Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
TEKNISK TIDSKRIFT
15 sept. 1928
250° ångtemperatur. Ångan expanderas i L. C. till 0,4
kg, varefter den ingår i kondensorn, där trycket är
0,2 kg. Med adiabatisk expansion från det givna
admis-sionstrycket och angiven ångtemperatur är ångans
värmeinnehåll vid 0,4 kg = 556 v. e. Värmefallet är
således 144 v. e. per kg, vilket antages fördelat lika i
alla cylindrarna, dvs. med 48 v. e. per cylinder. Om
verkningsgraden i H. C., M. C. och L. C. antages
till resp. 74, 72 och 70 %, så äro de verkliga
värmefallen i dessa cylindrar c:a 35,5, 34,5 och 33,5 v. e.
Härav erhålles:
Admissionsångan It = 700 v. e. t1 = 190° pt = 13 kg/cm2
I högtr. receiv. Iy — 664,5 £,,= 150 py = 5 „
I lågtryck „ 4 = 630 tx = 112 px = 1,5 „
Efter L. C. J2 = 596,5 i2 = 78 p2= 0,4 „
I kondensorn I0 = 580 t0 = 60 p0 = 0,-ä „ .
A. En avtappning endast i h. receivern.
Enl. (3) y=
» mr
t,
y_i»_
150 — 60
90
664,5 - 60 604,5 = 0,149 °ch
(i-yXh-h)+y(h-iv) o,85i • 103,5+0,149 • 35,5_
Ip-ty
555
93,5
555
Utan avtappning är r\0 =
0,1685.
hi-Jj
103,5
645
= 0,1605.
Således har med denna avtappning erhållits
100 •
0,1685 —• 0,1605
0,1685
4,75 % bränslebesparing.
Avtappningsmängden är 14,9 % och det utförda
arbetet 90,5 % av detsamma utan avtappning.
B. En avtappning endast i l. receivern.
112 — 60 52
Enl. (3)z = ^_4;
Vx =
= 0,o9i och
(l-ao(ii-l2)+z(ii-4) 0,909 -103,5 + 0,091 ■ 70
100,,
593
593
= 0,17.
samma utan
Således bränslebesparing = 5,6
och utfört arbete 100
avtappning.
C. Två avtappningar, en i vardera receivern.
100,45
103.5 = 97 % aV
Enl. (5) y = –-^ =
150 — 112
38
(6) * = (l -y)
t»
664,5—112 552,5
_ 112 — 60
= 0,9313 -
= 0,0687,
0,0848,
’ Ix — t0 -’"""630 — 60
och hela avtappningsmängden x -\- y — 0,1535 kg pr
kg adm-ånga.
p i ,,, (l-x-y) {h—h) +x(ii—Ix)+y(Ii—Iy)
ü,nl. (4) r\xy =–––
Ip-ty
0,8465 • 103,5 + 0,0848 • 70 + 0,0687 • 35
95,8
— p- rr pr =0,173.
555 5o5
Genom dessa avtappningar har 7,8 %
bränslebesparing erhållits. Matarvattnets temperatur höjes till 150°
och det utförda arbetet är 92,5 % av samma utan
avtappning. Genom avtappningarna minskas maskinens
arbete, om admissionsångans mängd, tryck och
temperatur äro oförändrade. För att erhålla samma arbete, då
avtappning ej användes, måste ångmängden ökas, dvs.
pannan forceras.
Antages att pannans eldyta utan avtappning är
belastad med 25 kg ånga per m2, så är värmeöverföringen
till pannvattnet W = 25 (705 — 60) = 16 125 v. e. pr m2
och tim. Med en avtappning i h. receivern blir värme-
överföringen vid samma arbete i cylindrarna som utan
avtappning
WA = -1®|125 • = 0,94 • 16 125 = 15 160 v. e.
0,905 64o
Med en avtappning i 1. receivern blir värmeöverföringen
WB = • ~ = 0.95 . 16 125 = 15 320 v. e.
0,97 645
Med två avtappningar blir värmeöverföringen
Wc = 16125 • 555 = 0,93 • 16 125 = 15 000 v. e.
0,925 6 4 5
Ovanstående beräkning visar således, att bästa
resultatet erhålles, om avtappningar göras i båda receivrarna,
och att, om endast en avtappning göres, denna bör
läggas i lågtrycksreceivern. Vinsten i bränslebesparing
mellan två avtappningar och en i lågtrycksreceivern
är 2,2 % och härav kan beräknas på grund av
bränsleförbrukningen per år, om det lönar sig att aptera två
apparater istället för en dylik.
Sammanfattas de fördelar, som erhållas genom
avtappningar, så äro de följande:
1 :o. Bränslebesparing erhålles.
2:o. Matarvattentemperaturen höjes, varigenom
renare matarvatten erhålles och värmespänningarna i
pannan minskas.
3:o. Rökgasernas fria värme äro disponibla för
uppvärmning av förbränningsluften, varigenom icke endast
en avsevärd bränslebesparing utan även högre
eldstadstemperatur med åtföljande ökad ångproduktion erhålles.
4:o. För samma ångproduktion i pannan, som
erfordras utan avtappning, minskas belastningen av
pannans eldyta, och medför detta, att om ökad
ångproduktion önskas, pannan kan lättare åstadkomma denna med
än utan avtappning.
5:o. Kondensorns storlek kan förminskas, vilket något
kompenserar utgifterna för anordningarna för
avtapp-ningen.
6:o. Metoden tillåter en bättre konstruktion av
turbinen (se "Mechanical Engineering", Modern tendencies
in Steam Turbine Power Plants by Eskil Berg and
Frank V. Smith).
Beträffande de praktiska anordningarna för
matar-vattenuppvärmningen, så hänvisas till den ganska
rikliga litteraturen häröver. Principen med dessa
förvärmare är densamma som för kondensorer. Det är dock
av största vikt, att särskilda delvis automatiska
regleringsapparater för ångmängden till de olika förvärmarna
anordnas, så att denna anpassas för den variabla
belastningen av ångmotorn. I matarvattenledningen kunna
lämpligen införas avloppsångan från hjälpmaskiner m. m.
Införingsställena väljas, så att minsta värmeförlust
uppstår vid avloppsångans införande i matarvattenledningen,
dvs. det ställe i matarvattenledningen väljes, där trycket
ej är lägre, än som erfordras för ångans inströmning i
förvärmaren. Slutligen hänvisas till en del litteratur,
som behandlat avtappningsproblemet:
M. Cotterill: The steam engine, 1890.
Boulvin: Cours de mécanique appliqüée aux machines.
A. G. Elliot: Engineering, Bd 59, 1895, sid. 62.
G. Bauer: Schiffsmaschinenbau, Anhang IV, sid. 61,
1923.
Parsons: Engineering, Bd 118, 1924, sid. 469.
Noack: V. D. I.-Zeitschrift, Bd 67, 1923, sid. 1153.
B. N. Broido: Mech. Eng., Bd 48, Heft 2, 1926.
G. Pio-Ulsky: Arch. f. Wärmewirtschaft und
Dampfkesselwesen, Heft 10, 1926, sid. 296.
Eskil Berg and Frank V. Smith: Mechanical
Engineering, Modern tendencies in Steam Turbine
Power Plants, Okt. 1924.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
