Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21 april 1928
MEKANIK -17
Bränsleanalys.
Kalorimetriskt värmevärde....................7 690 v. e.
Effektivt „ ....................6 700’ v. e.
Askhalt....................................................6.1 %
Fuktighetshalt..........................................9.1 %
Värmebalans.
I pannan tillgodogjort värme................73.40 %
Förluster i rökgaser................................12.20 %
Oförbränt i aska och slagg.......... 1,40 %
Övriga förluster.................... 13,00 %
Då pannorna eldas för hand på vanlig planrost samt
äro i saknad av såväl rökgasförvärmare som överhettare
och ändock vid provet visade sig hava en verkningsgrad
av 73,4 %, kan resultatet betecknas såsom mycket
gott.
DEN SPECIFIKA ENERGIFÖRBRUKNINGEN VID GÄNGNING
MED GÄNGTAPPAR I KOLSTÅL MED VARIERANDE
KOLHALTER.
Av civilingenjör ERIK A. FrANSON.
Efterföljande undersökning utfördes å tekniska
högskolans laboratorium för mekanisk teknologi under
våren 1927 som examensarbete i ämnet mekanisk
teknologi.
Försöket utfördes i avsikt att utgöra ett bidrag till
klarläggande av den roll, som konstruktionen av våra
gängverktyg spelar, speciellt skärvinkelns inflytande på
den specifika (och totala) energiåtgången vid
gängskärningen och den skurna gängans kvalitet.
De synpunkter, som komma ifråga vid bedömandet av
ett- gängverktygs godhet, torde kunna i korthet
sammanfattas i följande:
1. Den skurna gängans godhet,
2. Gängtappens livslängd,
a) Utslitning,
b) Brott,
3. Energiåtgång vid skärandet av gängan.
Här komma i huvudsak punkterna 3 och 1 att behandlas;
av dessa kan man dock draga vissa slutsatser angående
punkt 2.
Till de nämnda tre punkterna få vi återkomma längre
fram.
Försöket utfördes som en jämförande undersökning av
den skurna gängans kvalitet och av total och specifik
energiåtgång för några svenska och ett utländskt
gäng-tappsfabrikat vid muttergängning i olika kolstål.
"Vid försöket lades vikt vid, att de olika tapparna fingo
arbeta under lika förhållanden för att erhålla en fullt
objektiv uppfattning av deras godhet och
energiförbrukning.
Vid gängtappar liksom vid alla skärverktyg beror
spånavskiljandets lätthet till stor del på skärvinkeln.
Specifika skärkraften avtager rätt fort vid ökad
skärvinkel intill 20°, sedan långsamt.
Stål med liten skärvinkel fordra stor kraft vid
spånavskiljandet, varjämte även den skurna ytan ej blir slät,
isynnerhet vid sega material.
Gängtappar, slipade efter härdningen, ge i regel ett
bättre arbete än oslipade, emedan härdningsfelen på
dessa bli borttagna.
Förarbeten.
Vid försöket gjordes gängprov i tre olika kolstål,
nämligen i 0,10, 0,35 och 0,50 % kolhalter. Fyra olika
fabrikat av gängtappar, samtliga av Whitworths system
undersöktes. Tre av dessa fabrikat voro svenska och
ett utländskt.
De fyra tapparna betecknas här med A, B, C och D.
Av fabrikaten A, B och C undersöktes följande
tappdimensioner, nämligen:
*/", 1" och DA".
Av fabrikat D endast dimensionerna 1" och l1/»", emedan
de mindre dimensionerna av detta fabrikat ej kunde
erhållas vid försöket.
Av A, B och C provkördes både förtapp, mellantapp
och gradtapp. D tillverkas endast som färdigtapp i ett
stycke och provkördes denna. Enär här endast förekom
muttergängning och gängtappen fick passera genom
provstycket blev gängan färdig med endast förtappen.
Vid jämförelsen med D tages därför endast förtappens
energiförbrukning vid fabrikaten A, B och C. Summan
av mellantappens och gradtappens energiförbrukningar
utgjorde i regel c:a 7—8 % av förtappens, och till stor
del friktionsarbete. Provstyckena för gängningen
av-stuckos av stångmaterial och längderna bestämdes till
ungefär 1,25 X gängdiametern.
Provstyckenas längder och förborrningarnas diametrar
voro följande:
Dim. = Vs" 3U" 1" l1/*"
L= 16,5 23,8 31,8 39,6 mm.
Borrd. = 10,20 16,00 21,50 27,50 mm.
Förborrningens storlek togs ur tabell för vanligt
verkstadsbruk.
Försöket utfördes i laboratoriets revolversvarv. Denna
drevs direkt med rem från motor med konstant varvantal;
kompoundmotor.
För mätning av energiåtgången inkopplades i motorns
strömkrets en självregistrerande ampermeter av Siemens
& Halskes fabrikat. Ampermeterns pappershastighet
var 600 mm pr minut; en hastighet hög nog att
möjliggöra en noggrann uppmätning av den tillförda energien.
Denna självregistrerande mätare visade energiåtgången
såväl vid tomgångskörning som vid gängskärningen.
Ytan under kurvan alltintill tomgångslinjen utgör ett mått
på den tillförda energien i joule eller wattsekunder.
Spänningen var under försöket praktiskt taget konstant 440
voit. Skärhastigheten hölls konstant under försöket och
=r 4 meter/min. räknat på gängans ytterdiameter för alla
tappdimensioner.
Då den specifika skärkraften K i kg/mm2 är oberoende
av skärhastighetens storlek och vid dessa försök endast
den specifika energiförbrukningen var föremål för
undersökning, togs skärhastigheten rätt låg för att ej
förslitningen av stålen skulle inverka på energiförbrukningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
