Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•82 teknisk tidskrift 14 april 1928
dylika finnas i bruk ett flertal konstruktioner från
de mest ålderdomliga till de modernaste. I de förra
fyller man ett träkärl med druvor, varefter man med
Fig. 2. Cognacs-huset Bisquit-Dubouche, Jarnac. Fig. 3. Foto av en vingård.
Men i motsats till vad man vore frestad att tro, så är
det inte de sorter, som ge de bästa vinerna, som ge de
mest omtyckta eau-de-viesorterna.
Så ger Folie Blanche, en vinsort med relativt små, ljusa
druvor, en förstklassig eau-de-vie, trots att den ej anses
bra inom närliggande distrikt. Å andra sidan ger en i
Gironde omtyckt vinrankssort endast en enkel eau-de-vie.
Cognacens goda egenskaper måste således vara i hög grad
beroende av jordmånen (och även älven) och klimatet.
Ur geologisk synpunkt, se fig. 4, tillhör norra delen av
cognacsdistriktet juran och den södra delen kritan. Om
man jämför den geologiska kartan med den, som änger
de olika distrikten, finner man, att klassificeringen av
skördekvaliteterna står i intimt samband med
jordmånen. Den, som frambringar sorterna med den
kraftigaste bouqueten, är kritan. I Grande Champagne
finner man den högsta halten kalciumkarbonat i matjorden.
Jordlagret är här, såvitt jag kan bedöma, mycket tunt
och vilar på en lös kalkstensart,
vars översta del till c:a en meters
djup är mycket söndervittrad. Det
tunna lösa jordlagret blir under
sommaren starkt upphettat, vilket
utan tvivel bidrager till att höja
aromen hos eau-de-vien.
Klimatet är milt och lagom
fuktigt, isynnerhet i
Charente-Infé-rieure. Regndagarna äro i
medeltal 64 i Charente och 139 i
Cha-rente-Inférieure.
La Folie Blanche var länge den
enda druvsort, som användes för
beredning av vin för destillation.
Den ger ganska mycket vin men
med låg alkoholhalt. Utbytet av
eau-de-vie är således inte vidare
stort, men surhetsgraden hos vinet
är just den, som fordras för
erhållande av en överlägsen cognac.
Vid sidan av La Folie Blanche
användas även andra vinrankssorter,
vilka dock ej kunna uttränga
denna. De viktigaste av dessa äro
Saint-Emilion och Columbar.
Som cognacsdruvorna ej äro
goda ätet. odlas vid de flesta
gårdar även matdruvor.
5. Vinberedning och destillation.
en handdragen skruv pressar locket mot bottnen.
De moderna äro skruvpressar, i vilka saften trycks ur
genom de perforerade cylindrar, som omge skruvarna.
Man påstår emellertid, att kvaliteten hos produkten ej
blir så bra i de nya anordningarna. De urpressade
druvorna användas som gödningsmedel.
Från pressarna rinner vinet till klarningsbassänger,
där kvarvarande siam får avsätta sig. Det klara vinet
tappas därpå på fat, där det får jäsa. Sedan det
legat c:a 14 dagar, kan man börja destillationen.
Denna brukar pågå från december till april. I
allmänhet anses den först avdestillerade cognacen vara den
bästa.
Vid destillationen användes nästan uteslutande
gammalmodiga blåsor av koppar (fig. 5). De äro inmurade
och uppvärmas med direkt eld. Som värmningen- måste
försiggå långsamt, lämpa sig ej alla slags bränslen för
eldning under pannorna. Man har funnit att vinstocks-
I samband med vinskörden
pressas druvorna i vinpressar. Av
Fig. 4. Geologisk karta över cognae-distriktet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
