Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 febr. 1928
mekanik
15
OM TEMPERATURER OCH C02-HALTER I RÖKGASKANALER.
Av civilingenjör HILDING HÅKANSON.
Vid bedömandet av en luftförvärmareanläggnings
prestationsförmåga har i Sverige av många skäl den
provningsmetoden utvecklat sig, att temp. och C02
samtidigt ha bestämts i rökgaskanalen framför luftförvär-
COf ocA CO Ag//.
SoSrre
fredsställande och i behov av en grundlig revision. Man
har här att söka de största felkällorna. Härigenom
erhållna för höga resp. för låga värden å
skorstensförlusterna komma givetvis att vid värmebalansens
uppställande framkalla ett för lågt resp. för högt värde å
rostförlusterna. Denna term i värmebalansen kommer
därför i realiteten att utgöra ett slags reservoar, dit alla
mätfel tryggt kunna stjälpas över. Fall hava
förekommit, där sålunda vid två jämförande prov med och utan
luftförvärmare vid värmebalansernas uppställande
rest-förlusterna divergerat på över 5 % utan att nämnvärda
skillnader i sotbildning eller utbränning av askan
kunnat påvisas, vilket helt naturligt varit en följd av med
Fig. 1.
/es??/} e^&^c/* / °C
£/äskar sr?,
Fig. 2.
mare och efter densamma. De erfarenheter författaren
samlat vid deltagandet i ett 20-tal leveransprov under
de senaste tre åren, äro av sådan art, att de icke böra
undanhållas dem, som hava intresse av liknande prov.
Av de tre huvudposterna i en värmebalans:
1) i pannan nyttiggjort värme,
2) skorstensförluster,
3) restförluster,
är det egentligen endast den första, bestämd genom
bränsle- och vattenvägningar, som kan göra anspråk på
någon som helst noggrannhet och detta endast under
förutsättning, att provtagningen av bränslet sker på ett
Soo Soo Soo 7oo §00 9oe
rtoiW Over ÀZVK,//,»*/*^.
Fig. 5. Prov nr 3.
SN
5
ro o Zoe 300 <00 50 o Soo 7oo 800 dog fooo
Fig. 6. Prov nr 4.
n
It
to
9
8
7
6
300 <00 Soo fi0°
Fig. 3. Prov nr 1.
Fig. 4. Prov nr 2.
tillfredsställande sätt och att vattenmätningen resp.
vägningen sker med betryggande omsorg. Utan att närmare
ingå på detta speciella spörsmål kan endast fastslås, att
ytterligare undersökningar och bestämmelser beträffande
provtagning äro nödvändiga, i synnerhet när det gäller
träbränsle.
Beträffande den andra posten i värmebalansen
"skorstensförluster" kan utan vidare fastslås, att nuvarande
normer för dessas bestämmande äro synnerligen otill-
otillräcklig noggrannhet utförda temperatur- och
gas-analysbestämningar å rökgaserna.
Känt är ju att i en pannas rökgasvägar kolsyrehalter
och temperaturer i samma tvärsnitt kunna variera högst
avsevärt, beroende dels på inläckning av kalluft genom
pannans sidoväggar, dels genom event, ojämn
beskickning på rosten, varför, för att taga ett ex., i sista "draget"
kolsyrehalter resp. rökgastemperaturer fördela sig
ungefär i likhet med vad som framgår av diagrammen i fig. 1
och 2.
Alltför litet har däremot beaktats, att rökgaserna till
en viss grad bibehålla
denna sin skiktning även efter
utträdet i rökkanalen. Dels
beroende på belastningen
och dels genom
luftinläck-ning under passagen i
kanalen erhålles en långt
ifrån homogen
gasblandning, varför klart torde
framgå, hur vanskligt det
är att i en eller ett par
punkter bestämma
kolsyrehalt och temperatur för att
på grundval av dessa
bestämma skorstensförlusten.
Vid de undersökningar å halvgasugnar, som
författaren år 1920 utförde för I. Y. A:s räkning,
uppmärksammades en skiktning av rökgasströmmen, så att C02-halten
varierade i olika vertikala tvärsnitt av kanalen. På grund
av arbeten av annan art har författaren först nu varit i
tillfälle att återupptaga sina undersökningar angående
skiktning i en rökgasström.
Yid en anläggning i Stockholm, där ingående prov i
detta avseende företagits, erhölls vid provtagning me-
V. 3
7oø Soo Soo /ooof/oo /200/300
Fig. 7. Prov nr 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
