Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
TEKNISK TIDSKRIFT
18 febR. 1928
rtax mom.
A B C D
Fig. 8 a. Max. momentens"variation
med skärvinkeln i 0,10 C.
Max. mom.
A Z C Z>
Fig. 8 b. Max. momentens variation
med skärvinkeln i 0,35 C.
Mox.mam,
A £ C D
Fig. 8 e. Max. momentens variation
med skärvinkeln i 0,50 C.
Några värden på hur mycket maximala momentet
minskar med spåntjockleken erhölls ej vid försöket då inga
tappfabrikat hade lika skärvinklar och således ingen
jämförelse kunde ske.
Beträffande skärhastigheten kan denna höjas vid
tunnare spån pr skär för samma utslitningstid. Av
nedanstående utredning framgår att gängtiden ej ökar
proportionellt mot ökat antal skärande gängor per tapp.
Om vi beteckna:
L = tapplängd av skärande gängor,
s — gängstigning,
n — varv pr min. hos den roterande tappen,
d = medeldiametern,
B — spånbredd,
B = spåntjocklek,
v — skärhastighet,
m = antal skärande gängor pr tapp,
T — gängtiden att gänga tappen genom,
så blir
L .
T minuter.
sn
v
men «— ,,
n d ’
r Lnd
s v
Enligt Ripper ha vi skärhastigheten för kolstål
_ M
~ \/ BD’
där M är en materialkonstant. Härav fås
Lnd \]BD
s.M
Vidare beteckna vi
h = gängans höjd.
Då är T) — . om spårens antal äro 4. och L = m- s.
4 m
_ mjid jj> h nd . /_ ,
••• T —–-ii ° , = i B hm.
M V 4 m 2 M V
Men vi räkna här med hastigheten för basspånet, alltså
h
det bredaste spånet: dess bredd är: B — s — 2cot a . ■
4 m
a = 62.5° för Whitworth,
h
•. • 2 cot a 1 och B — s––-.
4 m
h
Här är s =-= 1,57 h.
0,64
•.• B—( 1,57 — .-) h,
\ 4 M/
och T = ’ y V / 1,57 ni — 0,25.
z m V
m är vanligen 12—14, således 1,57 m ^ 19 — 22. Alltså
kan 0,25 negligeras vid sidan av 1,57 m.
2 dh - _
Då erhålles T S2 \Jm = k .\Jm.
M v
För m— 14 erhålles T —k- 3,74,
För m — 21 erhålles T — k- 4,57, •.• 22% ökning.
För en ökning av gängtappslängd 50 % fås alltså
endast 22 % ökning i gängtid, men samtidigt nedbringas
maximala momenten rätt mycket. Se kurvorna i fig. 8,
där just fabrikat B hade tappar 50 % längre än de
övriga. Dock kördes dessa ej med ovan beräknade högre
hastighet; hade så varit fallet hade maximimomenten
ytterligare sjunkit i värde.
Vad utslitningstiden för tapparna beträffar gällde
detta försök ej utrönande av densamma, varför något
närmare uttalande i denna sak ej här göres. Dock veta
vi att specifika skärkraften ökar med minskande
skärvinkel; detta gör att tappar med liten skärvinkel få
större yttryck på skäret och detta medför hastigare
slitning.
Av undersökningen kan i övrigt erhållas en
upplysning om huru de olika materialerna förhålla sig gentemot
bearbetning med skärande verktyg. I fig. 9 är visat
sambandet mellan energiåtgången för bearbetningen och
kolhalten. Härav framgår att material med en kolhalt av
0,30—0,35 C, rent kolstål. är det mest lättbearbetade.
som även torde vara känt. Visserligen stiger specifika
skärkraften med ökande draghållfasthet eller kolhalt,
WaMsek.
Fig. 9. Kurvor visande energiåtgängens variation
med kolhalten.
varför man borde vänta att kurvorna skulle ligga lägre
för 0.10 C, men just i järn med låg kolhalt och med degig
koncistens tillkommer extra friktioner, som höja
energiåtgången. Vidare synes av kurvorna, att B, som har
stor skärvinkel, går lättare i det mjuka 0,10-järnet än i
det hårda 0,50, under det att A, som har skärvinkel
0° visar motsatt förhållande. Detta pekar på att
mjuka, degiga material vid bearbetning fordra större
skärvinkel hos stålen än hårdare, vilket förhållande
även brukar tagas hänsyn till i verkstadstekniken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
