Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 sept. 1928
MEKANIK
87
lioner kcal pr tim. anslutningsvärde. Yärmeåret 23/24
var det fullbelastat med 24 byggnader på sammanlagt
cirka 18 millioner kcal pr tim. Sedan centralen vid
Ka-rolinenstrasse under år 1924 anknutits till nätet har det
utvidgats till nuvarande storlek med ett
anslutningsvärde av cirka 52 millioner kcal pr tim.
Rörledningsnätet, kanalerna etc. äro konstruerade i
huvudsak på samma sätt som i Kiel. I Hamburg finnes
dock endast en kondensatledning, i det de hos
abonnenterna uppställda pumparna trycka kondensatet direkt
tillbaka till centralen. Rörlängderna äro hopsvetsade
och på ungefär var femtionde meter försedda med
kom-pensatorer enligt bälgprincipen. En sådan kompensator
visas i fig. 2 efter en av mig i Leipzig tagen fotografi.
Dessa kondensatorer äro placerade i nedstigningsschakt,
i vilka samtidigt, om så låter sig göra, avgreningar till
husen äro anordnade. En dylik nedstigningsbrunn
uppgavs kosta cirka 1 000 à 1 500 Rrnk. För övrigt kunde,
då anläggningen i Hamburg liksom den i Kiel byggdes
under valutakrisen, nätets kostnad ej erhållas. Rörnätet
i Hamburg omfattar över 5 km ledning i gata eller genom
abonnenternas källare. Avståndet mellan de båda
centralerna är längs rörsträckningen nära 2 km.
Nätets driftsäkerhet var fullgod. Här liksom i Kiel
hade abonnenterna till en början behållit sina
pannanläggningar som reserv, men på sista åren börjat riva ut
dem. Detta fick jag även bekräftat vid ett tillfälligt
sammanträffande med en av abonnenterna.
Kostnaderna för husanslutningarna kunna variera
mellan ett eller annat tusen upp till 20 000 Rmk.
Anslutningarna utföras av värmeverket och abonnenten
debiteras så mycket, som de egna värmeledningspannorna
skulle ha kostat honom.
3. Charlottenburg.
Inom Berlin finnas dels en ny
ångdistributionsanlägg-ning i- Charlottenburg, dels en äldre anläggning med
varmvattendistribution i Neukölln, vilken omtalas senare.
När Berliner Städtische Elektrizitätswerke AG.
(Bewag) år 1920 övertagit Charlottenburgs elektricitetsverk,
ombyggdes detta till ett tryck av 35 kg/cm2.
Maskinutrustningen utgöres av två förkopplingsturbiner, som
arbeta mellan 35 och 13 kg/cm2 övertryck och konsumera
120 ton ånga pr timme, samt två kondenseringsturbiner,
som arbeta mellan 13 kg/cm2 och vakuum.
Förkopplings-turbinerna äro försedda med en liten lågtrycksdel för 10
à 15 ton pr timme, vilken ångmängd avlevereras vid 2
STciJzvczlv
kg/cm2 övertryck. Denna ånga distribueras av
elektricitetsverket självt, som upprättat en särskild avdelning
för värmedistribution.
Ångleveransen uppgick under värmeåret 1926/27 till
cirka 5 000 ton ånga pr månad under vintern och
beräknas bliva cirka 800 ton pr månad under sommaren, varav
cirka 650 ton beräknas gå till ett badhus och resten dels
till ett sjukhus för matlagning och sterilisering, dels till
varmvattenberedning i bostadshus. Anläggningen drives
således både vinter och sommar året runt.
iWrmerad letory jrfsfali idvànjipt
Fig. 3. Charlottenburg. Kanalkonstruktion.
Fig. 4. Charlottenburg. Tak till rörkanal.
Abonnentpriset var i maj 1927, vid ett kolpris av 24
Rmk i kraftverkets bunkers, 13,50 Rmk pr million kcal.
Anslutna äro 33 byggnader med ett sammanlagt
anslutningsvärde av 12 millioner kcal pr tim. Yid mitt besök i
maj 1927 hade just schaktningsarbetena för utvidgning av
verket påbörjats. Det härmed möjliggjorda
anslutnings-värdet beräknas till 28 millioner kcal pr tim.
En skiss över den i Charlottenburg använda
kanalkonstruktionen återfinnes i fig. 3. Det är praktiskt taget
samma, som använts i Kiel och Hamburg. Som
kondensatorer användas bälgar. Kostnaderna pr m kanal med
rör, isolering, återställande av gatan i dess förra skick,
flyttning av andra gatuledningar etc. röra sig mellan 180
och 580 Rmk med ett medelvärde omkring 265 Rmk.
Variationen beror utom på dimensionerna därpå,
huruvida grövre vatten och gasledningar etc. måste läggas
om. Även gatubeläggningens beskaffenhet spelar en
betydande roll. Nedstigningsbrunnarnas kostnad är i
medeltal 800 Rmk med betydande variationer.
Några fotografier från det pågående
utvidgningsarbetet i Charlottenburg återgivas i fig. 4 och 5.
Under vintern 1926/27 ha rörledningsförlusterna
uppmätts till 10,3 % av den försålda värmemängden.
Kostnaderna för husanslutningarna variera även högst
betydligt. De äro naturligtvis störst vid
varmvatten-uppvärmning, där en motströmsapparat måste installeras.
"V anligen rör sig kostnaden omkring 3 500 à 5 000 Rmk.
4. Barmen.
I staden Barmen byggdes först ett fördelningsnät för
högtrycksånga, som matades från en ångcentral i
närheten av rådhuset i stadens centrum. Under år 1926
utvidgades värmeverket och den gamla centralen ersattes
till största delen av en nyare, som levererar
lågtrycks-ånga. Distributionen handhaves av staden genom dess
organ "Städtisches Heizungsamt".
I den gamla centralen finnas pannor för 8 kg/cm2
övertryck med en eldyta av sammanlagt 720 m2, i den nya
sammanlagt 1 440 m2 med ett tryck av 13 kg/cm2 över-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
