- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Kemi /
71

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

14 april 1928

kemi

’71

seende i övrigt tämligen växlande, varför medeltalet för
korrektionen i detta fall blir i någon mån otillförlitligt.
(Som tab. XIII visar, kan i vissa fall skillnaden mellan det
enligt Lüers och Wieninger erhållna värdet och det
enligt Ewers korrigerade uppgå till 1,1—1,2 %.) Det är
emellertid att märka, att även de övriga metoderna
beträffande rågkli giva något växlande värden varför
metoden även här knappast bör värdesättas lägre än de
övriga. Metoden är särskilt lämplig vid jämförande
undersökningar beträffande stärkelsehalten i spannmål,
såsom vid maltkornsutställningar, samt vid
undersökningar inom växtförädlingsverksamlieten m. m. I fråga
om det bekväma utförandet torde ej någon av de övriga
metoderna kunna jämföras med den Ewersska.

Metoden att genom hydrolys av diastasbehandlad
lösning jodometriskt bestämma stärkelsehalten är givetvis
såsom framgår av tab. XIII fullt användbar. Då metoden
emellertid i varje särskilt fall kräver korrektion ej blott
för de vattenlösliga ämnenas utan även för de genom
diastasbehandlingen lösta och genom hydrolysering
härav erhållna pentosernas jodförbrukning, är densamma
omständligare än någon av de polarimetriska metoderna,
utan att äga större noggrannhet. Av detta skäl har ej
denna metod upptagits bland de föreslagna
undersök-ningsmeto derna.

På grund av de utförda undersökningarna föreslås
nedanstående

metoder för bestämning av stärkelse i s-pannmål och
kvarnprodukter.

Förtorkning och förmälning.

Spannmål, vari stärkelsehalten skall bestämmas,
förtorkas vid rumstemperatur under 2—3 dagar, samt
formales därefter i Secks laboratoriekross för- finmjöl.
För kontroll av krossens inställning användes
Pfung-städters plansikt, och bör krossen inställas sä? ätt det
genom 3:dje sållet i sikten uppifrån passerande mjölet
uppgår till 93—95 %. Majs bör före förmalningen i
Secks kross grovmalas i en vanlig handkvarn.

För finmalning av klier bör användas den s. k.
Märc-kerska kvarnen. Efter 15 min. förmälning i denna kvarn
erhålles för stärkelsebestämning lämplig finfördelning.

Här ovan angivna stärkelsehaltiga produkter böra ej
tagas i arbete omedelbart efter förmalningen, utan först
efter 1 dygn.

Vattenbestämning.

Provens vattenhalt bestämmes efter förmälning i
vanlig handkvarn. Efter förmalningen i Secks kross eller
i Märckerska kvarnen företages särskild
vattenbestämning, som omräknas till den ursprungliga.

Metoder för stärkelsebestämning.
l:o) (Metod enl. Lüers och Wieninger).

3 gr finmalen substans kokas i en 200 cc kolv
(mät-kolv av Jenaglas) med 100 cc vatten under 1/2 timme.
Kokningen bör vara tämligen svag och volymen bör
hållas konstant genom användning av återflödskylare.
Efter avslutad kokning tillsättes 10 cc "2,0 sekundärt"
av Sörensens fosfatlösningar (pH — 6.24J1, och avkyles
till 65°C, varefter 0,1 gr diastas ("Diastas absolut",
Merck) tillsättes. Diastasen bör grundligt uppslammas
med 5 cc vatten i en liten porslinsskål och överföres
därefter i kolven. Porslinsskålen sköljes 2 gånger med 2,5
cc vatten varje gång. 0,1 gr diastas har sålunda
uppslammats i 10 cc vatten. Kolven får stå i en termostat

vid 63° C under 2 timmar under omskakning då och då.
Därefter kokas ånyo 1/2 timme som ovan nämnts,
avkyles till 65°C, försättes med 0,1 gr diastas (uppslammad
på samma sätt som förut), hålles åter 1/a timme i
termostat vid o3°C, uppkokas och avkyles till rumstemperatur.
Lösningen försättes nu med 10 cc n/1 HCl och därjämte
3—10 cc fosforvolframsyra, fylles till 200 cc, omskakas
och filtreras. Av filtratet tages 50 cc, som neutraliseras
med 2,5 cc n/1 KOH, försättes med 25 cc n/10 J
och 30 cc n/10 KOH. Lösningen får stå noggrant 10
min., varvid bör iakttagas att titreringskolven är försedd
med väl inslipad glaspropp. Efter surgörning med 4 à 5
cc n/1 HCl återtitreras med n/20 natriumtiosulfatlösning
(indikator: stärkelselösning). Det erhållna resultatet
korrigeras med den jodförbrukning, som kräves av de i
provet befintliga vattenlösliga ämnena.

Korrektion för vattenlösliga ämnen.

15 gr av det finmalda provet övergjutes i en bägare
med absolut alkohol, så att alkoholen räcker minst 1 cm
över provet. Bägaren får stå på ett svagt kokande
vattenbad under 1/2 timme (med pålagt urglas), varvid
bör observeras att provet under hela kokningen är väl
indränkt med alkohol. Alkoholen avdunstas därefter
fullständigt, varvid provet ofta måste omröras för att
undvika stänkning. Provet torkas därefter 1/2 timme
vid 100° C, varefter detsamma kvantitativt överföres i
en bägare rymmande 400 cc. Härefter tillsättes 250 cc
vatten, blandningen omröres väl och får stå 1 timme
under omröring ungefär var 5:te minut. Efter filtrering
tages 50 cc (= 3,0 gr) som utspädes till 100 cc i en 200
cc kolv. Provet behandlas nu med diastas och förfares
i övrigt i överensstämmelse med föreskrifterna under
l:o). 10 cc n/10 J är här tillräckligt vid den
jodometriska bestämningen.

Om vid bestämningen av stärkelse enl. l:o) förbrukas
a cc n/20 J och för korrektionen för vattenlösliga ämnen
b cc n/20 J, erhålles procenthalten

u (a—b). 8,55-4.1001
maltos = —=–:— = (a—b) • l,u

o

Härur beräknas sedan procenthalten stärkelse genom
multiplicering med nedanstående faktor:

för stärkelse från vete : 1,29

„ „ „ råg : 1,30

„ korn : 1,27

„ „ „ havre : 1,33

„ „ „ majs : 1,24

„ „ „ ris : 1,33

„ „ „ potatis : 1,22

2) Bestämning genom polarisation efter
diastasbehand-ling.

3,0 gr finmalen substans behandlades i noggrann
överensstämmelse med vad som angivits under l:o). Sedan
i enlighet härmed kolven fyllts till 200 cc samt
innehållet omskakats och filtrerats, polariseras i 200 mm rör.

Korrektion för vattenlösliga ämnen, utföres likaledes i
överensstämmelse med metoden under l:o). Sedan
kolven med iakttagande av de gjorda föreskrifterna utfyllts
till 200 cc, polariseras efter omskakning och filtrering i
200 mm rör. Vid beräkning av mängden stärkelse utgår
man från att 3 gr ren stärkelse, behandlad enl.
huvudprovet, vrider 13,8°V (3,0 gr i 200 cc polariseras i 200
mm rör).

Exempel: Vid ett vetekli erhölls vid huvudprovet en
pol = + 2,80°V.

i Se E. öman: "Titrimetrisk best. av syror och baser", sid. 53.

i 1 cc n/20 J motsv. 8,55 mg maltos.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:08:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928k/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free