Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 OKT.
1928
TekniskTidskrift
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
MEKANIK 10
Redaktör: H. F. NORDSTRÖM
ÅRGÅNG
58
INNEHÅLL: Några synpunkter vid val av aggregat för kraftverk, av diplomingenjör N. Popoff. —
Verktygsmaskinutställningen i Olympia, London, av diplomingenjör Edvin Lundgren. — Litteratur.
NÅGRA SYNPUNKTER VID VAL AV AGGREGAT FÖR
KRAFTVERK.
Av diplomingenjör N. POPOFF.
(Forts. fr. sid. 124.)
Ångkraftstationer.
De eftersträvansvärda grundegenskaperna hos
ång-kraftverksgeneratoraggregat, eller turbogeneratorer,
som de allmänt benämnas, äro desamma som vid
vatten-kraftanläggningar. Man önskar således:
1) en hög verkningsgrad, som reducerar
bränsleförbrukningen per kWh och minskar ångpannerummet,
2) små dimensioner, som resultera i mindre
platsbehov, även mindre vikt.
Vid ångaggregat ha vi ett tydligt sammanhang mellan
verkningsgraden och turbinens dimensioner genom den
s. k. "turbinkonstanten".1
= G]/-
V1
c,
.4
Vi
Pi
förutsätter i och för erhållandet av en hög
verkningsgrad ett mycket stort värde av Detta
medför ett stort stegantal, dvs. många skovelhjul arbetande
i serie och, vid betydande effekter, ofta även att
aggregaten måste byggas flercylindriga.1 Detta gör turbinen
rätt komplicerad och dyrbar.
Beträffande turbinens verkningsgrad, som vi beteckna
med t], måste man taga hänsyn till följande. Ångan utgår
ur det sista skovelhjulet med en viss hastighet cav,
vilken bestämmes av ångans volym vid avloppet,
avloppsarean och absoluta skovelvinkeln. Av denna
hastighet erhålles en energiförlust i värmeenheter:
† av —
8378
eller i % av H:
Pi — Vi
där G är = ångmängden i ton per timme, och p2 —
= ångtrycket vid resp. in- och utloppen för ångan i
kg/cm2 samt v1 = specifika ångvolymen i m3/kg vid
trycket p1 och ångtemperaturen
Vid en kondenseringsturbin, där trycket p2 är mycket
litet, erhålles:
fa
8378 H
100%.
Som allmän regel gäller att verkningsgraden är högre
ju större Ct är.2
Ett annat värde, av vilket verkningsgraden beror, är
den s. k. "kvalitetssiffran":
Zu2
II ’
där u är = periferihastigheten hos respektive
skovelhjul, som arbeta i serie, och H — det adiabatiska
värme-fallet i värmeenheter, v. e. (= kgkal/kg ånga).
Su2
Verkningsgraden har högsta värdet vid— ■ lika med ca
H
2 000 för aktionsturbiner och 3 500 för reaktionsturbiner.
Den moderna strävan att höja ångans arbetstryck och
temperatur samt vakuum i kondensorn, dvs. utöka H,
1 Stodola : 5 uppl., s. 260 och 262.
2 Beträffande inflytandet av ångmängden och
ångförhållan-det på turbinens verkningsgrad se även professor Kraft : "Die
neuzeitliche Dampfturbine" s. 26—27 och "Gegendruck- und
Anzapfturbine in der Kraftwirtschaft", die Wärme, nr 13, 1928 ;
Dr-ing. Melan, "Die Wirkungsgrad von Dampfturbinen",
Archiv für Wärmewirtschaft, II. 10, s. 309, 1927 och "über
Wirkungsgrade von Hochdruckturbinen", Siemens-Zeitschrift,
nr 3, 1928.
Denna förlust är beroende av vakuum i kondensorn
och vid ett visst vakuum omvänt proportionell mot
avlopp sarean. I realiteten är därför den vid en viss
tur-bineffekt observerade verkningsgraden ^ icke konstant,
utan beroende av vakuum, och det lönar sig därför att
undersöka de s. k. netto- och bruttoverkningsgraderna,
vilka erhållas.genom ekvationen:
Vbrutto — rjnetto + fat = konstant.
I mottrycksturbiner, där avloppsenergien är obetydligt
och icke kan anses gå förlorad, blir tydligen
Vbrutto == V netto.
Vid ånganläggningar med mottrycksturbiner blir
liksom vid vattenkraftanläggningar
turbingeneratoraggre-gatets verkningsgrad = turbinens verkningsgrad r\ X
generatorns verkningsgrad rjgen_ = verkningsgraden för
hela anläggningens elektriska energialstringsdel. I
ångkraftanläggningar med kondensering beräknas turbinens
verkningsgrad endast med hänsyn till det adiabatiska
värmefallet i turbinen själv. Däremot är anläggningens
verkningsgrad, räknad från turbinpådraget till
matarvattnets ingång i ångpannan, lika med:
860
Vt
där g„
K
t„
glK—t0y
ångförbrukning i kg/kWh,
värmeinnehållet i ångan vid pådraget i v. e.,
matarvattnets temperatur vid ingången i
pannan.
1 Dvs. med hög- och lågtrycksdelar fördelade på ën eller flera
axlar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
