Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 sept. 1928
undersökas, varvid hänsyn måste tagas till variationerna
i krafttillgången och avsättningen såväl under årets
månader som under dygnets timmar. En fullständig sådan
undersökning har naturligen ej kunnat åstadkommas
här. Likväl har jag för att visa vart det hela pekar,
uppgjort diagrammet i fig. 18. Här framställes enligt
Enström1 Stockholms elektricitetsverks behov av
ångkraft under åren 1924—25 i ungefärligt tal samt,
likaledes ungefärligt, tillgången på ångkraft från ett enligt
ovanstående riktlinjer tänkt värmeverk för samma år.
Som synes sammanfalla behov och tillgång ganska väl
med avseende på årstiden. Antager man, att de från
värmeverket levererade kilowattimmarna kunna
nyttiggöras i nätet under de tider, då ångkraftbehovet
överstiger 50 000 kWh pr dygn, så skulle av den ovan
nämnda energimängden under åren 1924 och 1925 ha
utnyttjats resp. 7 och 9 mill. kWh. Även om dessa tal
måste reduceras med hänsyn till dygnsvariationerna, så
peka de dock hän på att tillgången och efterfrågan på
kraften i avseende på tiden täcka varandra rätt väl.
Tänker man sig nu nätet och centralen utbyggda, så
att samtliga byggnader inom området blivit anslutna, så
beräknas anläggningskostnaderna till:
Ångcentralens maskinerier ........ 3 100 000
„ byggnad etc....... 1 300 000 4 400 000
Rörnät .................................. 2 000 000
Summa 6 400 000
Driftkostnaderna bliva:
Ränta å anläggningskapital............................352 000
Avskrivningar och underhåll ........................415 000
Ränta å tomt ....................................................41000
Personalkostnader ............................................90 000
Kolkostnader, 37 500 ton à 17,50 ................660 000
Diverse ......................................32 000
Summa 1 590 000
Avgår: Inkomster för försåld ånga, 220 000 ton
à kr. 7,50 .............................. 1650 000
Vinst 60 000
I detta utbyggnadsstadium erhålles alltså en vinst av
kr. 60 000 på ångförsäljningen samt dessutom en
energimängd av 21 mill. kWh, varav sannolikt en avsevärd del
redan nu skulle kunna utnyttjas.
Nu är att märka, att i antagandet om en
minimistorlek på anslutningarna, motsvarande ett taxeringsvärde
av 1 mill. kr., ligger en viss reserv. Enligt erfarenheterna
från Tyskland, kan man med behållen ekonomi ansluta
hälften så stora byggnader. En särskild undersökning
vi-Scir^ citt med det här planerade rörnätet årsförsäljningen
med obetydliga ökningar i anläggningskostnaden kan
uppgå till cirka 300 000 ton ånga pr år, om byggnader
med ett taxeringsvärde av 500 000 kr. och däröver
anslutas. ’
Tänker man sig slutligen, att alla de förut nämnda 5
ledningarna komma till utförande och att anslutningen
blir fullt genomförd ned till taxeringsvärden på 1 mill. kr.,
så uppgår ångförsäljningen till cirka 315 000 ton pr år,
kolbehovet till cirka 53 500 ton och kraftvinsten till cirka
30 mill. kWh. Anläggningskostnaderna bliva:
Ångcentralens maskinerier ........ 3 900 000
„ byggnad etc........ 1 800 000 5 700 000
Rörnät .................................. 3 300 000
Summa 9 000 000
i Enström : Wasserkraft und Dampfkraft in Schweden.
Welt-kraftkonferens, Sondertagung, Basel 1926.
105
Driftkostnaderna ställa sig på följande sätt:
Ränta å anläggningskapital ............................275 000
Avskrivning och underhåll ..............................585 000
Ränta å tomtkostnad........................................55 000
Personal ..............................................................130 000
Kol, 53 500 ton à 17,50 ....................................940 000
Diverse ................................................................45 000
Summa 2 030 000
Avgår: Inkomst för försåld ånga, 315 000 ton
à 7,50 ................................. 2 362 000
Vinst 332 000
Utom kraften, 30 mill. kWh, erhålles alltså vid denna
utbyggnad en vinst av cirka 330 000 kronor pr år.
Det framgår av dessa beräkningar, att ett sådant verk
har betydande anpassningsmöjligheter. Såväl centralens
som även rörnätets kostnad kan ganska väl lämpas efter
den anslutning, man för tillfället har. Säkerligen kan
också en mera i detalj utförd undersökning påvisa
möjligheter att inskränka anläggningskostnaderna. Vid en
schematisk beräkning, sådan som ovan utförts, måste ju
säkerhetsmarginalen göras ganska vid.
I detta sammanhang vill jag särskilt betona, att den
omständigheten, att jag ovan räknat med
ångdistribution, ej må fattas så, att jag i avseende på frågan om
distributionsmediet intagit en bestämd ståndpunkt. Det
förhåller sig tvärtom så, att jag i en helt förberedande
undersökning som denna måste tänka mig arbeta med
ånga, därför att denna är allmännast användbar. Skulle
emellertid en närmare undersökning visa, att en
avsevärd del av de såsom anslutna tänkta byggnaderna utan
större svårigheter kunna tillfredsställas med varmvatten,
så har detta distributionssätt betydande fördelar
därigenom att det är mera lättskött, medför mindre
kostnader för rörnät och anslutningar samt medför en ökning
i den producerade kraftmängden. I detta sammanhang
förtjänar påpekas, att vi i Sverige sannolikt ha betydligt
större möjligheter till varmvattendistribution än vad
man har i Tyskland. Dels torde
varmvattenvärmeledningar här vara vanligare, dels torde
ångvärmeledning-a.rna vara rikligare dimensionerade såväl i avseende på
radiatorernas och rörledningarnas storlek som i avseende
på den rent mekaniska hållfastheten mot en ökning i
trycket.
Denna fråga om distributionsmediet — liksom ett
flertal andra nästan lika viktiga — måste på sakens
nuvarande ståndpunkt lämnas öppna. De kunna avgöras
först genom en närmare, mera detaljerad undersökning
av förutsättningarna för en värmedistribution i
Stockholm. Så mycket torde dock de ovan anförda
beräkningarna ha visat, att frågan ej kan utan vidare helt
nedläggas, utan verkligen är värd ett närmare studium.
Slutord.
Det är intet tvivel om att värmedistribution i stor
skala, kommunal värmedistribution eller vad man vill
kalla det, är en framtidssak. Rörelsen befinner sig i
Europa ännu i sin linda. Den kanske kan sägas ha
kommit lika långt som distribution av elektrisk energi hade
hunnit under förra århundradet. Någon lysande affär
med stora vinstmöjligheter är den sannolikt inte, men
dess riskmoment kunna också begränsas. Den medför
ovedersägliga fördelar ur bekvämlighetssynpunkt.
En omständighet, som tillmätts betydelse i de tyska
städerna, är att en mycket betydande del av kostnaden
för ett värmeverk ligger i utgifter för arbeten, som
måste utföras inom staden, så exempelvis huvudparten
MEKANIK
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
