Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 sept. 1928
MEKANIK
117
antingen framlänges eller baklänges, så att skoveln kan
vända utan ställförflyttning.
De förr brukliga kedjetransmissionerna på
maskin-skoveln ha numera ersatts av stållinor. Linskivor och
trummor måste av utrymmesskäl göras betydligt mindre
än de, som användas på liknande maskinerier, givetvis på
bekostnad av linans livslängd. Förhållandet mellan
skivdiameter och lindiameter varierar mellan 18 och 40.
För vanligen stillastående linor, som t. e. bomlinorna,
användas små skivdiametrar.
Drivkraft.
Ångskovlar.
Ånga var länge den enda drivkraften för en
maskin-äkovel och är fortfarande den vanligaste.
Ångpannan har sin plats på ramverkets bakre del.
Vertikalpanna användes för små maskiner,
lokomotiv-panna för större. Ångtrycket är lågt, 125 pund per
kvadrattum (8,8 atmosfärer). Överhettning användes på
de modernaste maskinerna. Kondensor saknas.
Hissångmaskinen har två parallellkopplade cylindrar,
vanligen sammanbyggda med maskineriets sidoramar.
Ve winkeln är 90°. Omkastningen sker på vanligt sätt
med kulissbåge. Avloppsångan från hissmaskinen
tjänstgör som bläster för ångpannan.
Bomångmaskinen och svängångmaskinen äro exakt
lika. De ha vardera två cylindrar med 90° vevvinkel.
Omkastning sker med en speciell slid belägen i
cylinderblockets mitt mellan de båda slidskåpen. Dessa
ångmaskiner arbeta utan expansion med 100 % fyllning och
avloppsångan utsläppes i fria luften.
Bränsleekonomien är tydligen mycket låg. En
ång-skovel kräver 20—40 gånger så mycket energi som en
elektrisk skovel av samma kapacitet. Ångskovelns
fördelar äro dess manöverförmåga, enkla byggnad och
okänslighet för ovarsam behandling. Dess egentliga
arbetsfält är smärre byggnadsplatser och avsides belägna
orter, där elektricitet ej kan erhållas. På permanenta
arbetsplatser kan ångskoveln numera ej konkurrera. Ett
belysande exempel är den elektriska skovelns användning
i öppna kolgruvor. Skoveln står här direkt på ett lager
av kol, men drives med elektricitet.
Motorskovlar.
Diesel- och bensinmotorer ha kommit till användning
på maskinskovlar för inbesparing av arbetslöner.
Eldaren inbesparas helt, och det mesta arbetet för
bränslecell vattentillförsel bortfaller. Man försökte först ersätta
ångmaskinerna med tre motorer, men resultatet blev ej
tillfredsställande. I stället placerar man en enda motor
på skovelns bakre del, där ångpannan eljest hade sin
plats. Denna motor driver hisstrumman genom en
transmission. Åkmaskineriet och svängmaskineriet drivas
från transmissionens kugghjul. Omkastning av
sväng-ningsriktningen sker med två koniska
friktionskopplingar.
Huvudproblemet var emellertid driften av
bommaskineriet, och flera olika metoder ha kommit till
användning.
Thew, Pawling & Harnischfeyer m. fi.
ha återgått till kedjetransmission. Andra använda
koniska kugghjul.
De flesta tillverkarna ha gått in för konstruktioner där
spänningen i hisslinan utnyttjas för skopans
frampress-ning. I de tidigare konstruktionerna förlorade
maskinisten i viss mån sin kontroll över skopans rörelse, men
numera ha konstruktioner utvecklats där skoprörelsen är
fullständigt reglerbar.
Överföringen sker på följande eller liknande sätt (fig.
8). Hisslinan föres från lintrumman över en brytskiva i
bomtoppen till skopans linskiva. Härifrån föres den
upp över en annan skiva i bomtoppen och ned till
bomaxeln. Linan löper ett varv omkring en bred
linskiva löpande fritt på bomaxeln. Linans fria ände
fästes vid skopskaftets bakre ände. Från en
hjälptrum-ma i hissmaskineriet kommer en annan lina, som löper
över en annan brytskiva på bomaxeln och är fäst vid
skopskaftets framände. De båda trummorna kunna röras
oberoende av varandra. Spänningen i hisslinan driver
skopan framåt, men genom att släppa efter, fasthålla
eller inhala hjälplinan kan maskinisten hantera skopan
efter behag.
Stadigare skopföring kan erhållas genom att använda
er lintrumma fäst vid bomaxeln och kuggdrev.
Erie Steam Shovel Co. begagnar ett annat
system. Huvudmotorn placeras som vanligt och driver
hissmaskinen med en kedjetransmission. Motorn driver
dessutom en kompressor, som levererar komprimerad
luft med ett tryck av 8,8 atm., motsvarande panntrycket
hos en ångskovel. Efter kompressionen upphettas luften
av motorns avloppsgaser till en temperatur av cirka
200° C och användes för drivning av sväng- och
bommaskinerna, vilka utföras som vanliga ångmaskiner.
Svängmaskineriets friktionskopplingar äro här
eliminerade. Maskineriet förenklas, samtidigt som
avloppsvärmen tillgodogöres.
Marion Steam Shovel Co. använder
elektrisk överföring med en motkompounderad generator,
vars spänning växlar mellan 250 V och 320 V.
Manövreringen av bromsar och kopplingar sker på
motorskovlar med komprimerad luft.
Elektriska skövlar.
Elektriska skövlar byggas med en eller flera motorer.
Enmotorskoveln är byggd på samma sätt som en
diesel-skovel.
Systemet med flera motorer uttränger alltmera
en-motorsystemet. Mekaniskt sett utföres flermotorskoveln
som en ångskovel, där varje ångmaskin ersättes av en
elektrisk motor. På stora skövlar är det en fördel att
använda två parallelldrivna motorer för hissmaskinen i
Fig. 8. Linföring för motorakovel. a = hiaslina, b = hjälplina.
stället för en större. Svängmassan blir betydligt mindre,
och accelerationstiden kortare, så att arbetet går raskare.
Sväng- och bommotorerna äro exakt lika och
utbytbara. De äro försedda med solenoidbromsar.
Som hissmotorn på mindre maskiner driver
maskinerierna för bommens inställning och för maskinskovelns
förflyttning, användes för hissmaskineriet friktionskoppling
och bandbroms vanligen manövrerade med tryckluft. På
stora maskiner användes regenerativ bromsning för
skopans sänkning.
Maskiner för växelström ha ofta en transformator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
