Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•92
teknisk tidskrift
14 april 1928
vätskan, är dock mycket ringa, och utjämningen av
koncentrationen i vätske- och gasfilmerna sker i
absorp-tionsapparaten säkerligen endast till en mindre del
genom diffusion, och till större delen genom att
ombland-ning sker av gasen, resp. vätskan. I en
absorptions-apparat är nämligen såväl vätskan som gasen i ständig
rörelse, och särskilt torde vätskefilmen ständigt brytas
sönder. På grund härav kan man vid dessa apparater
icke räkna ut absorptionshastigheten med tillhjälp av
diffusionskonstanterna. Resultatet blir dock. att man
för uppnående av stor absorptionshastighet måste tillse,
att motståndet i såväl vätske- som gasfilmen i möjligaste
grad nedsattes. I de flesta fall torde dock motståndet i
vätskefilmen, på grund av vätskans rörelse, vara helt
obetydlig, men vad gasfilmen beträffar, så torde det nog
ofta vara så. att denna icke sönderbrytes lika kraftigt
som vätskefilmen. Det är dock ganska lätt, att vid
absorptionsapparater ordna så, att även gasen kommer att
ständigt omblandas. Det är ganska anmärkningsvärt, att
man vid konstruktion av absorptionsapparater i de flesta
fall endast koncentrerat sig på att få vätskan så fördelad
som möjligt, t. e. vid duschar, under det att man visat
föga intresse för att åstadkomma uppdelning av gasen.
Då, efter vad vi här ovan sett, motståndet för
absorptionen måste betraktas som summan av motståndet i
gas-och vätskefilmerna, så är det helt naturligt, att man
skall sträva efter att få ned båda dessa motstånd så
mycket som möjligt. Det är därför, det har sitt stora
intresse att konstruera absorptionsapparaterna på sådant
sätt, att såväl gasen som vätskan försättes i sådan
rörelse, att filmbildning kan så mycket som möjligt
nedbringas.
Från teknisk synpunkt betraktat är det givetvis av
mycket stor betydelse att få kännedom om, huruvida
absorptionsjämvikten inställer sig lätt, eller om det
sker med stor svårighet. Vi ha härvid två olika fall,
nämligen det ena, att vätskan har högre koncentration,
och det andra, att gasen har högre koncentration, än vad
som svarar mot full jämvikt. Det förra fallet ha vi vid
den här ovan beskrivna metoden för bestämning av
absorptionskoefficienter Cse fig. 3). Det visade sig här-
Fig. 6.
vid, att det var ganska lätt att få jämvikt — endast
några kraftiga skakningar erfordras härför.
För att undersöka hur det förhåller sig, om vätskans
koncentration är lägre, än vad som svarar mot gasens
koncentration, har jag använt den anordning, som visas
i fig. 6. I flaskan A intages en lösning, vari gas är
absorberad, t. e. svavelsyrlighet i vatten, varpå flaskan
omskakas, så att jämvikt inträder, då trycket är lika
med yttre luftens tryck. Därpå intappas i vätskan i A
en viss mängd vatten från byretten B, varvid flaskan
A står i förbindelse med yttre luften, så att en med den
intagna vattenvolymen lika stor gasvolym går ut ur A.
Därpå sättes A, vari lufttryck råder, i förbindelse med
dc-n öppna manometern C. Om nu vätskan i A
omblandas så varsamt, att någon nämnvärd rörelse ej sker i
gasen ovan vätskan, så skall man fihna, att manometern C
endast visar en högst obetydligt trycksänkning, trots att
vätskan i A har betydligt lägre koncentration, än vad
som svarar mot gasens koncentration, vilket ju bör giva
en absorption av gas i vätskan med ty åtföljande
trycksänkning. Sker ingen omblandning av gas och vätska i
A, så tar det mycket lång tid för att ens få en ringa del
av jämvikten uppnådd. Så är det t. e. efter flera minuter
endast några få procent av den vid full jämvikt erhållna
trycksänkningen, som inträtt. I manometern C är det
lämpligt att ha vatten, varigenom trycksänkningen kan
avläsas med stor noggrannhet, och för att kunna göra
avläsningarna hastigt, är det lämpligt att färga detta
vatten.
Om vi nu, i stället för att låta vätska och gas i flaskan
A vara så orörda som möjligt, omblanda dem genom att
kraftigt skaka flaskan, så skola vi finna, att jämvikten
inträder ganska hastigt. Vid dessa försök gick jag till
väga på så sätt, att omedelbart efter det lösningen, och
det intagna vattnet blandats, så gives flaskan A en
kraftig skakning en gång. Därpå avläses trycket å
manometern C. Flaskan gives nu återigen en precis likadan
skakning som förut, och därefter avläses trycket osv.
På detta sätt fortsättes med skakning och avläsning av
trycket, till dess att full jämvikt uppnåtts, vilket ger sig
till känna, genom att trycket icke mera sjunker. De
avlästa trycken införas i diagram (fig. 7), varest å
abskissan avsatts antalet
skakningar av flaskan, och på
ordinatan den avlästa
tryckminskningen. Vi se
av fig. 7, att fyra försök
gjorts, varvid olika
mängder gas (svavelsyrlighet)
absorberats, dvs. vid
dessa fyra försök ha olika
mängder vatten satts till
vätskan i A från byretten
B. Det är tydligt, att
jämvikt ganska hastigt
inställer sig, då vätska
och gas omblandas på det
sätt, som här
ifrågakommer; redan efter ett par
skakningar ha vi i det
närmaste full jämvikt
uppnådd. Kurvornas
sakta sjunkande, efter det
att max.-punkterna nåtts,
är beroende på, att vid
skakningen stiger
temperaturen något, vilket
gör, att gastrycket
därigenom ökas något litet.
Vid försöken, som
gjordes med vatten, vari svavelsyrlighet absorberats,
användes ett förhållande mellan gasens och
vätskans volymer på 5: 1 à 10: 1, och styrkan på de
lösningar, som användes, var från 0,9 % till 5 % SO,. Vid
samtliga dessa försök blev resultatet detsamma, och i
överensstämmelse med, vad som visas i fig. 7. Som
exempel kan anföras, att vid det försök vars resultat visas
genom den kurva i fig. 7, där tryckdifferensen är störst
(max. 330 mm), användes 400 cc SO,-vatten, vartill sattes
30 cc vatten ur byretten B, och efter försökets avslutande
mm U20
Fig. 7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
