Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
KEMI 12
Redaktör: EVERT NORLIN
INNEHÅLL: Nya synpunkter beträffande absorptionsapparaters effektivitet, av docent E. Öman. — Kyan’ska
djup-impregneringsmetoden för furu och gran, av ingenjör Willy Kinberg.
NYA SYNPUNKTER BETRÄFFANDE
ABSORPTIONSAPPARATERS EFFEKTIVITET.1
Av docent E. ÖMAN.
Absorption är en av de företeelser, som räknas till
fördelningssatsen, samt hör här samman med
adsorp-tion och destillation. Mellan absorption och destillation
finnes för övrigt ingen skarp gräns. Så t. e. benämner
man förfarandet destillation, när en vattenlösning av
alkohol kokar vid så lågt tryck, att vanlig temperatur
är rådande, men om alkoholångor vid samma temperatur
lösas i vatten, benämnes detta absorption. I båda fallen
kommer man till samma jämviktsläge, dvs. samma
förhållande mellan koncentrationerna i den flytande och
fasta fasen. Det kan häremot invändas, att absorption
dock i allmänhet sker vid närvaro av andra gaser, t. e.
luft, samt att totaltrycket härvid är ett annat, än vid
destillation. Detta är visserligen sant, men absorptionen
sker enligt samma lagar, vare sig andra gaser (luft) är
närvarande eller ej, och å andra sidan kan destillationen
utföras vid vanligt tryck och vanlig temperatur om en
annan gas samtidigt är närvarande, vilken gas härvid
skall öka ut trycket till erforderliga totaltrycket. Om
man skulle göra någon principiell skillnad på absorption
och destillation, så skulle det väl vara, att vid den förra
operationen upptages gas i vätska (eller fast kropp) till
visst jämviktsläge, under det att vid den senare
operationen avgiver vätska (eller fast kropp) gas. Jämvikts-
1 Föredrag vid sammanträde i avdelning för Kemi och
bergsvetenskap den 18 okt. 1928.
läget är dock för samma temperatur och koncentration
detsamma.
Fördelningssatsen säger, att förhållandet mellan varje
särskilt molekylslags koncentrationer i två angränsande
faser är vid viss temperatur konstant och oberoende av
storleken av koncentrationerna. Detta förhållande, som
generellt kallas delningskoefficient, benämnes vid
absorption absorptionskoefficient och vid destillation
de-stillationsfaktor. Vid en närmare granskning av de
experimentellt bestämda värdena på dylika
koefficienter, visar det sig dock, att dessa (vid oförändrad
temperatur) endast äro konstanta så länge
koncentrationen är låg. I fig. 1 visas hur absorptionskoefficienter
för ammoniak i vatten ändras med koncentrationens
variationer. Vi se här, att det endast är för små
koncentrationer, som kurvorna äro räta linjer.
Koncentrationen i vätskan har härvid räknats i g H3N pr 100 cc.
(a), g H3H pr 100 g lösning (b), och g H3N pr 100 g
va.tten (c). Vi se, att hur beräkningen av
koncentrationen i vätskan än sker, så få vi avvikning från räta
linjen A, vilken representerar relationen mellan vätskans
och ångans halter, om fördelningssatsen vore gällande.
Då vi komma till högre koncentrationer, så blir denna
avvikning ännu mera framträdande, vilket vi kunna se
Vol % Aceton
25
20
!0
5
50 /Jceton wo%
Våtshan
Fig. 2.
av fig. 2. Här visas acetonångas absorption i vatten vid
vanlig temperatur, och för acetonkoncentrationen i
vätskan varierande från 0 % till 100 %. Det är uppenbart,
att i detta fall endast en mycket ringa del av kurvan
följer fördelningssatsen.
I de flesta fall kommer det därför att bliva nödvändigt
att bestämma den kurva, absorptionskurva^ som anger
relationen mellan vätskans och gasens koncentrationer.
Denna bestämning kan ske på olika sätt, och vi skola nu
se, hur man härvid kan gå till väga.
8 DEC.
1928
ÅRGÅNG
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
