Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
94
TEKNISK TIDSKRIFT
15 sept. 1928
TcvljsVcri
Eldfast
Till aaloanonjeVer
Kylning
RSrvgn
Kylning
..Till galoanomel-er
^UrladdninQsnar
_Till
Kvick-siLuerpump
iskylning
Pyrometer
Fig. 3. Anordning för bestämning av Ä för pulver vid olika gastryck ocli temperaturer.
som motståndstermometer, varvid motståndet mätts med
hjälp av två spänningsuttag på lämpligt avstånd.
Värmeledningen har beräknats ur motståndsvärdena för två
olika strömstyrkor. I de experimentella anordningarna
ha emellertid vidtagits vissa förändringar, dels för att
möjliggöra mätningar vid låga tryck, dels för att öka
mätnoggrannheten och dels för att möjliggöra en jämn
packning av pulvret. Den inre cylindern har varit ett
platinarör med 3 mm:s yttre diameter och 0,5 mm:s
godstjocklek. De som spänningsuttag tjänande platina
trådarna voro tillsvetsade å insidan av detta rör.
Därigenom voro de dels ur vägen, när pulvret packades med
hjälp av en urborrad träcylinder, passande i det yttre
och kring det inre röret, dels störde de icke den
cylindriska symmetrien i temperaturfördelningen mellan rören.
Enskildheterna i anordningen torde f. ö. framgå av fig. 3
För kopplingsschema och räknemetoder hänvisas till den
omtalade tidigare uppsatsen.
Såsom lämpligt mått på specifika
värmeledningsförmågan hos de undersökta pulvren använda vi i det
följande mikrogcal/cm. grad. sek. Man erhåller det
tekniska värmeledningstalet genom att multiplicera de
angivna värdena med 0,00036.
Resultaten av mätningar
å en laddning ren
kisel-gur med volymvikten 0,267
g/cm3 vid olika tryck och
temperaturer äro
sammanförda i tabell 1 och
tillhörande fig. 4. Mätningarna
äro icke alltid utförda
exakt vid de angivna
trycken och temperaturerna,
utan ofta några få grader
eller mm Hg vid sidan av
dessa. Tabellvärdena äro
då erhållna ur de
observerade efter anbringandet av
små korrektioner, vilka
beräknats med kännedom om
den allmänna gången av X
som funktion av p och t.
Många tabellvärden äro
vidare medelvärden för flera
observationer.
Tab. 1. Kiselgur av volymvikt 0,267 g/cm?. Spec.
värmeledningsförmåga i mikrogcal/cm. grad. sek.
500 150 roa)
Temperatur t °C
Fig. 4. Kiselgur.
X 0 30 60 100 175 360 760
20 «1 49 59 79 89 105 120
280 25 83 100 112 126 148 167 i
600 70 238
900 171. 1 323 |
Resultaten av liknande mätningar å ren magnesia från
K a h 1 b a u m vid en volymvikt av 0,456 g/cm3 äro
sammanförda i tabell 2 och fig. 5.
Tab. 2. Magnesia av volymvikt 0,456 g/cm3 Spec.
värmeledningsförmåga i mikrogcal/cm. grad. sek.
t 0 25 60 190 375 745
20 57 171 187 208 218 224
325 91 183 279
575 125 217 323
950 213 292 • ’ 389
Vid låga tryck ökar värmeledningstalet vid konstant
temperatur lineärt med trycket, såsom framgår av det i
fig. 6 återgivna exemplet. Vid höga tryck närmar det
sig ett konstant värde. Resultaten överensstämma
sålunda kvalitativt med vad man enligt det inledningsvis
förda resonemanget kunnat vänta. Bäst överblickar man
förhållandena i diagram
med gastätheten i stället
för trycket som variabel,
såsom i figurerna 7 och 8.
Det är nämligen såsom
förut framhållits den fria
medelväglängdens
förhållande till kornavstånden
som här är det avgörande,
och den fria
medelväglängden är för en viss gas
fullt bestämd av tätheten,
medan den däremot för ett
500 730 lOOO
Temperatur t°C
Fig. 5. Magnesia.
Fig. 6. Kiselgur vid 900°.
visst tryck ändrar sig med temperaturen. Vi se också
i figurerna, att de olika isoterma kurvornas krökning för
ett visst material falla inom samma täthetsområde.
Kurvornas nedgång börjar i kiselgur vid betydligt högre
gastäthet än i magnesia, vilket visar, att kornens
medelavstånd är betydligt mindre i det förra fallet än i det senare.
Sammanfatta vi resultaten i formler, erhålles för
värmeledningsförmågan X i mikrogcal/cm.grad.sek. vid
normalt lufttryck:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
