Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
TEKNISK TIDSKRIFT
18 febr. 1928
dels tre alt. fyra st. Orsatapparater medelvärden enligt
fig. 3-7.
Som synes utvisa de olika försöksserierna en god
överensstämmelse och utgöra ett tydligt belägg för
omöjligheten i att medelst gasuttag från en punkt erhålla
medelkolsyrehalten å rökgaserna i kanaler med relativt
stora areor.
Enahanda gäller givetvis temperaturbestämningarna.
Åtskilliga prov hava utförts, som verifiera detta, varav
några exempel här nedan angivas.
163’
\
Fig. 8 och 9. Temperaturundersökningar i kanaler.
Genom tvärsnitt av kanalen åskådliggöres de olika
mätningspunkternas inbördes lägen och både
termo-element och termometrar ha använts för ändamålet,
varvid följande medelvärden av längre försöksserier
erhållits (fig. 8—10).
Temperaturbestämningarna utfördes med termoelement,
placerade såsom framgår av figurerna, dvs. en
provpunkt i centrum av kanalen med cirkulärt tvärsnitt och
tre provpunkter i periferien, 150 mm in i gasströmmen.
I fig. 8 visas temperaturfördelningen i ingående rökgaser
till en luftförvärmare, därvid största differensen uppgår
till 26°C. Ungefär samma max. temperaturdifferens har
erhållits vid samtidigt utförda mätningar å utgående
uppvärmd luft. Ännu större max.
temperaturdifferens förefanns i från förvärmaren utgående avkylda
rökgaser.
För att nu bestämma exempelvis en luftförvärmares
insats beträffande värmeåterföringen ur rökgaserna, är
det jn nödvändigt att exakt känna temperaturer och
C02-halter såväl före som efter densamma, varför av det
sagda torde framgå hur ytterligt omsorgsfullt dylika
mätningar måste företagas för att kunna göra anspråk
på någon noggrannhet och
sålunda giva ett tillförlitligt
värde på rökgasernas
värmeinnehåll.
Frågan har samtidigt
upptagits till behandling i olika
länder varav av den tyska
litteraturen1 framgår, att
ingående undersökningar bedrivits
och alltjämt fortfara just i
avseende på temperatur- och
gasanalysbestämningar (vid
7 ... . ... i-. -. Fig. 10. Temperaturundersökningar
anganlaggmngar försedda med ; kanaler.
luftförvärmare) för att kunna
fastställa nya normer för ekonomiprovets utförande.
Svenska teknologföreningens avdelnings för Mekanik
normkommitté torde också inom den närmaste tiden
komma att utarbeta nya riktlinjer för detsamma, vilka
bättre följa de krav erfarenheten visat vara absolut
nödvändiga-
Undersökningar i nu berörda frågor pågå alltjämt,
varför, när tillräckligt siffermaterial frambringats,
författaren event. återkommer härtill i dessa spalter.
i Die Wärme, nr 8, 1927, sid. 124.
Feuerungstechnik, nr 29, 1927, sid. 342.
NY ÅNGPANNEANLÄGGNING VID CENTRALSTATIONEN
I STOCKHOLM.
Av ingenjör C. G. DAHLBY.
För Statens järnvägars centralstation i Stockholm har
från Bergsunds mek. verkstad levererats 2 stycken
dubbelångpannor av s. k. Piedboef-typ. Denna
panntyp är rätt vanlig i Tyskland men i Sverige torde den
vara sällsynt.
Det karakteristiska för dessa dubbelpannor är, att de
hava gemensamt vattenrum och skilda ångrum.
Härigenom erhåller underpannans bakgavel ett effektivt
skydd, i det att underpannans bakre del är vattenfylld
ända upp till övermanteln. Detta uppnås genom en
vertikal skiljevägg i underpannans övre del i närheten av
förbindningshalsen mellan båda pannorna (fig. 1). Genom
en lämpligt avpassad springa i skiljeväggen hålles
vattenståndet i underpannan i en bestämd nivå och
ångan överströmmar genom en rörförbindelse upp till
överpannans ångrum. Någon vattenståndsmätare är
därför icke erforderlig i underpannan, men glasröret
i överpannan måste vara längre än vanligt, emedan ju
skillnaden mellan vattenståndet vid uppeldad och
ouppeldad panna är betydlig. Skulle springan genom
tillstoppning eller andra orsaker ej funktionera, vilket dock
knappast kan befaras, kan ångan passera under väggen,
vars underkant ligger högt över eldstadstaket.
Matar-ventiler finnas endast å underpannan.
Anläggningen är försedd med Siemens & Halskes
elektriska kolsyre- och koloxidmätare samt dragmätare,
termoelement med direktvisande tavelinstrument för
avläsande av rökgastemperaturen, matarvattenförvärmare
av s. k. Topsy-typ. Den senare var av särskild
anledning urkopplad vid bränsleprovet.
För forsling av kol och aska är en transportbana med
telfervagn anordnad.
Fig. 2 visar en inmurningsritning av pannorna och
fig. 3 och 4 visa pannorna under tillverkning i
verkstaden.
Pannanläggningen är huvudsakligen avsedd för
uppvärmning av järnvägsvagnar och ångledningarna äro
nedlagda i jorden och försedda med anslutningar på
lämpliga ställen av det stora bangårdsområdet
Pannanläggningens karakteristiska dimensioner äro
följande:
Underpannans längd, utv........... 5 100 mm
„ diam., inv........... 1 930 „
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
