- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Mekanik /
89

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

21 JULI 1928

MEKANIK

89

Fig. 7. Barmen. Rörledningar längs Wupper äro på sina ställen upphängda
under gångbanan.

För värmeverket alstras ångan i ett gammalt
elektricitetsverk vid ett tryck av 10 kg/cm2 övertryck och cirka
300° temperatur. Härmed drivas 4 st. kolvmaskiner,
tandem-kompound med ventilreglering. På dessa har
man tagit bort lågtryckskolven, så att de nu arbeta som
rena en-cylindriska mottrycksmaskiner med 38 à 45 %
fyllning och leverera avloppsånga med ett tryck, som allt
efter nätets ångbehov växlar mellan 1,5 och 2,5 kg/cm2
övertryck, så att trycket i ledningens ändpunkt hålles vid
lägst 0,5 kg/cm2 övertryck. För närvarande planeras en
höjning av panntrycket till 36 kg/cm2 och en
mottrycks-turbin lämpad härför. Den alstrade mottryckskraften
gottgöres värmeverket med samma pris, som kraften
kostar att alstra i det nya verket på 26 000 kW.

Det nuvarande nätet kan med obetydliga utvidgningar
leverera och avsätta ånga för ett anslutningsvärde av 23
millioner kcal pr tim., för närvarande är dock
anslutningen mindre, cirka 13 millioner kcal pr tim. Man har i
Braunschweig målmedvetet sökt att trycka ned
bela«t-ningsspetsen på morgonen och få den att till tiden
sammanfalla med elektricitetsverkets morgonspets. För detta
ändamål stadgas exempelvis i kontraktet med en
abonnent, som har varmvattenuppvärmning, att han skall
draga på sin värmeledning mellan kl. 4 och 5 på morgonen.
Man har t. o. m. lämnat bidrag till kostnaderna för
omändring av ångvärmeledningar till varmvatten.
Ång-abonnenterna få draga på vid 9-tiden på morgonen, då
elektricitetsverket har sin morgonspets. Det framhölls,
att man borde söka få abonnenter av olika kategorier med
på nätet. Så vilja exempelvis teatrar och restauranger ha
värme på kvällen. Skolorna äro obehagliga, i det deras
värmebehov infaller helt och hållet på morgonen. Man
strävar därför att få dem att bygga varmvattenledningar
och hålla en svag värme hela dagen igenom.

. Abonnenterna betala nu (våren 1927) i genomsnitt
13,50 Rmk. pr million kcal. För de offentliga
myndigheterna har verket garanterat besparing i
bränslekostnaderna av 10 %. Under första driftåret visade sig i
stället en ökning med 30 %. Under andra driftåret var
besparingen 0 och under det tredje 15 %. Ökningen under
det första året berodde därpå, att ånga i så att säga
obegränsad mängd stod till förfogande, vilket ej varit fallet,
då de egna pannorna drevos. Följden var, att de olika
tjänstemännen reglerade temperaturen i sina rum genom
att öppna fönstren. Under samarbete mellan
elektricitetsverket och stadens värmeingenjör
(’’Heizungsingenieur") genomgingos nu alla element i byggnaderna och
ventilerna inställdes så, att de släppte genom endast så
mycket som erfordrades vid kallaste väderlek. Sedan
detta utförts, regleras värmetillförseln centralt för varje
byggnad och den beräknade besparingen åstadkommes.

Fig. 8. Barmen. Tvärs .över ån går man längs en bro med inkoppling av
kompensatorer.

Anslutningar under 150 000 kcal pr timme vid lägsta
yttertemperatur visa ej någon besparing vid
abonnemang på ånga, mindre byggnader visa t. o. m. en ökning
i kostnaderna. Emellertid har man även lyckats få
sådana anslutna på grund av de övriga fördelar med
avseende på bekvämlighet etc., som medfölja.

Rörnätets konstruktion avviker icke principiellt från
de förut omnämnda. På en sträcka med
grundvattenytan nära gatuplanet hade man dock använt en säkrare
och dyrbarare anordning ungefär enligt fig. 9.

Genom att utföra kanalens tak, som en plan armerad
betongplatta kan man lägga kanalen tätt under
gatube-läggningen. Härigenom vinner man, att skarven mellan
den U-formade kanalen och taket i de flesta fall kan
placeras över högsta grundvattenytan.

En löpmeter kanal med 216 mm ångrör och 64 mm
kondensator har i medeltal kostat 180 Rmk. Dessa
kostnader fördela sig på följande sätt:

Äng- och kondensatledningar................................12 %

Kompensatorer ........................................................2,5 „

Armatur, slussventiler, fixpunkter........................13,0 „

Montage av rören....................................................5,0 „

Isolering av rören....................................................9,5 „

Betongkanaler med jordarbeten och
stensättning etc..................................................................44,0 „

Inspektionsschakt ....................................................14,0 „

100,0 %

Hela nätlängden uppgår till över 4 km. Avståndet
från centralen till den längst bort belägna förbrukaren

Fig. 9. Braunschweig. Eörkanal vid högt grundvattenstånd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:08:35 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928m/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free