Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 dec. 1928
MEKANIK
99
avtappningen bör läggas på hälften av det adiabatiska
värmefallet i det allra närmaste är riktig, varför den
med för praktiken tillräcklig noggrannhet torde kunna
betraktas som allmängiltig.
Denna speciella regel för en avtappning kan även
till-lämpas vid ett större antal avtappningar och utan
svårighet kan visas att
3:o. om n avtappningar skola göras, så skall totala
adiab. värmefallet delas i n -)-1 lika delar och
avtapp-ningarna skola läggas vid de mot varje delningspunkt
svarande verkliga värmeinnehållen hos ångan.
Tillämpas denna sista regel och användas ovan givna
formler för beräkning av avtappningsmängderna och
som skall uppvärmas av en viss mängd, x, avtappad
ånga angives lika med (1 — x) kg per kg ånga, som
inkommit i turbinen, oberoende av om flera
avtappningar dessförinnan gjorts. Detta stämmer naturligtvis
icke, utan matarvattenmängden är lika med 1 minus
summan av ifrågavarande och alla föregående
avtapp-ningsmängder. Detta har en avsevärd inverkan å
storleken av avtappningsmängderna och å verkningsgraden.
Vid beräkningen av verkningsgraden använder Pio-Ulsky
i nämnaren (jämför formlerna (1), (2), (4) etc.) ll
istället för ly. Då dessa verkningsgrader läggas till
grund för beräkning av bränslebesparingen, är det
riktigare att använda Ip än Iv
Tabell 2.
Antal avtappn. A v t a p p n i n g s män g d e - Summa
avtappningar Verkn.-grad V A xyz .. [-Matar-vatten-temp.-] {+Matar- vatten- temp.+} . C°
X y z u v w m n 0
Ingen — — — — _ — — — — — 0,291 1 23
1 0,1407 — — — — — — — — 0,1407 0,305 0,922 115
2 0,086 0 1027 — — — — — — — 0,1887 0,310 0,892 147
3 0,0611 0 0735 .0,081 — — — — — —. 0,2156 0,313 0,876 165
4 0,0476 0 0556 0,061 0,066 — — — — — 0,2308 0,314 0,864 175
9 0,02315 0,02355 0,0254 0,0289 0,02975 0,0306 0,0317 0,033 0,038 0,264 0,3175 0,847 193
00 — — — — — — — — — 0,297 0,33 0,845 215
verkningsgraden, så erhålles för det givna exemplet
följande resultat. (Tabell 2.)
Tabellen visar att verkningsgraden ökas med ökat
antal avtappningar, men även att denna ökning starkt
avtager vid större antal avtappningar. Det lönar sig
därför i allmänhet ej att använda mer än 2 à 3
avtappningar.
Medelst verkningsgraderna kan den erhållna
bränslebesparingen beräknas och denna blir ungefär följande:
Antal avtappningar = 1 2 3 4 9 oändligt
Bränslebesparing = ca 4,6 6,13 7,o | 7,34 8,35 11,8 %
Tabell 2 visar även, huru mycket ånga, som skall
avtappas vid varje ställe per kg ånga, som inkommer i
turbinen och summan av avtappningsmängderna. Den
resterande mängden är tydligen den del av ångan, som
inkommer i kondensorn. Kolumnen ’’ anger för-
hållandet mellan arbetet i turbinen med och utan
avtappningar. Arbetet minskas således genom
avtapp-ningarna, och bör hänsyn härtill tagas vid
dimensioneringen av turbinen. Slutligen är matarvattnets
temperatur angiven för de olika fallen. Beräkningen är
uppgjord under förutsättning, att matarvattnets temperatur
höjes till mättningstemperaturen hos den avtappade
ångan. I praktiken nöjer man sig dock med en 5 à 10°
lägre temperatur.
Fig. 3 visar resultaten i tabell 2.
Som regel är turbinernas belastning mycket varierande,
och detta inverkar å tryck och temperaturförhållanden
inom turbinen. Dessa olika belastningsförhållanden
måste noga undersökas, och hänsyn tagas till deras
inverkan på avtappningarna, så att läget och storleken av
desamma anpassas att lämna bästa verkningsgrad vid
den oftast förekommande belastningen.
I sammanhang med ovan givna beräkning över
av-tappningsmetoden vill jag med några ord beröra de av
professor G. Pio-Ulsky, Belgrad, i Arch. f.
Wärmewirt-schaft und Dampfkesselwesen, sid. 296, häfte 10 av
år 1926 uppställda formlerna för beräkning av
avtappningar. Dessa formler överensstämma i princip ganska
mycket med de av mig uppställda formlerna, men vid
desamma har det felet begåtts, att den matarvattenmängd,
Cylinderångmaskiner.
Vid dessa användes även med fördel avtappningar,
och dylika kunna lätt apteras även vid äldre maskiner,
som från början ej försetts med avtappning. Som
cylindrarna oftast äro dimensionerade så, att värmefallen
resp. arbetena i alla cylindrarna äro ungefär lika stora,
så bli receivrarna de riktiga lägena för avtappningarna.
Om ångans tryck vid utgåendet ur en encylindrisk
maskin eller ur lågtryckscylindern vid flercylindriska
maskiner är avsevärt högre än trycket i kondensorn, så
kan en viss vinst erhållas, om en avtappning göres före
ångans ingång i kondensorn.
Här nedan följer en beräkning för en
trippelång-maskin med avtappningarna lagda i receivrarna.
Därvid är av intresse huru vinsten ställer sig, om endast en
avtappning göres, och i vilken receiver, den då bör
läggas. Ångan antages lämna pannan med 705 v. e. per
kg och inträda i H. C. med 700 v. e., vilket senare
värmeinnehåll motsvarar 13 kg abs. tryck per cm2 och
Fig. 5. DIiUMMONDS Maxicut multiple tool rapid production lathc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
