Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34
TEKNISK TIDSKRIFT
18 FEBR. 1928
förhållanden. Maskineri med drivskiva är däremot
fullständigt oberoende av hisshöjden. På grund av att
detsamma därjämte erfordrar mindre utrymme än
lintrumme-maskineri. är det sannolikt, att endast en typ av
driv-skivemaskineri, höger- eller vänsterutförande, kommer
att erfordras.
Kranar.
De kranar, som användas inom områden, där det
gäller att behärska stora massor, hava under de senare åren
varit föremål för de största förändringarna.
Svängkranar med vipparm hava erövrat allt flera
användningsområden. Sålunda må framhållas deras
lämplighet för bl. a. pontonkranar, vilket har visats vid en
förra året i svensk hamn i bruk tagen pontonkran för
omlastning av massgods. Denna krän har en kring fast
tapp centrerad svängrörelse. men den behärskar ändå ett
arbetsfält, vars diameter är ej mindre än 50 meter.
Vid arbete i ett vertikalplan vinkelrätt mot pontonsidan.
skulle man kunna, befara, att gripskopan kommer i
olämpligt stora pendlingar. Om emellertid pontonen är
så stor, att den maximala tvärskeppskrängningen håller
sig inom måttlig gräns, vid den ovan åsyftade
ponton-kranen 2°. och horisontalhastigheten automatiskt
minskar vid ändlägena, äro pendlingarna ej besvärliga.
Bland förbättrade konstruktioner å massgodskranar
böra särskilt nämnas fortsatta arbeten å
gripskope-maskinerier med tvenne motorer. Därvid arbetas efter
tvenne huvudlinjer, nämligen i mekaniskt avseende
förenade och åtskilda maskinerier.
Tendens att ersätta stora brokranar för massgods
med enklare anordningar är påtaglig. Härvid ligger
nära till hands användning av den från Amerika
härstammande släpskrapan. Denna har redan blivit installerad
på, åtskilliga platser i såväl vårt land som även
annorstädes, t. e. Norge och Finland, för transport av bl. a.
brännflis, sand. stenkol, koks, klinker och kis.
Kontinuerligt arbetande transportanordningar.
De långt utanför vårt lands gränser använda
stål-bandstransportörerna, tillverkade av Sandvikens
järnverks aktiebolag, hava på senare tid ytterligare
förbättrats, varvid uppnådd ökning av bandbredden är det
väsentligaste.
År 1925 utökades stålbandets valsbredd till 600 mm.
Likväl låg transportören i fråga om maximibredd
betydligt under vad som kunde erhållas vid t. e.
gummiremmar.
Redan år 1926 överskreds emellertid nämnda gräns för
bandbredden och då så grundligt, att praktiskt taget
varje önskad bredd nu kan erhållas. Detta ernås genom
sammanskarvning i sidled av två eller flera enkla band.
År 1927 torde få anses vara det sidskarvade bandets
första, tilländalupna driftår. Under samma år har den
hittills största bredden uppnåtts, nämligen 2,8 m. Denna
transportör användes för transport av ribb vid ett
sågverk i Sundsvallsdistriktet.
Såsom maximitemperatur för transportgodset vid
användning av Sandvikstransportör har hittills ansetts 100
—120° C. På senare tid har stålbandet emellertid fått
användning för gräddning av bröd och käx, varvid bandet
utsättes för betydligt högre temperatur än den ovan
angivna. Att ojämna spänningar därvid ej uppstå hos
bandet, beror på att bandets uppvärmning blir likformig
över hela bredden, varjämte det gynnsamt inverkar, att
bandhastigheten i ifrågavarande fall är låg.
I och med ökad tillämpning av sådan
arbetsorganisation, som avser tillverkning i vissa bestämda serier, i
vilka alla, i en och samma serie ingående
arbetsprestationer erfordra lika lång tid, komma de kontinuerligt
arbetande transportanordningarna att få nya, icke
oväsentliga arbetsområden. Vid dylikt arbetsförlopp, för vilket
en författare i Teknisk tidskrift nyligen föreslagit den
träffande benämningen "jämnflytande tillverkning",
förflyttas som bekant arbetsstycken i en jämn ström från
den ene arbetaren till den andre, varunder
arbetsprodukten stegvis utformas och fullkomnas, för att till slut i
färdigt skick "droppa" ur strömmen.
En ej ovanlig uppfattning är, att dylik tillverkning
endast lämpar sig för mycket stora förhållanden. Denna
åsikt torde emellertid ej vara riktig. Vad som erfordras
är specialisering och en viss, årlig tillverkningsmängd.
Eventuellt kan jämnflytande tillverkning delvis införas
och drivas samtidigt med grupparbete. Härvid torde i
regel vid de flesta tillverkningar avdelningar för
hopsättning, montering, pakettering o. d. i första hand vara
ägnade att göras kontinuerliga.
I sin enklaste form och för lätta arbetsstycken
erfordras vid dylik tillverkning ingen särskild
transportanordning; den ene arbetaren räcker belt enkelt arbetsstycket
till den andre.
Vid en rationellt ordnad, jämnflytande tillverkning
torde dock i regel särskilda transportörer erfordras.
Härvid ifrågakomma närmast remtransportörer, men även
andra transportanordningar, såsom
plattformstransportörer, kretstransportörer, rulltransportörer m. fi. äro
lämpliga för ändamålet.
EN NY FÖRBRÄNNINGSMOTOR.1
Av överingenjör O. W. HULT.
Såsom kanske redan är bekant, har jag byggt min nya
motortyp på principen att genom konstgjord kylning
möjliggöra ett högre kompressionsförhållande än vanligt,
t. e. i en bensinmotor. Den färdiga och provkörda
experimentmotorn har två arbetscylindrar och en med dem
sammanbyggd kompressor. Jag vill för att förenkla
beskrivningen av själva principen visa en kopia av en
patentritning, fig. 1.
Kompressorn gör vid denna utföringsform sitt sugslag
på samma sätt som arbetskolven i en vanlig fyrtakt-
1 Föredrag hållet viel Svenska teknologföreningens allmänna
sammanträde den 15 febr. 1928.
motor, under det att luften karbureras. Därefter sker
kompressionsslaget, varvid de vattenkylda rören få tjäna
som kompressionsrum. När sedan kolven vänder, har
en stor del av kompressionsvärmet bortkylts, och luften
eller fyllningen avger då sitt övertryck på kolven,
varigenom detta arbete överföres till motoraxeln.
Luften eller fyllningen avkyles då enligt den vanliga
formeln för avkylning genom arbete under adiabatisk
expansion. Låt oss således antaga, att den omgivande
luftens temperatur är -f 25°C. Utan att räkna med den
kylning. som blir en följd av bensinens förgasning, så blir
temperaturen vid 3 ggr kompression 438° abs. = 298 • 30-35-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
