Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
MEKANIK 7
Redaktör: H. F. NORDSTRÖM
INNEHÅLL: Värmeverk i Europa, av civilingenjör Holger A, Lundberg. — Värmeledning genom pulver vid olika
gastryck och temperaturer, av G. Borelius och T. Wilner. — Teorien för avtappning av ånga från ångmotor för
uppvärmning av matarvattnet, av civilingenjör Henrik Zander.
VÄRMEVERK I EUROPA.
ERFARENHETER FRÅN TYSKA VÄRMEVERK OCH DERAS TILLÄMPNING I SVERIGE.
Av civilingenjör HOLGER A. LUNDBERG.
I. Tyska värmeverk.
På de senaste fem åren har i Tyskland
värmedistributionen ("Die Städteheizung") gjort synnerligen stora
framsteg. Som tecken på det stora intresset må nämnas,
att under hösten 1925 en kongress anordnades i Berlin
av Verein deutscher Heizungs-Ingenieure och att i
september 1927 vid den i Wiesbaden anordnade "XII.
Kongress für Heizung und Lüftung" mera än hälften av
tiden ägnades åt frågor, som beröra "Städteheizung" och
’ Fernheizung". För förhandlingarna vid den förstnämnda
kongressen föreligger en fullständig redogörelse i
bokform1. Vissa delar av förhandlingarna vid den senare
äro även publicerade.2
I ett flertal städer finnas anläggningar för
värmedistribution från elektricitetsverken och i andra
planeras eller byggas dylika. Av de befintliga anläggningarna
har jag under våren och hösten 1927 besökt de i Kiel,
Hamburg, Charlottenburg, Barmen, Braunschweig,
Leipzig, Neukölln och Schwerin. Av dessa voro
anläggningarna i Charlottenburg och Leipzig under utvidgning.
Samtidigt pågingo arbeten med nya anläggningar i Breslau
och i Dresden.
Nedan redogöres för de principiella anordningarna
m, m. vid de av mig besökta verken.
1. Kiel.
Anläggningen i Kiel byggdes under den svåra
valutakrisen. Ursprungligen var stadens elektricitetsverk
byggherre, men då affären under byggnadsp’erioden blev
allt mera svår att överblicka på grund av
-valutaförhållandena, övertogs företaget av entreprenören, firman
Rud. Otto Meyer i Hamburg, och drives nu av denna
firma.
Värmeverket köper alltså ånga av elektricitetsverket
vid ett tryck av 2 kg/cm2 övertryck och en temperatur
av cirka 200°C samt distribuerar sedan denna ånga. I
centralen är uppställd en 1 800 kW mottrycksturbin, som
arbetar med ett admissionstryck av 13 kg/cm2 övertryck
vid 380°C temperatur och som levererar ångan till
värmeverket. Dessutom kan vid låg belastning på
värmenätet en kondenseringsturbin kopplas parallellt med nätet
för att mottrycksturbinen skall få gynnsammare
arbetsbetingelser. Värmeverket garanterar en minimileverans
av 22 000 ton ånga pr år.
1 Die Städteheizung, verfasst von J. Fichtl, Dr. A. Marx, O.
Frölich. Verlag von R. Oldenbourg, München und Berlin, 1927.
2 XXI. Kongress für Heizung und Lüftung. Bericht. Teil X.
Verlag von R. Oldenbourg, München und Berlin, 1927.
Årsleveransen har varit:
Värmeåret 23/24 ..................23 300 ton
„ 24/25 ..................22 700 „
„ 25/26 ..................28 400 „
26/27 ..................28 000 „
Maximibelastningen uppgår til] cirka 20 ton pr timme,
svarande mot en utnyttjningstid av cirka 1 400 timmar.
Grundpriset på den ånga värmeverket köper från
elektricitetsverket är 2 Rmk pr ton vid ett kolpris av 15
Rmk/ton. I maj 1927 var ångpriset 3,92 Rmk pr ton.
Uppmätningen sker medels kondensatmätare
("Trommel-messer") i elektricitetsverket.
Abonnenterna betala pr million kcal cirka 12 à 14
Rmk. Vid ovannämnda ångpris betalade stadens
byggnader 11,29 Rmk och privata 13,70 Rmk. Även hos
abonnenterna sker uppmätningen medels kondensatmätare.
Nätet hålles ständigt under tryck på vintern,
exempelvis från den 20 september 1926 och fram i början av juni
1927. Vid yttertemperaturer över 0°C stänga
abonnenterna här liksom överallt i Tyskland i regel av
värmeledningen under natten och draga åter på om morgonen. Då
cirka 40 à 50 % äro kontors- och affärslokaler samt
skolor, åstadkommer detta driftsätt en stark
belastningsspets särskilt på måndagsmorgonen.
Sammanlagt matas 46 byggnader, därav rådhuset med
ett maximalt värmebehov av 3 millioner kcal pr timme.
Då totala maximala anslutningsvärdet uppgår till 15
millioner kcal pr timme, kräva de övriga byggnaderna
vardera i medeltal 270 000 kcal pr timme vid lägsta
ytter-temperatur. Den minsta av dem är en villa på 10 rum,
som är ett bostadshus, tillhörande en till värmeverket
ansluten skola.
Man ansluter nu endast sådana abonnenter, som kunna
matas från det bestående nätet, i synnerhet som
ångpanneanläggningen i elektricitetsverket är nära fullbelastad.
För utvidgningar möta stora svårigheter däri, att de
gator, som närmast kunna ifrågakomma för anslutning,
ligga så lågt, att de regelbundet översvämmas nästan
vart annat år. Att gå fram med rörledningarna i luften
på husens baksida stöter på synnerligen stora svårigheter.
Rörnätet består av två strängar, med resp. cirka 300
m och 1 100 m längd. Där så är möjligt, ha
rörledningarna förlagts i de anslutna husens källare, annars i
kanaler i gatorna, se fig. 1, vilken med benäget tillstånd
hämtats ur en av chefen för ifrågavarande avdelning hos
firman Rud. Otto Meyer, Dipl.-Ing. Margolis, utgiven
broschyr: "Die Städteheizung". Som av figuren
framgår, gjutes i gatan av armerad betong en U-formad kanal,
2i JULI
1928
ÅRGÅNG
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
