Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
TEKNISK TIDSKRIFT
18 febr. 1928
satt att hela 6-månadersmängden i vartdera fallet
utnyttjas med ett enda aggregat. Areorna under dessa
kurvor representera energimängden, och denna visar sig
då för kaplanturbinen bliva 6,75 % större än för
propellerturbinen. I det konkreta fallet är det givetvis då lätt
att undersöka, vad den genom kaplanturbinen vunna
energimängden kostar, samt att utfinna om den
eventuellt kan erhållas billigare från annat håll. Nu bör man
ju dock ej glömma, att kaplanturbinen har en annan
fördel, nämligen en viss överbelastningsförmåga, vars
väsentligaste värde ligger i, att då fallhöjden vid
högvattensperioder går tillbaka, effekten hos kaplanturbinen
kan hållas uppe, medan den hos propellerturbinen faller
tämligen snabbt. Om ej turbinpriset utgör alltför stor
Fig. 3.
underhåll och skötsel än propellerturbinen, så blir det
tydligen redan i detta fall tvivelaktigt, om energivinsten
genom kaplanturbinen verkligen motiverar något
överpris för densamma.
Med den metod, jag ovan angivit kan man fortsätta
undersökningen för stationer med flera aggregat och för
antagna olika kombinationer. För en kaplan- och en
propellerturbin av samma storlek kan man för en
anläggning av den typ jag i inledningen anfört utvinna väl så
stor effekt som med tvenne kaplanturbiner. Man kör
kaplanturbinen ensam upp till vattenmängden 0,4, lägger
därpå driften på propellerturbinen upp till 0,5 och sätter
därpå båda i drift med utnyttjande av högsta
verkningsgradspunkten å propellerturbinen, intill dess vatten-
bråkdel av hela anläggningskostnaden, torde väl i
allmänhet energivinsten genom kaplanturbinen gent emot
propellerturbinen motivera ett rätt avsevärt överpris för
den förra, då man, som här förutsatts, planerar hela
utbyggnaden med ett aggregat.
Om vi emellertid tänka oss en anläggning med tvenne
lika stora aggregat, bliva förhållandena avsevärt
förändrade. Jag vill då till en början förutskicka, att
effektkurvan för propellerturbinen från noll upp till högsta
verkningsgraden är nära rak. Detta betyder, att, då man
börjat köra med tvenne aggregat, bör man köra ned det
första till högsta verkningsgrad eller lägre samt låta
resten av belastningen upptagas av det andra aggregatet.
Med den givna inskränkningen, att belastningen å den
ena ej får överskrida bästa verkningsgradspunkten är
emellertid lastfördelningen mellan de båda aggregaten
likgiltig. Då vattenmängden börjar överskrida den för
ett aggregat behövliga, bör man emellertid ej igångköra
andra aggregatet förrän vattenmängden stigit, så att en
effektökning kan äga rum. Effektkurvorna komma
därför att i detta fall få det utseende som fig. 4 visar.
Kurvan för propellerturbinerna visar en markerad
avtrapp-ning. Kurvan för två kaplanturbiner blir praktiskt
taget densamma som för den ensamma, om vi som här
antaga samma verkningsgrader. Endast vid lägsta
vattenmängd gör man en liten effektvinst genom att köra blott
den ena turbinen. Redan vid en blick på fig. 4 ser man,
att skillnaden mellan de utvecklade energimängderna i
hög grad nedgått. Den utgör nu endast något mer än
2 %. Tager man hänsyn till att kaplanturbinen
antagligen i driften kommer att kräva något högre kostnad i
Fig. 4.
mängden medgiver ytterligare belastning. Att strängt
motivera insättning av mer än en kaplanturbin i samma
anläggning blir sålunda här svårt. Motiven för
insättning till och med av ett kaplanaggregat bliva också
svagare ju flera aggregat anläggningen omfattar.
För att minska "trappavsatserna" i energiutvinningen
vid användningen av propellerturbiner kan man även
tänka sig insättningen av ett halvstort aggregat.
Undersökningen av dess ekonomiska berättigande kan givetvis
ske enligt samma metod, som jag ovan anfört. Vid
värderingen av den genom en dyrbarare installation vunna
energimängden synes det i varje fall vara riktigare att
jämföra den absoluta extrakostnaden för denna energi
med kostnaden för samma energimängd, vunnen på annat
sätt, än att draga procentuella jämförelser.
Om en kraftanläggning har vissa
magasineringsmöjligheter, men avses samarbeta med andra anläggningar med
väsentligen tillräckliga utjämningsmagasin, så kan det
befinnas lämpligt, att under dygnets lopp, belasta den
efter något visst enkelt schema. Även i detta fall böj
den av mig härovan angivna undersökningsmetoden meö
motsvarande modifikation i varaktighetskurvans för vatt
net utseende kunna användas.
Till förekommande av missförstånd vill jag till slut
bestämt framhålla att ovanstående rader ej avse något
partitagande för ena eller andra turbintypen —
bäggedera få nog sin plats i krafthushållningen — utan blott
att framhålla betydelsen av att man i förväg gör en
ordentlig ekonomisk utredning rörande det sätt, på
vilket maskinfrågan under givna förutsättningar bör
ordnas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>