Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 AUG.
1928
Tekni s kTi d s kri ft
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
MEKANIK 8
Redaktör: H. F. NORDSTRÖM
ÅRGÅNG
58
INNEHÅLL: Värmeverk i Europa, av civilingenjör Holger A, Lundberg. — Kugle og Rullelejers Anvendelighed i
Sporvogne, av ingenjör Johannes V. Balslev. — Litteratur.
VARMEVERK I EUROPA.
ERFARENHETER FRÅN TYSKA VÄRMEVERK OCH DERAS TILLÄMPNING I SVERIGE.
Av civilingenjör HOLGER A. LUNDBERG.
(Forts. fr. sid. 92.)
II. Tillämpning på svenska förhållanden.
Ett studium av värmedistributionsindustrien i
Tyskland giver ett bestämt intryck av att den är stadd i stark
utveckling. Vad som hos mig befäst detta intryck, är
icke så mycket den omständigheten, att nyanläggningar
planeras och utföras, utan fastmera den, att de tidigare
byggda verken utvidgas, att så att säga
efterbeställ-ningar göras. Jag erinrar om de pågående
utvidgningarna i Charlottenburg, Leipzig och Dresden, de planerade
i Braunschweig och Hamburg. Då nu de städer, i vilka
värmeverk finnas, i byggnadssätt, värmetäthet etc. icke
väsentligt skilja sig från våra större svenska städer,
synes mig skäl föreligga att nedan söka skapa en helt
preliminär bild av, huru ett sådant verk skulle ställa sig
för ett par svenska städer. Jag väljer för ändamålet
I\orrköping, där textilindustrien utgör en avnämare för
ånga, och Stockholm, där byggnadsuppvärmningen
träder i förgrunden.
1. Värmeverk i Norrköping.
Redan år 1915 utfördes av nuvarande kommerserådet
Enström och mig en utredning rörande ett
värmekraftverk i Norrköping.1 I det första utvecklingsstadiet
baserade sig detta projekt förnämligast på leverans av ånga
till textilindustrien samt även till en mindre del på
leverans av varmvatten för byggnadsuppvärmning i stadens
centrala delar.
För att i detta sammanhang få bilden klarare,
omräknas med ledning av i denna utredning lämnade uppgifter
de ursprungliga siffrorna så, att
varmvattendistributionen uteslutes och endast ångleverans till textilindustrien
tages i betraktande. Ävenså bortser jag från den
kombination av värmekraftverket med ett gas- och koksverk,
som ingick i den ursprungliga planen, men som icke
inverkar på det här föreliggande problemet. Detta
problem uppställer jag på följande sätt: Utredningen av
år 1915 visade, att stadens ökade kraftbehov genom ett
värmekraftverk kunde tillfredsställas för en kostnad av
cirka 1,6 öre pr kWh. Sedan dess har den tekniska
utvecklingen gått framåt, dels så att ångpannetrycket
stegrats, varmed följer en ökning i den ur värmeångan
utvinnbara kraftmängden, dels så, att distributionstekniken
utvecklats och erfarenheter ha vunnits rörande
ledningarnas hållbarhet, risken för driftavbrott etc. Slutligen
har även prisläget för anläggningsmaterial, löner och
1 Tryckt i en av styrelsen för Norrköpings kommunala
affärsverk utgiven bok "Gas-, värme- och kraftverk i Norrköping",
Norrköping 1917.
bränsle förändrat sig. Det uppställer sig då frågan, huru
denna det sista årtiondets tekniska och ekonomiska
utveckling inverkat på det planerade verkets räntabilitet.
För att utreda denna fråga lämnar jag först en
kortfattad redogörelse för det ursprungliga verkets
planläggning jämte anläggnings- och driftkostnader samt
därefter en exposé över huru ett dylikt verk nu skulle
lämpligen byggas och de därmed förbundna kostnaderna för
anläggning och drift. Som förut nämnts, hämtar jag
kostnadssiffrorna för det ursprungligen planerade verket
ur den ovan nämnda utredningen med den förändring,
att varmvattendistributionen tänkes slopad.
Centralen tänkten placerad ungefär på förra
Sockerbruket Gripens tomt mellan Rådhusgatan och Motala Ström.
I densamma uppställdes 3 st. ångpannor, vardera på
maximalt 22 000 kg ånga pr timme vid 18 kg/cm2
övertryck och 375°C temperatur. Pannorna skulle förses med
economisers och anordning för forcerat drag.
Kraftmaskineriet utgjordes av två ångturbiner på max. 1000
resp. 2 000 kW, arbetande med ett mottryck av 3 kg/cm2
övertryck. Den mindre turbinen skulle anordnas så, att
den även kunde köras med kondensering. Från
centralen gick avloppsångan med ett tryck av 3 kg/cm2
övertryck ut i fördelningsnätet, som skulle gå med en gren
på vardera sidan strömmen samt ha förbindelseledningar
på två ställen tvärs över strömmen. Nätet var således
planerat som en fullständig dubbel kretsledning.
Kostnaden för detsamma beräknades med stöd av anbud till
330 000 kronor.
Abonnenternas ångbehov beräknades till 40 ton pr
timme och årsavsättningen till 90 000 ton, motsvarande
en utnyttjningstid av 2 250 timmar.
Rörledningsförlusterna beräknades till 9 000 ton pr år. Den alstrade
mängden elektrisk energi uppgick till 3,6 millioner kWh.
Anläggningskostnaderna för ångcentralen och
rörnätet beräknades till 1 100 000 kronor enligt följande
fördelning:
1 st. ångturbingenerator à 750/1 000 kW för
mottrycks- och kondenseringsdrift med
tillbehör ................................. 70 000
1 st. ångturbingenerator à 1 500/2 000 kW för
mottrycksdrift med tillbehör.............. 75 000
3 st. ångpannor å max. 22 000 kg ånga pr
timme, byggda för 18 kg/cm2 och 375°C med
automateldare, economisers, forcerat drag
etc.................................... 270 000
Rörledningar inom centralen, instrumentering,
koltransportanläggning etc................ 85 000
Kylvattenledningar ....................... 10 000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
