Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
TEKNISK TIDSKRIFT
21 juli 1928
är något över 1.5 km. Nätets driftsäkerhet framhölls som
mycket god, sedan en del svårigheter vid starten nu
övervunnits.
6. Leipzig.
I Leipzig handhar elektricitetsverket värmedistribution
dels med ånga, dels med varmvatten.
I centralen finnas sammanlagt 2 400 m2 pannor för 20
kg/cm2 tryck och 375°, vilka eldas med brunkol. Ångan
föres genom en mottrycksturbin med avtappning på
2 000 kW. Avtappningsångan, 15 ton pr timme vid 2,5
kg/cm2 övertryck går till ångnätet, mottrycksångan, 10
ton vid 0,1 kg/cm2 övertryck användes för
varmvatten-nätet. Centralen håller nu på att utvidgas till 20 000
kW. Dessutom föreligga planer på att anskaffa
Ruths-ackumulator och skapa ett spetskraftverk.
Vid början av värmeåret 1926/27 var
anslutningsvärdet 25 millioner kcal pr tim. Under året levererades
47 200 ton ånga med en maximibelastning av 25 ton pr
timme. Utnyttningstiden var alltså cirka 1 900 timmar.
Abonnenterna betala nu 5 Rmk pr ton ånga, ett pris,
som är lägre än i allmänhet i andra städer, men
sannolikt sammanhänger med att ett stort antal anslutna
byggnader äro stadens egna.
Rörkanalerna äro något annorlunda byggda än
exempelvis i Berlin. Konstruktionen framgår i princip av
fig. 10. Som synes gjutes här endast en bottenplatta i
rörgraven och taket har i stället sidorna långt neddragna,
Kanalen blir på detta sätt billigare, men också
känsligare för vatten och i de lägst belägna delarna av nätet
torde olägenhet härav ha visat sig.
Vid mitt besök i Leipzig pågingo utvidgningsarbeten
till ungefär dubbla kapaciteten och fig. 11 visar en
fotografi från dessa arbeten.
Kostnaden pr m rörkanal med rör etc. uppgår till 150
—420 Rmk allt efter rördiametern. Vid en
husanslutning kostar den yttre rörledningen 800—1 000 Rmk,
anordningarna inomhus 1 200;—2 000 Rmk. Nätet hålles
under tryck dag och natt, sommar och vinter.
Det till denna central, Elektrizitätswerk Nord,
anslutna ångnätet får en sammanlagd längd av cirka 3.5
km med ett största avstånd från centralen till
avnämaren av cirka 2 km. Avsikten är att förbinda ytterligare
eri central med nätet och på så sätt arbeta in från två
håll liksom i Hamburg.
Fig. 10. Leipzig. Skiss över rörkanal.
Fig. 11. Leipzig. Gatukorsningarna måste
forceras för att inskränka tiden för trafikhinder.
Rören äro isolerade och kanaltaket delvis påsatt.
Sedermera måste rören inriktas i sitt rätta läge.
7. Neukölln.
Värmeverket i Neukölln kom i drift år 1921 och har
beskrivits i den inledningsvis nämnda boken "Die
Städteheizung".1
Ursprungligen var avsikten att värma vattnet med
avloppsånga, men då under kriget elektricitetsverket lades
ned och strömleveransen skedde från Golpa, måste
anordning vidtagas för värmning med friskånga.
I centralen finnas tre pannor på sammanlagt 760 m2
eldyta vid 16 atm. övertryck, utan överhettare. De mata
4 st. motströmsapparater, kopplade i serie och motström
på ång- och vattensidan.
Anslutningen uppgår nu till cirka 12,5 mill. kcal pr
timme. Rörnätet är byggt enligt treledarsystem, så att
reservledningen kan inkopplas på vilken som helst av de
båda övriga. Under de 6 år verket varit i drift ha ej några
fel på rören förekommit, men väl ha kompensatorerna
måst efterses.
Den längst bort belägna abonnenten är rådhuset, som
med ett värmebehov av 1,5 mill. kcal pr tim. ligger 2,6
km från centralen.
Under natten stoppas i allmänhet
cirkulationspumparna och vattnet får stå stilla i rörnätet. Det brukar
då under 7 timmars uppehåll avkylas från cirka 80° till
75 à 76°. Under normal drift är temperaturfallet från
centralen till rådhuset 2,6° C.
I nätet hålles alltid vattentemperaturen högre än som
erfordras i radiatorerna, I varje hus blandas sedan detta
varmare vatten med återgångsvatten. I de byggnader,
där vattnets egen stigkraft ej är tillräcklig för att
åstadkomma cirkulation, sker blandningen medels en
vatten-injektor, som höjer tryckskillnaden.
Blandningsventi-lerna etc. injusteras en gång på hösten och röras ej sedan
under vintern, regleringen av temperaturen skor alltså i
centralen.
Även ett par byggnader, som tidigare hade
ångvärme-lodningar, ha med en ringa ökning av radiatorytan och
utan nämnvärd ändring av rörsystemet kunnat anslutas.
Betalningen sker efter pauschaltariff, grundad på
byggnadernas beräknade maximala värmebehov.
i Se "Die Städteheizung", sid. 94.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
