Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
TEKNISK TIDSKRIFT
18 FEBR. 1928
riktighet vara oomtvistliga. Däremot får kanske
kopparns inverkan mera ställas i samband med
tillverkningsmetoderna för plåt och föremål av plåt. Den
rostskyddande verkan är alltså konstaterad, men
förklaringsgrunden en annan, än den man hittills gjort gällande.
Arbetsmetoder.
Vad som nyss nämndes om arbetslönernas inverkan å
materialval, gäller naturligen även själva
arbetsmetoderna och de använda verktygen. Man använder, och
detta är ju också ekonomiskt riktigt, i Amerika större,
bättre och snabbare maskiner, ofta noggrannare och mer
komplett utförda verktyg och fullständigare anordningar
än i Sverige.
Vid stansning brukar användas ett spelrum räknat på
diam. mellan stans och dyna av 8—16 % av
plåttjockleken. Vid utstansning av hål till exakt diameter göres
stansen något litet, intill 0,05 mm större än önskat hål.
Vid utstansning av skiva åter göres hålet i dynan intill
0,05 mm mindre än önskad skivdiameter. Släppning
utföres ej å stansar men däremot å dynor, 0,5—1°, i de fall,
där arbetsstycke resp. skrot skall falla igenom dynan.
Med eggvinkel (lika med sådan lutning mellan skären å
stans och dyna, att icke hela skärlinjen angripes på en
gång utan successivt vid presslaget) förses nästan alla
verktyg för tjock plåt eller större skärlängder.
Eggvinkeln göres vanligen större i Amerika, än som är
vanligt i Sverige, och skärlinjen uppdelas i små sektioner
för att minska skärhöjden vid stor eggvinkel och för att
fördela trycket.
Vid utstansning av ämnen för vidare pressning bruka
som regel de hål, som erfordras i ämnet, stansas i samma
tempo. För större arbetsstycken bestå därvid verktygen
av smärre ståldynor och stålstansar infästa i
gjutjärns-fästlådor. Stålen för konturstansning äro ofta utförda
med vinkelformig sektion, varvid mången gång endast
övre arbetande delen av sektionen gjorts av stål, medan
det nedre till skärstålet svetsade partiet gjorts av
smidesjärn för att tillåta maskinbearbetning efter härdning.
Vid stansningar i tjock plåt blir, såsom välbekant är,
den klippta kanten varken vinkelrät mot plåtytan eller
slät i skärytan. Där detta icke kan tillåtas å den färdiga
detaljen, använder Worcester Pressed Steel Co. och flera
andra ett förfarande, som kan benämnas skavstansning.
Arbetsstycket förstansas till nära slutdimensionen, och
efterstansas sedan med ett liknande verktyg med
skav-stansar, som slätskrapa brottytan. Arbetsmånen vid
denna skavstansning är vanligen 0,25—0,50 mm. Tillses
bör vid denna operation, att arbetsstycket är säkert styrt
i verktyget. Förfarandet är ju i det närmaste detsamma
som rivning eller brotchning, endast att operationen sker
i press. Metoden användes på flera ställen för att
undvika dyrare svarvnings- och borrningsarbete vid
cirkulära skärytor samt fräsnings- och hyvlingsarbeten vid
oregelbundet formade skärytor.
Samma idé med för- och efterstansning användes vid
en del fabriker för stansning av hål, liggande mycket
nära varandra. Söker man på vanligt sätt stansa två
närliggande hål, händer det, om man stansar dem på en
gång, att godset mellan hålen hopstukas eller avskjuvas.
Stansar man dem återigen var för sig, vill det först
stansade hålet deformeras, när det andra utstansas. Med
ovannämnda dubbelstansning åter kunna varandra
synnerligen närliggande hål med fördel stansas.
För erhållande av vårtor, knaster, stoppklackar e. d.
å plåt användes en metod, som i princip kan kallas
ofullbordad stansning. Plåten stansas alltså men ej djupare,
’in att klippskrotet sitter kvar i hålet och utgör den
avsedda vårtan etc. För plåt i presskvaliteter erfordras för
full genomstansning följande procentuella
genomträng-ning av stans i dyna:
vid plåttjocklek...... 0,5 1 2 5 . 10 mm
genomträngning ..... 90 84 72 55 43 %
Önskar man urklippet kvarsittande, får alltså
avskjuv-ningen ej drivas fullt till angivna siffror.
Vid böjnings- och bockningsöperationer är det vanligt
att utföra verktygen med fjädrande tillhållare för
arbetsstycket. Härigenom blir knäckningen säkrare gjord på
rätt plats och arbetaren kan, då det exempelvis gäller
böjning av kanten på ett större föremål, kvarhålla detta
under presslaget utan risk.
Bockning av plåt på högkant utföres vid A. O. Smith
Corp. i Milwaukee. Det gäller bockning av plåt för
ramarna till bilchassier. För att spara på material klippes
ämnet rakt och bockas på högkant före pressningen för
att få önskad bågform över bakre hjulaxeln.
Presshuvudet är utfört med snett bottenplan, som lutar c:a 35° mot
horisontalplanet. Det åverkar verktygets kilformiga
överdel, som vid presslaget glider horisontellt å
arbetsstycket och därvid medelst låga klackar åstadkommer
formförändringen. Arbetsstycket fasthålles med en kraft
lika med presskraftens vertikalkomposant, varigenom
veckbildning undvikes, och det bockas av
horisontalkom-posanten. Stoppklackar begränsa bockningen till önskat
område.
Vid dragpressning brukar man vanligen icke låta
dia-meterminskningen per pressdrag överskrida följande
värden:
1 :a drag, diameterminskning = 40 % av ämnets diameter,
2:a „ „ = 25 „ „ föregående ,,
» )5 = 25 „ „ „ „
„ „ = 2o „ „ „ „
o:e " )> — 20 „ „ „ „
ii ii — 20 „ „ „ „
’ii ii — 20 ,, ,, „ ,,
Beträffande spelrum och dragradier, dvs. den radie å
dragringen över vilken plåten glider vid nedpressningen,
följes ungefär samma regler som i Sverige.
Ett intressant exempel på djuppressning av relativt
tjock plåt är följande från Kelsey Wheel Co., Detroit,
Mich, (se figur 1 a och b). Från rondell 225 mm
diameter och 6 mm tjock, av varmvalsat, glödgat och betat
material pressas i en operation utan plåthållare upp en
kopp till 120 mm yttre diameter och 100 mm höjd. Detta
blir en minskning av medeldiametern av 49,2 %.
Operationens utförande i ett drag alldeles utan plåthållare
grundar sig på dragringens form. Denna är gjord med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
