Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 okt. 1928
intill —5° närmesvis konstant, och det har befunnits,
att frystemperaturer kunna med god approximation
beräknas med relationen.
Exempel Kohlrauschs bestämning med 5 procentig
NaCl-lösning eller n = 0,90 C = 0,0430 ger
12,45 • t + 685 • 0,0430 = 0,9 • 75,5; t — — 3,085°; tjn =
— 3,42° eller det värde, som Knox anger.
Kohlrauschs bestämning med 10 procentig
CaCl2-lös-ning n = 1,00; C = 0,0748
12,45 • t 4-1920 • 0,0748 = 207-1 ger t/n = 5,085°.
Hittills har jag endast hållit mig till fakta, men
tilllåter mig nu uttala en åsikt, nämligen den, att lösning av
ett ämne är molekulär krossning.
För att överföra is till vatten eller för att slå sönder
begynnande bildningar av iskristaller erfordras ett inre
eller osmotiskt tryck av 12,45 ■ t kg/cm2, men för att is
79
av t° skall övergå till vatten eller för att hindra
isbildning vid t° erfordras ett yttre tryck av 138 • t kg/cm2.
Den 11 gånger större effekten av osmo tiskt tryck synes
mig visa betydelsen av den stötverkan av molekyler, som
uppstår, då dessa, stående under starkt tryck, råka
passera varandra och få enorma hastigheter.
Det lösta ämnets molekyl är attraktionscentrum
relativt de omgivande H20-molekylerna, och trycket på de
närmast omgivande H20-molekylerna är säkerligen
flerfaldigt större än det uppmätta osmotiska trycket. Ju
större F-värde ett ämne har, desto större blir
innertryc-ket, och ju större ämnets kohesion är, desto större
F-värde kräves det för att åstadkomma krossning av
detsamma till molekyler (eller joner). Man kan icke
påvisa något ämne, vars kohesion är så stark, att den ger
åt ämnet större hårdhet än 21/2, men som ändock är
lösligt enligt kemisk uppfattning.
kemi
ETT MODERNT KALKBROTT I BELGIEN.
Av ingenjör ÅKE DAHLGREN, Burght (Les Anvers).
Då man kastar en blick på en geologisk karta över
Belgien, fästes uppmärksamheten vid de i geologiskt
hänseende intressanta formationer, som omfatta floderna
Haine, Sambre, och Meuse, och vilka formationer, så att
säga, bilda en geologisk gränslinje mellan Flandern och
I Stenkolsfyndighet
1 Krita
i Kalksten
Fig. 1. Geologisk karta över Belgien.
Vallonien. Fig. 1. Flandern med sin geologiska
bildning tillhörande kvartar- och tertiärperioden, skiljes
genom ovan nämnda flodbäcken med sina kol- och
kalk-förande lager (krit- och stenkolsperioden) från
Vallonien med sina från siluriska och devoniska tiden
härstammande avlagringar. Det är givet, att dessa natur-
rikedomar av kalk och kol, hava givit Belgien ett
koncentrerat industriområde, sträckande sig från Tournai i
väster tvärs över hela Belgien till holländska-tyska
gränsen i öster. Den rika förekomsten av kalk, har som
bekant skapat en mäktig cementindustri i Belgien. Av
de tjugoåtta belgiska cementfabrikerna av
betydenhet hava över 80 % blivit
förlagda vid fyndorterna för kalk.
Emellertid finnas några, som hämta kalken från
brotten och forsla materialet med pråmar
kanalvägen till de oftast avlägset belägna
fabrikerna. Härnedan skall förf. i korta
drag skildra ett dylikt kalkbrott,
tillhörande Belgiens största och modernaste
cementfabrik. Då avståndet från
kalkbrottet, som är beläget i Haines
flodbäcken ca 7 km från staden Möns (vid
Havré) till cementfabriken, som är
belägen vid Schelde-floden, är icke mindre än
150 km inses lätt, att kalkbrottet måste
vara ytterst modernt utrustat, för att
kunna eliminera de ganska höga
transportkostnaderna till fabriken. Som synes
av den geologiska kartan fig. 1 är kalken
dels av kritformation och dels bestående
av hårdare kalksten. Båda formationerna
visa en genomgående utmärkt kvalitet
och särskilt kritkalken är på grund av sin
slambarhet ett utmärkt material till
cementfabrikationen (våtmetoden). Eftersom
kalkfyndig-heterna ligga i öppen dag, eller tätt under jordytan äro
brytningskostnaderna mycket små. Av profilerna för
El.Avlagringar t. stenkolsper.
Eü| » " stenkolsperfkalksten)
MS " " devoniska per.
Fig. 2. Profil vid Sambrefloden vid Charleroi.
N||il ^^Avlagringar tillh.stenkolsper.
^^Avlagringar tillh.gvarfärper. m^ • ■■ sten kolsper.
WTHl " » kritper Effiä * - devoniskop-
Fig. 3 Profil vid Haine-floden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
