Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
TEKNISK TIDSKRIFT
18 FEBR. 1928
Detta får man taga hänsyn till, då man väljer typerna
för koppling och knggväxelmotor.
Man ser emellertid, att man medelst fjäderkopplingar
på ett synnerligen enkelt sätt löser alla driftförhållanden
under grupp II.
Man hör ofta uttalanden, att man ej kan använda
kuggväxlar vid drift av kolvmaskiner. Detta beror
emellertid endast därpå, att man ej studerat
driftproblemet tillräckligt ingående, utan här ofta kopplat
kuggväxeln med fast koppling till kolvmaskinen, så att
växeln fått upptaga de stora accelerationskrafterna
mellan kolvmaskinen och elektromotorn.
Till grupp II kan man räkna ett stort antal
arbetsmaskiner. Överhuvudtaget är det praktiskt att alltid
använda en /7’äder-koppling, emedan denna ej kan göra
någon skada men däremot alltid är till nytta vid ojämn
och stötig belastning.
Vid driftproblem tillhörande grupp III bör man mellan
motor och arbetsmaskin anbringa en slirningskoppling.
En lämplig koppling i ett dylikt fall är oftast en
centri-fugalkoppling. Fig. 3 visar en bild av
centrifugalkopp-ling (system Uggla-Wallgren), som visat sig fungera
tillfredsställande.
Centrifugalkopplingen är av gammalt datum och
kommer helt säkert att spela en rätt så viktig roll i
framtidens driftteknik. På grund därav vilja vi något
närmare skärskåda vissa statiska förhållanden, som äro
viktiga att taga hänsyn till för bedömandet av kopplingens
sätt att fungera.
Fig. 4 visar ett parti av en centrifugalkoppling enligt
vanligen förekommande konstruktioner. Endast en
cen-trifugalkropp k har medtagits i figuren.
De krafter, som verka på A i ett ytelement Rda äro
trycket T = pRda, där p är specifika yttrycket.
Vinkelrätt häremot verkar friktionskraften F — u/pRda. Med
avseende på punkten C hava dessa krafter
momentarmarna R sina och R (1 — cosa). Momentekv. med
avseende å C blir alltså (a = P:s momentarm)’.
ning, lagrad över den med a>0 likformigt roterande axeln,
får man axelns momentana vinkelhastighet
åa> o , t,
oj — co0 + – eos (v ■ w0ty,
här betecknar v olikformighetsvågens periodtal eller
antal hela svängningar per varv av axeln.
Fig. 2. Fjäderkoppling.
För att få fram ett uttryck å förvridningen i
kopplingens fjädrar får man ihågkomma, att vridningsvinkeln
är
t
a = I codt =
o
= J <o„ + eos (væ0t) dt =
oL _
+ , àco0 .
= æ0t -f –––-sin (voj0t);
2vw0
svängningsvinkelns amplitud är sålunda
<5
eller i grader
90 6 oo sn d
« max. =–-• - dO • •
71 V V
Fig. 3. Centrifugalkoppling.
Som exempel taga vi en encylindrig kolvmaskin och
således v = 1 och med en olikformighetsgrad av
d — 1/40. Svängningsamplituden i fjäderkopplingen
blir då
a se 0,75°.
Fjädrarna äro så dimensionerade, att de vid normal
last utfjädra c:a 3°. Belastningsökningen i fjädrarna är
sålunda c:a 25 % på grund av den olikformiga gången.
Fig. 4. Centrifugalkoppling.
a„ a0
Pa = R2 j(p—px) sina da — uR2 j(p+Pi) (’ — eos«) da
’o o
och projektionerna å P-riktningen
a„ a0
P = R j (p—px) sina da + uR ](P+Pi) eos a da.
o o
Om man antager att yttrycket varierar lineärt samt
har värdet p„ i O-punkten, är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
