- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Mekanik /
49

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21 april 1928

mekanik

49

fP = Po + ca
I Pi = p„ — ca
Insättas dessa värden och integreras, får man

P (R — a)_

2 Ä2 fi a0’
PR [a„ — sinaj -j- Pa sina,,
2 R2 a0 [sina„ — a^cosa0]
Som exempel välja vi

Po =

ca„

71
i

fi = 0,4, a = 0,2 R.

Således

Po

Ca„ =

1,92

P
B’

och

l?35Ä;

Po + <"«o = 3,2’

/’,,„. = Po

ca„

0,57

Tf"
/’
B

S+ß=R.

sm a„

samt

P = 2fip0R sin a0
ocli centrifugalkraften

Z = 2fipa sin a0.

En annan fördel ernås likaså på grund av anordningen
med plattfjädrarna, Centrifugalklotsarna kunna ej
förslita medbringarna (plattfjädrarna). Detta är däremot

Yttrycket är sålunda 5,7 gånger så stort i förändan som
i akterändan av centrifugalklotsarna. Detta förhållande
är självfallet olämpligt, emedan klotsarna komma att
slita sig för starkt i förändan. Går motorn sedan både
fram och back slita klotsarna snart ut sig. För att
undvika dessa olägenheter kan man utföra konstruktionen
enl. fig. 3.

Centrifugalklotsarnas medbringare bestå av
plattfjäd-’rar, som äro infästade i friktionskrafternas medelpunkt.
Härigenom ernås ett konstant yttryck. Sätter man
c — 0. får man för denna konstruktion

Å rotoraxeln sitter ett drev, som driver tre
mellan-axlar medelst de s. k. fjäderhjulen. Å mellanaxlarna
finnes åter ett drev (sekundärdrevet), som i sin tur
driver det koaxialt liggande utgående hjulet.
Fjäderhjulen ha till ändamål att jämnt fördela belastningen å
de parallellt arbetande mellanaxlarna samt dessutom att
göra växeln i sin helhet elastisk och på så sätt skydda
densamma mot inkommande
stötpåkänningar. Alla kugghjul
äro av specialstål med
vinkelkuggar. Alla lager bestå av
kul- eller rullager, varigenom
man tillförsäkras ett konstant
och riktigt läge å mellanaxlarna
och sålunda erhålles därvid
också ett riktigt kuggingrepp.
Samtidigt hållas lagerförlusterna
nere till ett minimum.

De kring in- och utgående
hjulen symmetriskt liggande
mellanaxlarna eliminera lager-

trycken på in- och utgående axlarna, vilket självfallet är
värdefullt både i förlusthänseende och på grund av att
hela växeln härigenom får en lugn och mjuk gång.

Fjäderhjulen enligt system Uggla äro konstruerade
enligt fig. 6. Spiralfjädrar äro inlagda i fickor mellan
kuggring och nav enligt samma system, som förut visats
å fjäderkopplingarna, Kuggringarna kunna således
inställa sig axiellt så att riktigt kuggingrepp alltid
kommer till stånd.

Under de åtta år den moderna kuggväxelmotorn varit i
marknaden, har densamma självfallet varit underkastad en
del förändringar och förbättringar, och vi skola närmare
redogöra för de framsteg, som inom detta område gjorts.

Som jag i det föregående nämnt har man numera
stannat för ett utförande av kuggväxelmotorer med två
mel-lanaxlar i växeln. Den visade motorn (fig. 5) hade dock
utrustats med tre stycken sådana. Fördelen av att ha
tre mellanaxlar är tydligen att in- och utgående hjulen
därvid utnyttjats trefaldigt, och att växeln härigenom får

Fig. 6. Fjäderhjul.

Fig. 5. Den första kuggväxelmotorn.

vanligen fallet vid sådana konstruktioner, där klotsarna
ligga lösa, ty. om de bägge hopkopplade axlarna ej
lägga exakt koaxialt, måste klotsarna få en upp och
nedgående glidrörelse å medbringarnas tappar med hastigt
förslitande verkan.

Den första kuggväxelmotorn med precisionskuggväxel,
byggd i enlighet med här utvecklade principer,
tillverkades i Sverige enligt patent Uggla-Wallgren 1918—1919:
fig. 5 visar denna motor, vilken fortfarande är i drift.

ett mera kompakt byggnadssätt. Denna anordning
skulle därför vara ganska förmånlig, såvitt det endast
berodde på rent tekniska synpunkter och många
kuggväxelmotorer byggdes på detta sätt till en början. Allt
gick också gott och väl, tills man skulle demontera
växeln. Då började man göra anmärkning på att det
var besvärligt att få isär densamma. Man får nämligen
räkna med, att montörerna ofta oj äro alldeles
hemmastadda med den maskin, som de skola plocka isär. Där-

Fig. 7. Kuggväxelmotor med avlyftad kuggväxelkåpa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:08:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928m/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free