- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Mekanik /
68

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

68

TEKNISK TIDSKRIFT

15 sept. 1928

Fig. 20. Interiör av samma maskinsal med moderniserad drift.

dessutom genom sitt buller och sin livsfarlighet
säkerligen gjort livet surt för maskinpersonalen. Då
kuggväxelmotorer kommo i marknaden, beslöt man sig
därför snart att omändra denna drift. Fig. 20 ger en
uppfattning av resultatet: maskinsalen med
kuggväxelmotor-drift.

Denna anläggning, som även varit i gång under ett
par års tid, har fullt motsvarat de å densamma ställda
höga förväntningarna.

Man har använt sig av ett aktningsvärt antal
kuggväxelmotorer för drift av kolvmaskinerier av allehanda
slag såsom kompressorer, kolvpumpar och lufthammare.
Detta hava vi kunnat göra på grund av de fjädrande
konstruktioner, vi hava mellan motorns roterande massa
(rotorn) och kolvmaskinerna.

Vi vilja visa ännu en fabriksinteriör, där jag har haft
tillfälle att taga fotografier före och efter driftens
omändring. Sålunda visar fig. 21 ett antal sirapspumpar
vid ett sockerbruk, drivna medelst remtransmissioner,
och fig. 22 samma slags pumpar, drivna med
kuggväxelmotorer. Bilderna torde med all önskvärd tydlighet visa
vad man vunnit med kuggväxelmotordriften.
Driftledningen vid ifrågavarande verk har även tillfullo förstått
att uppskatta fördelarna vid drift med våra
kuggväxelmotorer, och därför på alla ställen, där så kunnat ske,
insatt kuggväxelmotorerna och borttagit remmarna, I
denna fabrik, har man sålunda till dato installerat icke
mindre än 75 st. kuggväxelmotorer och en mängd
precisionskuggväxlar.

Förrtialningsindustrien har redan sedan allra första
början förstått vinsten av att använda kuggväxelmotorer
och precisionskuggväxlar. Här kunna vi emellertid
endast beröra de allra viktigaste driftproblem, som vi
lyckats lösa.

Driften av rörkvarnarna träder då alldeles särskilt i
förgrunden, och detta på grund därav, att rörkvarnarna
för sin drift fordra en avsevärd effekt. Densamma är
beroende på kvarnens storlek och varierar för de mera
vanliga storlekarna mellan 250 till 600 hkr.

Den förr vanligen förekommande drivanordningen
utgjordes först av en stor kuggväxel, vars stora hjul var
anbragt koncentriskt med kvarnen och vanligen infäst
å kvarnens ena gavel. Detta stora kuggväxelhjul var
dessutom tudelat för att möjliggöra montage och
demontage av detsamma. Drevet för växeln, som anbragtes å
en på separat fundament lagrad axel, gjorde nu c:a 125
—160 varv/min. och kvarnen själv 24—17 varv/min.
Drevets axel drevs sedan medelst antingen en
direktkopplad motor eller en remutväxlad motor.

I stället för en direktkopplad motor för c:a 130
varv/min. har Luth & Rosén i många fall levererat
kuggväxelmotorer. Fördelen med kuggväxelmotorerna
är, att desamma äro billigare och hava högre
verkningsgrad och högre effektfaktor än den direktkopplade
motorn. Det har därför hänt, att cementfabriker t. o. m.
utbytt sina direktkopplade motorer mot
kuggväxelmotorer.

Drivanordningen ifråga kan emellertid ännu
radikalare förenklas och förbättras.

Den förut omnämnda stora kuggväxeln är nämligen,
förutom dess c:a 12 %:s effektförlust, en ständig källa
till förtret och driftstörningar. På grund av dess stora
kuggmoduler (c:a modul 30), förekommer stora
delningsfel, som utlösa enorma, extra påkänningar å lager och
kuggar med ty åtföljande hastig förslitning av dessa
delar, som även oftast smörjas av olja eller fett, blandad
med cement! Bultarna, som hopspänna det stora hjulets
bägge hälfter, utsättas även för starka stötpåkänningar,
emedan delningsfelen just i skarven ofta äro mycket
stora.

För att undvika allt detta trassel, använder Luth &
Rosén en s. k. centralattack (fig. 23). Denna anordning

Fig. 21. Sirapspumpar i en sockerfabrik, med tidigare använda
driftanordningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:08:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928m/0070.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free