Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
TEKNISK TIDSKRIFT
18 FEBR. 1928
stor och dylika undersökningar pågå i ett flertal länder,
bl. a. i Sverige. Prof. Ljungberg har sålunda under
1927 utfört ett flertal serier undersökningar rörande ståls
hållfasthet vid höga temperaturer. Undersökningarna,
vilka bekostats av Ingeniörsvetenskapsakademien
komma att fortsättas under 1928 och torde så småningom
komma att publiceras.
Förutom själva materialfrågan föreligga en hel del
för högtrycksoinrådet speciella problem rörande
ventiler, vattenståndsrör m. m. Det svenska Stal-bolaget, som
under senare år intresserat sig för högtrycksångpannor,
håller för närvarande på med utexperimenterandet av
nya vattenståndsvisare. Bolaget har meddelat förf. att
experimentstadiet nu kan anses passerat och att dess
nya vattenståndsvisare under längre tid arbetat fullt
tillfredsställande. Närmare detaljer rörande konstruktionen
föreligga ännu ej.
Den stora "Klingenberg"-centralen i Berlin har tagits
i bruk under maj 1927. Denna ångcentral har i första
utbygge en kapacitet av 270 000 kW, men är avsedd att
utökas till 540 000 kW. Ångpanneanläggningen består i
dess nuvarande skick av 16 st. 1 800 m2 pannor för 35
atm. ångtryck och 410°C ångtemperatur. Varje panna
genererar max. 80 ton ånga per timme. Pannorna äro
av olika typer vertikalrör- och sektionspannor.
Eldningen sker med kolpulver. Kolmalningen sker i 4
grupper kvarnar, varje grupp bestående av en koltork, som
värmes med avtappningsånga, samt två pendelkvarnar.
Huruvida kolpulverberedningen är löst på det mest
ekonomiska sätt i denna anläggning synes vara en öppen
fråga, särskilt med tanke på amerikanarnas starka
frammarsch med enhetskvarnsystemet.
Det är ej att undra på att ångtrycket i en så stor
anläggning som Klingenberg-centralen valts så relativt
konservativt som 35 atm. Till försiktighetssynpunkten
kommer dessutom enligt uppgift följande moment. Man
vill gärna undvika alltför stor fuktighet i
ångturbin-anläggningens lågtrycksområde, emedan en stark
frätning av turbinskovlarna då lätt skulle bliva följden. Vid
mycket högt ångtryck använder man därför gärna
inellanöverhettning, vars huvudsakliga berättigande just
ligger i att ovannämnda fuktighet minskas.
Mellan-överhettningens utformning är emellertid ganska
besvärlig och nian uppger sig ej haft tid att vid planläggningen
av ångcentralen genomarbeta denna sak. Då således
mellanöverhettningen uppgivits, stannade man samtidigt
vid ett mera normalt ångtryck.
Matarvattnet förvärmes i huvudsak med
mottrycks-och avtappningsånga (endast 2 ångpannor hava ännu
så länge rökgasförvärmare) och förbränningsluften
förvärmes i rekuperativa luftförvärmare till ca. 150°.
Pannanläggningen är även så anordnad att den kan
inrättas för olje- eller gaseldning, för den händelse att
kolförädlingsfrågorna framdeles skulle få sin lösning.
Användandet av eldningsreglering går framåt, särskilt
i föregångslandet på detta område, U. S. A. Åsikterna
rörande eldningsregleringens betydelse för
bränsleförbrukningen skiftar, men alla fackmän, som använda
eldningsreglering, äro eniga i omdömet att övervakande
av eldningen därigenom underlättas och att det ej
fordrar samma individuella skicklighet på alla håll att
handhava eldningen som förut.
Lågtemperaturkoksningen synes alltjämt stå på
försöksstadiet och några kommersiellt bärande resultat hava
ej kommit fram under 1927. En del försöksanläggningar
hava emellertid gjorts. Bland dessa må nämnas att en
mc Ewen-Runge anläggning uppställts i Lakeside Power
Station. Denna anläggning förarbetar 200 ton kol per
dvgn och kännetecknas av att kolet i form av fint pulver
strilar ned genom ett torn och möter de uppströmmande
gaserna.
Något epokgörande nytt rörande ångturbintekniken är
ej att förmäla. Vad först vårt eget land beträffar så hava
samtliga ångturbinfirmor fullgjort betydande leveranser.
A.-b. de Lavals ångturbin har sålunda
levererat den andra av 2 st. 15—20 000 kW
ångturbingeneratorer till Stockholms elektricitetsverks Värtacentral.
Dessa ångturbiner arbeta med 1 500 varv per minut, 20
atm. ångtryck och 350° C ångtemperatur. De äro
utrustade med ytkondensoranläggningar och avtappning
för matarvattenförvärmning. A.-b. de Lavals ångturbin
har även installerat ångturbinmaskineri i de båda nya
jagarna "Nordenskjöld" och "Ehrensköld". Vardera
jagaren är utrustad med två fullständiga ångturbiner
med en sammanlagd axeleffekt av 26 000 hkr vid 450
propellervarv per minut. Ångturbinerna äro kopplade
till propelleraxlarna med kuggväxlar. Varje ångturbin
består av en högtrycksdel och en lågtrycksdel, den förra’
arbetande med 3 140, den senare med 2 700 varv per
minut vid full belastning. Maskineriet kan vid forcering
utveckla en axeleffekt intill 30 000 hkr. Maskineriets
sammanlagda vikt är ca 110 ton per jagare och den vid
provturerna uppnådda högsta farten utgjorde 37,8 knop.
Svenska turbinfabriksaktiebolaget
Ljungström har enligt meddelande under 1927
levererat närmare 100 000 kW fördelade på 46 st.
ångturbiner för effekter intill 14 000 kW. Bland större
leveranser må nämnas 2 st. 10 000/14 000 kW
ångturbingeneratorer till Livornos ångcentral. Redan tidigare har
bolaget levererat en lika stor ångturbingenerator till
samma central.
Stal-bolaget har gått in för kombinationen
mottrycks-turbin -f- kondenseringsturbin i stället för
avtappnings-turbin och även levererat ett antal sådana
kombinationer. Huruvida en dylik anordning är bättre eller sämre
än en avtappningsturbin måste avgöras från fall till fall.
Jönköpings mekaniska verkstad har
ävenledes under 1927 levererat ett antal ångturbiner,
samtliga av avtappnings- eller mottryckstyp och
samtliga utom en för export.
I utländska ångcentral«- har under 1927 installerats
en mängd nya ångturbinaggregat, många av högst
betydande storlek. Något "rekord" har under året ej
tillkommit. Bland de "stora" aggregaten må omnämnas
3 st. 80 000 kW ångturbingeneratorer i det ovannämnda
Klingenbergverket. Vart och ett av dessa jätteaggregat
består egentligen av 2 st. ångturbingeneratorer placerade
bredvid varandra och kopplade ångtekniskt sett i serie.
Det ena av dessa båda aggregat har ett högtrycks- och
ett mellantrycksturbinhus, kopplade i serie, och det
andra har två lågtryckshus, kopplade i parallell.
Varvantalet är 1 500 varv per minut. Till vart och ett av de
ovannämnda 80 000 kW aggregaten hör ett 10 000 kW
avtappningsaggregat. Såväl avtappningsångan (4 atm.
abs.) som avloppsångan (0,45 atm. abs.) användes till
matarvattenförvärmning.
Ångkraftcentralens bränsleekonomi har under senaste
åren kraftigt stegrats. Rekordet för 1927 torde ligga i
storleksordningen 3 200 kcal per kWh, vilket motsvarar
ca 27 % verkningsgrad från kolet till den elektriska
energien. De medel, vilka möjliggjort detta lysande resultat,
äro de kända: högt tryck, hög temperatur,
ångavtapp-ning till matarvattenförvärmning, stora enheter och
rationell eldning. Det ser ut- som man på sista tiden skulle
önska ett visst andrum i utvecklingen mot lägre och
lägre kaloriförbrukning för att i stället inrikta sig på en
viss konsolidering av de vunna framgångarna genom
möjligaste förenkling i konstruktion och anordning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
