Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 april 1928
kemi
’61
NÅGRA INTRYCK FRÅN AMERIKANSK KOLNINGSINDUSTRI
UNDER EN RESA I U. S. A. VINTERN OCH VÅREN 1927.
Av civilingenjör K. N. CEDERQUIST, Perstorp.
rymde upp till 8 000 liter. Bottnarna i dessa pannor
beräknades räcka omkring fyra år, om endast plåten
hårdhamrades då och då. Konstruktionen av dessa
pannor framgår av fig. 22. De fabriker, som använde
sig av koleldning, hade pannorna byggda av 3/s"
järnplåt med lock och uppsats av koppar samt rymmande
upp till 6 000 liter. Det beräknades, att bottnarna
till dessa pannor motstodo 120 destillationer, varefter
nya måste insättas. Det givetvis elegantaste sättet
är uppvärmning med ånga och destillation under
vakuum. Ett gott beck erhålles, eldfaran är
fullständigt eliminerad. Ångåtgången vid destillation av en
lövvedstjära, hållande 50—60 % beck, är 3,4—3,8 kg
ånga per kg beck, varav halva ångmängden utgöres av
direkt ånga. Fig. 23 och 24 visa bilder från
beckdestil-lation.
(Forts. fr. sid. 56.)
Tjära och beck.
Lövträtjäran har en mycket begränsad användning och
förarbetas därför nästan uteslutande på oljor och beck.
Oljorna användas som utgångsmaterial för farmaceutisk
[-iflsbest-’-]
{+iflsbest-
’+} isolerad
plåt
Fig. 22. Beckdestillationspanna.
kreosot, träpreservativ och flotationsoljor. Becket har
under de senaste åren fått en stor användning inom
gummiindustrien samt för vissa ändamål inom den
elektriska industrien. Det är särskilt lämpligt för
lackering-av transformatorer på grund av sin olöslighet i
mineraloljor. Ett beck av smältpunkten 90—95° C, viskositet
1 500—2 000 C. P. i en Mac Michael-apparat vid
150° C samt fritt från fukt och föroreningar visar
en isolationsförmåga av 10 000
voit per mm i 0,1" gnistgap vid
85°C. Becket från den lösliga
tjäran har en lägre
dielektricitetskonstant men visar sig i
stället vara användbart för vissa
slag av "moulding powder" för
varmpressning. Det har
nämligen egenskapen att vilja
expandera i formarna och bättre fylla
desamma. I det här
sammanhanget vill jag påpeka, att.
tjäran från Staffordprocessen ej är
av samma beskaffenhet som den
från de gamla ugnarna. I
fysikaliskt hänseende blir becket
detsamma och ävenså lösligheten
i aceton, men däremot kan ej ett
med ricinolja homogent
bland-bart beck erhållas.
Tjäran destillerades dels
genom direkt eld, dels med ånga
och vakuum. Det senare
förfarandet är litet dyrare men ger
i gengäld ett finare beck. Vid
de fabriker, där eldningen skedde
med gas, voro
destillationsapparaterna byggda av koppar samt
Farm. kreosot och kreosothaltiga tjäroljor.
Användningsområdet för den farmaceutiska kreosoten
har under de senaste åren avsevärt minskats, och så
gott som hela den amerikanska marknaden behärskas nu
av endast en fabrik. Den bearbetar uteslutande de råa
oljorna från träsyrans rektificering samt de tunga
neutraloljorna från kalkacetatlösningens avspritning på
farm. kreosot. Dessa oljors spec. vikt ligger mellan
1,04—1,05, och de hava en kreosotfraktion 195—230°C av
c:a 50 %. Ur denna fraktion erhålles 28—30 % kreosot,
innehållande omkring 50 % guajakol. De tunga
neutraloljorna äro avsevärt mycket renare än de förr använda
tjäroljorna och fordra ett jämförelsevis litet överskott
av kaustik soda för extraktionen. Man kan uppskatta
kemikaliekostnaden per kg råkreosot till 20 öre. Vidare
har man frångått de många destillationerna med ånga
och vakuum och använder sig uteslutande av direkt gas-
Fig. 23. Kylare och vakuumbehållare i destillationsanläggning för beck. Ford Motor Co.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
