Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 sept. 1928
MEKANIK
167
kostnaden, som beräknas bliva 2,5 gånger kostnaden för
ett vanligt lek, täckes genom den större dragkraften,
större kmtal i månaden, lägre underhållskostnader,
biänslebesparing och större rörlighet i tjänst. Typen kan
lätt standardiseras och förses med fyra, sex, åtta eller
tio axlar för två, tre, fyra eller fem tusen hkr maskineri.
INSÄNT
Enkel metod att tillämpa Odqvist’ska
beräkningssättet vid ångmätning med strypfläns.
En artikel med ovanstående titel av ingenjör Meldahl
har fångat mitt intresse, och jag hoppades av rubriken att få
lära mig en metod, som var ännu enklare än den av Härlin
angivna. Jag må då först som sist säga, att jag blev
bedragen. Den enda fördel, som jag kan finna i Meldahls metod
är, att kurvbladen kunna utföras i något mindre format.
Men ej heller Harlins kurvblad äro så avskräckande.
Genom lämplig vikning kunna de inhäftas i en vanlig
brevmapp och medföras i portföljen. De kräva då icke, som
Meldahl synes mena, en noggrannare avläsning än på 0,5
mm när.
Om således Meldahls kurvor äro lätthanterligare, så blir
däremot räknearbetet betydligt mera omständligt. För att
visa detta framlägger jag nedan exempel på en beräkning,
utförd dels enligt Härlin, dels enligt Meldahl. För
ändamålet väljer jag det exempel, som Härlin genomräknat å
sid 119 i Mekanik 9, 1927, samt räknar först enligt Härlins
metod:
B — 149,5 mm; d = 110,0 mm; h0 = 640 mm Hg- p0 =
= 4,40 ata; f0 = 234 C;
[-Operation-]
{+Opera-
tion+} nr
1. djl) = 0,736,
2. ho/po = 145,5,
3i
5;U = 0,768 (pl. I.),
6.J
0,2827 A f
7.
Vi?o Vo
y>m
– 0,1856 (pl. Ila),
= 0,1398 (pl. IIb, högra kurvan),
Vho’Po
9. tf2 = 1102 = 12 100,_
10. G — 12 100-4,40 Vl4ö,5 • 0,763-0,1856-0,1398 = 12 750 kg/tim.
Innan jag övergår till en beräkning enligt Meldahls
metod, vill jag påpeka ett tryckfel i den sista formeln å
högra spalten av sid. 143. Där bör stå:
Gappr — ßf- V’2 <7 • A pll’o • S/po[Vo = f f ■ V2 (J • A P ■ polRT0.
Beräkningen tillgår på följande sätt:
D = 0,1495 m; d = O.lioo m; h0 = 640 mm I Ig; p0 =
= 4,40 ata; t0 = 234 C;
Opera-
1. 111=
/0,llQO\ 3
\0,1495/
: 0,542,
2. fX0 = 0,671 (fig. 1),
3. Korr. 2 = 0,993 (fig. 2),
4. Korr. 3 = 1,011 (fig. 3),
5. Ho ■ Korr. 2 ■ Korr. 3 = 0,674,
6. A V = 640 • 12,59 = 8 060 (behöves för op. nr. 16)
- A P 8 060
Po
=0,183 (behöves föt- op. nr 11 ocli 12),
8. 0,26 ■ = 0,26 • 0,183 = 0 048,
po
9. fi = 0,674 + 0,043 = 0,722,
10. (m Hf = (0,542 • 0,722)2 = 0,153,
11. = 1,061 (fig. 4),
12. a = 0,889 (fig. 5),
,,, „ jr-(0,1100)2
13. f =-i-i–i- = 0,00950,
14. R = 46,3 (kan erhållas ur kurvblad, som dock ej finnes
medtaget i Meldahls uppsats),
15. To = 234 -f 273 = 507,
1R 2 g" A P-Po 2-9,81.8 061-44 000
16’ ^ R- To =–46,^50T––-= 296500,
17. Gappr = 0,722 • 0,00950 • ^296 500 = 373,
18. G== 3 600 ■ 373 • 1,061 • 0,889 = 12 680 kg/tim.,
Enligt Meldahls beräkningsmetod fordras alltså 18
räkneoperationer mot 10 enligt Härlins, om jag i båda fallen
uppställer det kravet, att alla beräkningar med undantag av
kvadreringar och rotutdragningar skola utföras på
räknestickans nedre skala. Vid beräkning av olika prov med
samma strypfläns göras Härlins operationer nr 1 och 9
endast en gång. I de efterföljande beräkningarna
förekomma således 8 operationer. Vid Meldahls metod bortfalla
i de efterföljande räkningarna operationerna nr 1—3 samt
10 och 13, varför då endast 13 operationer behöva utföras.
I vilket fall som helst kan jag ej finna annat än att
Meldahls räknemetod är mera komplicerad och tidskrävande
än Härlins och att fördelen med ett bekvämare format på
kurvbladen är dyrt köpt med ett icke oväsentligt ökat
räknearbete. Jag tror icke, att denna min uppfattning annat än
till ganska ringa del beror på människans inneboende
konservatism i fråga om invanda arbetsmetoder.
En bestämd fördel med Härlins metod är att den är
utarbetad även för mätningar med båda tryckuttagen
placerade i själva strypflänsen. Denna mätmetod torde
otvivelaktigt våra den, som i allmänhet kan användas, under det att
Odqvists ursprungliga mätmetod med trygghet torde kunna
brukas endast i laboratoriet och möjligen i en
provningsstation, där man för varje mätning kan övertyga sig om att
det i röret placerade tryckuttaget är rätt anordnat.
Meldahl angiver i sin uppsats ej, vilka enheter han
använder. Man kan emellertid sluta sig till att han, i likhet
med Odqvist, arbetar med kg, m och sek., alltså räknar tryck
och tryckfall i kg/m2 (i fig. 3 dock i ata), ångmängd i
kg/sek., flänsarea i m2 etc. Dessa enheter äro ju föga
lämpade för praktiskt bruk och orsaka en del överflödiga
operationer samt göra andra onödigt besvärliga på grund
av de många siffrorna. Utbytas dessa enheter mot
lämpligare, sammanföras konstanterna, t. e. n, 2 g etc. och
kompletteras det hela med ett kurvblad över "gaskonstanten"
R, kan det hända, att Pyks goda uppslag till en
approximativ beräkning av %j>m kan visa sig fruktbringande.
Holger A. Lundberg.
Ingenjör A. Meldahl publicerar i novemberhäftet av
Mekanik en uppsats under rubriken "Enkel metod att
till-lämpa Odqvist’ska beräkningssättet vid ångmätning med
strypfläns". Då han där delvis riktar sig emot ett av
undertecknad tidigare publicerat arbete i samma ämne ("En
noggrann ångmätningsmetod", Mekanik, 1927, h. 9, i något
utvidgad form även i Ingeniörsvetenskapsakademiens
Meddelande nr 80), får jag anhålla om plats för ett kort
beriktigande.
"Utgångspunkten har varit den", säger ingenjör M. om
sitt arbete, "att de kurvblad, som användas, ej skulle fä
överskrida vanligt kvartformat, samt tillåta avläsning med
minst lika stor noggrannhet som en vanlig 25 cm
räkne-sticka utan att anstränga ögonen". Gentemot detta
betecknas de av mig utarbetade diagrammen, om jag fattat hans
ord rätt, som "trots alla förbättringar föga praktiska, om
ett större antal prov skall beräknas. Vid noggranna
räkningar måste nämligen, antingen kurvbladen avläsas på
tiondels millimeter, eller också måste kurvbladen utföras i
mycket stor skala; båda dessa utvägar omöjliggöra
emellertid ett snabbt och säkert arbete."
Härtill är endast att säga — vad som måhända borde ha
påpekats i min uppsats — att jag vid diagrammens
uppgörande haft just det av ingenjör M. angivna önskemålet
ifråga om avläsningsskärpan i sikte. Det har realiserats
pä så sätt, att en enhet i sista användbara decimalen på
stickan konsekvent motsvarar en halv mm i de
millimeter-rutade diagrammen, vilken anordning torde uppfylla de
flestas anspråk på noggrannhet.
Att jag för att nå detta mål måste överskrida
kvartformatet och använda det ävenledes ej ovanliga folioformatet
(varvid det större diagrammet vikes i mellanrummet mellan
två par kurvskaror), är en olägenhet, som i praktiken visat
sig överkomlig.
Det kunde vara frestande att även något gå in på resp.
metoders enkelhet och snabbhet, vilket emellertid må över-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
