Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ö2
ånga pr timme. Till en början levereras friskånga med
6 atm övertryck från elektricitetsverkets nuvarande
pannor, sedermera avses att höja panntrycket till 37 atm och
anskaffa en mottrycksturbin.
I Brünn i Tjeckoslovakiet synas planerna på ett
värmeverk för huvudsakligen textilindustri ävenledes närma
sig förverkligande.1 Längs den planerade rörledningen
ligga här 110 ångpannor med tillsammans över 17 000 m2
eldyta och med en sammanlagd kolförbrukning av cirka
140 000 ton pr år. Till en början planeras nätet med en
rörlängd av cirka 6 km och en årsleverans av 240 000 ton
ånga. Kostnaderna beräknas i svenskt mynt till cirka
4,4 millioner kronor.
I Breslau pågår byggande av ett värmeverk, från vilket
jag dock ej kan meddela några data,
I Paris ha vederbörande stadsmyndigheter enligt
uppgifter i tidningspressen beslutat anlägga ett värmeverk.
Det må i detta sammanhang nämnas, att värmeverk
projekterats för Frankfurt a, M., Mannheim, Stettin,
Doitmund m. fi. tyska städer. Ett särskilt stort projekt
föreligger för Berlins centrala delar, där ett område på
cirka 1,5 X 3 km2, inneslutande cirka 200 med
värmeledning utrustade byggnader med ett anslutningsvärde av
sammanlagt över 100 mill. kcal pr tim., skulle förses med
ånga. På ledande håll inom Berlins elektricitetsverk var
man av den åsikten, att dessa planer om ett eller annat
år skulle bliva förverkligade. Sannolikt kommer man då,
liksom i Charlottenburg, att bygga i etapper och så att
säga känna sig fram.
I Dresden pågår nu byggandet av ett nytt värmeverk
med varmvattendistribution. Det förtjänar kanske
särskilt framhållas, att man i denna stad har erfarenhet av
värme distribution ända sedan år 1900, i det att då
byggdes det verk, som förser bl. a. slottet och
Dresdenergal-leriet med värme. Huvudsyftet med detta första verk
var att från dessa och andra i närheten belägna
byggnader, som innehålla oersättliga konstskatter, avlägsna den
eldfara, som separat eldade uppvärmningsanläggningar
kunna medföra. Detta äldsta värmeverk torde ej ha
varit ekonomiskt lönande, sannolikt på grund av dels
att någon kraftalstring ej förekom, dels att rörkanalerna,
som ha mer än manshöjd, äro mycket dyrbara. Likväl
bygger man nu ett nytt värmeverk, avsett att vara en
affär, och är övertygad om att det också skall löna sig.
10. Sammanfattning av intrycken från de tyska
värmeverken.
Man möter överallt i Tyskland ett mycket livligt
intresse för värmeverkstanken och i de flesta fall en
optimistisk syn på deras räntabilitet. Därom vittna ju också
de många verk, som uppstått under de senaste åren och
som fortfarande uppstå.
Vad organisationen beträffar, finnas bland de ovan
beskrivna verken icke mindre än 4 olika former: det äldre
fristående värmeverket i Barmen, där något samarbete
med elektricitetsverket ej ägde rum, verket i Kiel, som
köper ånga av elektricitetsverket, verket i Hamburg, som
säljer kraft till elektricitetsverket, samt verken i Berlin,
Braunschweig och Leipzig, där värmeverket är en del av
elektricitetsverket. Det torde för europeiska
förhållanden vara ställt utom allt tvivel, att ett samarbete mellan
värmeverk och elektricitetsverk i en stad är
oundgängligt. Värmeverket kan leverera billig kraft, men den har
också karaktären av sekunda kraft, som nästan undan-
i Se Z. d. Dampfkesseluntersuchungs- und Versicherung-s-Ge-
sellschaft 1927, Heft 7, sid. 63.
21 juli 1928
tagslöst finner sin lämpligaste användning genom att
matas in i ett större nät. Värmeverket, som måste ligga
centralt, kan även i någon mån tjäna som reserv. Det
har faktiskt inträffat i Hamburg, att vid en driftstörning
på elektricitetsverkets nät spårvägstrafiken upprätthölls
av värmeverket.
Utvecklingen i Hamburg är för övrigt ganska
betecknande. Först utbyggdes det lilla verket vid Poststrasse
mitt i staden. Vid första utvidgningen hämtades ånga
från det längre ut belägna verket vid Karolinenstrasse
och vid nästa utvidgning planeras att draga ångan in
emot centrum från ännu ett verk. Sedan kommer
sannolikt verket vid Poststrasse, dit koltransporterna äro dyra,
att ställas i reserv eller läggas ned.
Vad rörledningarnas livslängd beträffar, kunna de
hopsvetsade ångrören anses nästan obegränsat hållbara. Vad
som så småningom fortares är kondensatledningarna och
kondensatorerna. De senares livslängd kan ökas, om de
en gång om året vridas en eller två skruvdelningar, så
att icke ständigt samma del ligger nedåt, där vatten och
smuts samlas. Vad kondensatledningarna beträffar,
kunna under nuvarande prisförhållanden
kopparledningar komma ifråga.
De svåraste problemen vid rörledningarnas
förläggning möta, då det gäller att korsa ett redan befintligt
grövre vattenlednings- eller gasrör. Varje sådan
korsning måste studeras för sig. I de flesta fall torde den
enklaste och bästa lösningen vara att flytta vatten- eller
gasledningen. Ångledningen är ju mera känslig än dessa
ledningar för svackor nedåt, då kondensat samlas, eller
uppåt, då luftkuddar vilja bildas. Ligger den korsande
ledningen i ångrörets överkant kan problemet lösas
genom att ångledningen delas upp i två klenare rör, som
kunna gå under den korsande ledningen. Ligger denna
senare i underkant av ångledningen, kan denna göra en
krök över och samtidigt förses med en klenare
förbiledning för kondensatet, som kryper under det korsande
röret.
Man har vid de nyare värmeverken i Tyskland i de
flesta fall gått in för ångdistribution. För snart sagt
alla står det klart, att varmvattendistribution skulle
medföra icke föraktliga tekniska och ekonomiska fördelar
med avseende på kraftvinst, nätkostnad, husanslutningar
etc., men den skulle å andra sidan omöjliggöra
anslutning av de byggnader, som ha ångvärmeledning, och som
inom de matade områdena äro i majoritet. Man har
sålunda tvingats att tillgripa ånga, som genom
motströmsapparater kan omformas till varmvatten, i stället för
varmvatten, som ej kan omformas till ånga.
I detta sammanhang må till sist nämnas några ord om
ackvisitionen. Man framhåller här i allmänhet ej så
starkt, att värmeleveransen från nätet blir billigare, utan
mera de fördelar i bekvämlighet, som den medför. Dessa
äro, utom att värme alltid är tillgänglig, när det behövs,
ih i’ii minskat besvär och obehag med inköp och
framfors-JUftgav koks, bortfrakt av askan, minskning i personal
och ökning av det disponibla utrymmet. Att övertyga en
husägare om att den senaste punkten även spelar en roll,
sades i allmänhet vara svårt, men erfarenheten från de
båda äldsta verken i Kiel och Hamburg visar dock, att
de förutvarande pannanläggningarna så småningom rivas
ut ocli det av dem disponerade utrymmet användes för
nyttiga ändamål. Viktigast av allt är kanske dock, att
verket ser till att de redan anslutna abonnenterna äro
belåtna, de bliva då utmärkta ackvisitörer. Härför
fordras också, att verket står dem bi med råd och dåd för att
få ned abonnementskostnaderna.
(Forts.)
TEKNISK TIDSKRIFT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
