Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104
TEKNISK TIDSKRIFT
15 sept. 1928
Fig. 17. Stockholm. Rörnät.
greningar till Klara kyrka, Brunkebergstorg,
Hamngatan, Norrlandsgatan och Blasieholmen.
Ledning B. Längs Mästersamuelsgatan och
Kungsgatan fram till Birger Jarlsgatan.
Ledning C. Längs järnvägen till Sabbatsbergs
Sjukhus och Atlasområdet med en avgrening vid Norra
Bantorget fram till Sveavägen och Kungsgatan.
Ledning D. På Kungsholmen längs Hantverkaregatan
med avgreningar till Stadshuset, Rådhuset och
Polishuset.
binernas ångförbrukning vid full last blir
högt räknat cirka 9 kg ånga pr kWh, och den
årligen alstrade energimängden med hänsyn
tagen till ångförbrukningens ökning vid
dellast etc. räknas till cirka 21 mill. kWh.
Antager man nu, att till en början endast
halva antalet anslutningar kunna påräknas,
men att nätet utbygges till 75 %. så ställa
sig anläggningskostnaderna på ungefär
följande sätt:
Ångcentral,
maskinerier ... 1 600 000: —
byggnad etc... 900 000: — 2 500 000: —
Rörnät .................... 1 500 000: —
Summa 4 000 000: —
I driftkostnadskalkylen införas samma
räntesatser, avskrivningskvoter etc., som i
föregående utredning för Norrköping. Vad
försäljningspriset för ångan beträffar, visar
en särskild undersökning, att för närvarande
kostnaderna för koks, eldningsarbete,
ask-och slaggkörning, sotning samt för lyse och vatten i
pannrummet för en värmeledningsanläggning kunna
beräknas till cirka 14 kr. pr 1 mill. kcal, motsvarande
cirka 8 kr. pr ton ånga. I Tyskland debiteras i
genomsnitt cirka 13,50 Rmk pr mill. kcal eller cirka 7 kr. pr
ton ånga. Med hänsyn härtill och för att ställa
räntabilitetskalkylen på säkra sidan, räknas nedan med en
inkomst av kr. 7: 50 pr ton försåld ånga.
Driftkostnaderna ställa sig då på följande sätt:
Ränta 5,5 % å kr. 4 00.0 000 ................ 220 000
Avskrivning och underhåll av maskiner, rörnät
etc. 7,5 % å kr. 3 100 000 .................. 232 500
Avskrivning och underhåll av byggnader etc.
2,5 % å kr. 900 000 ...................... 22 500
Ränta å tomtkostnad 5,5 % å 500 000 ........ 27 500
Personalkostnader ......................... 50 000
Kolkostnader, 19 500 ton à 17,50 ............ 342 000
Diverse .................................. 25 500
Summa 920 000
Avgår: Inkomster för försåld ånga, 110 000 ton
à 7,50 .................................. 825 000
Återstår: Kostnad för alstring av 9,5 mill. kWh 95 000
Kraftkostnaden uppgår alltså till cirka 1,0 öre pr kWh.
Tabell 1.
Ledning [-Anläggningskapital-] {+Anläggnings- kapital+} kronor c:a Årsleverans av ånga ton c:a [-Anläggningskostnad-] {+Anläggnings- kostnad+} pr ton årligen
levererad ånga kr/ton c:a
A 1200 000 145 000 8:30
B 800 000 75 000 10: 65
C 600 000 42 000 14: 25
D 300 000 26 000 11:50
E 400 000 27 000 14:80
Summa och medelt. 3 300 000 815 000 10: 50
fo
joo
Ledning E. Till Gamla Staden längs järnvägsbron
med avgreningar till Riddarholmen, Riksdagshuset och
Slottet.
En beräkning av anläggningskostnaderna och
den möjliga årliga ångleveransen från dessa
ledningar giver det resultat, som framgår av
tabell 1. Av denna framgår, att
ledningssträckorna A och B främst komma i fråga för
utbyggnad, i det de giva de lägsta
anläggningskostnaderna pr ton levererad ånga.
För dessa ledningar, A och B, uppgår
anläggningskostnaden till cirka 2 mill. kr. Anslutas
till desamma alla byggnader med ett
taxeringsvärde av 1 mill. kr. och däröver, blir den årliga
ångleveransen cirka 220 000 ton. Förlusterna
beräknas till cirka 13 % på den nyttiga
ångmängden eller cirka 30 000 ton. Räknas med
en avdunstning av 6,65 kg ånga pr kg kol,
vilket svarar mot en medelverkningsgrad av cirka
78 %, så åtgår för alstring av denna ångmängd
cirka 37 500 ton kol av 6 000 kcal pr kg. Tur-
Huru stor del av denna energimängd, som kan
nyttiggöras i elektricitetsverkets nät, måste naturligen särskilt
c7
J7
<7
a j.
jr
<7
fi
3O0
280
260
24-0
220
200
180
160
140
120
100
Fig. 18. Stockholm.
Behov av ångkraft samt tillgång på kraft från värmeverket.
A. Behov. B. Tillgång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
