Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168
låtas åt den intresserade läsaren. Med ovanstående har jag
blott velat avvärja risken att den av mig angivna metoden
på förhand blir ställd "utom tävlan" i uttryckets mindre
sympatiska bemärkelse. Axel Harlin.
Då redaktionen haft vänligheten att meddela mig
innehållet av ovanstående insända artiklar av civilingenjörerna
Holger A. Lundberg och Axel Härlin, får jag härmed
anföra följande:
För att börja med civilingenjör Axel Härlin’s insändare:
det har aldrig varit min avsikt att påstå att ingenjör
Härlin icke beaktat berättigade önskemål beträffande
avläsningsskärpan. Däremot finner jag fortfarande att
diagrammet till formatet är obekvämt, enär det måste vikas ut vid
användning. Jag medgiver dock gärna att ingenjör Härlins
diagram äro mycket bekvämare ifall de omritas på vanligt
millimeterpapper så att millimeternätet blir mindre
framträdande.
Beträffande sista delen av ingenjör Härlins insändare vill
jag endast uttala, att jag ingalunda avsett att ställa hans
beräkningsmetod "utom tävlan" — det är just tävlan jag
önskar — och har jag genom någon olämplig formulering
framkallat ett sådant intryck, beklagar jag detta i hög grad.
Det är ingenjör Härlins obestridliga förtjänst att genom
omfattande undersökningar hava ådagalagt Odqvist’ska
metodens överlägsenhet, och han har först av alla påpekat de stora
fördelar som uppnås genom en lämplig grafisk bearbetning,
vilket jag fullt ut erkänner.
Civilingenjör Holger A. Lundbergs artikel bekräftar sista
delen av min uppsats: metoden verkar onekligen i början
ganska komplicerad. Undersökningen av antalet operationer
är mycket intressant; den får emellertid ej stå oemotsagd.
Vid de mätningar som förekommit i STALs provrum, har
det sålunda visat sig att korrektionerna 3 och 4
tillsamman oftast bliva mycket små, och då vid höga tryck även
A pip,, vanligen blir mycket liten, och man sålunda kan
sätta 0,26 • A pjpo ^ i • A plpo, reduceras i allmänhet
operationerna 3, 4, 5, 8 och 9 till huvudräkning.
Att operationen 6 fått stå kvar beror på att temperaturen
i ett provrum ofta är så hög att det är önskvärt att taga
hänsyn till kvicksilvrets utvidgning. Ibland användas även
andra vätskor och dessutom ansåg jag det vara önskvärt att
bevara formlernas homogenitet.
Då kurvblad för "gaskonstanten" R redan utgivits på
annat håll — se t. e. Stodola; Dampf- und Gasturbinen —
ansåg jag det såsom obehövligt i min artikel; STALs
kurvblad är utfört med dubbla skalor för t och T så att
operation 15 blir mycket enkel.
Genom räkning på övre skalan kunna operationerna 16,
17 och 18 sammanföras till en enda; att noggrannheten på
övre skalan endast är hälften så stor spelar ingen roll, då
eventuella fel sedan halveras genom radiceringen.
Beaktas endast denna sista reduktion, ställer sig antalet
operationer vid de båda metoderna som 10 till 16. Vid
senare räkningar med samma fläns blir förhållandet 8 till 11.
Emellertid äro vid ett och samma ångprov som regel även
tryck och temperatur praktiskt taget konstanta, i detta fall
bortfalla vid senare räkningar vid ingenjör Härlins metod
operation 7, vid min 4, 5 och 14. Kvarstå således 7 resp. 8
operationer. Under ovanstående förutsättningar vore det
kanske rättvist att även stryka några av operationerna
3—6 vid ingenjör Härlins metod, men jag är icke säker på
att detta är praktiskt genomförbart.
De Odqvist’ska formlerna äro ur dimensionssynpunkt
homogena, vilket i övrigt framgår av deras härledning ur
likformighetslagen. Jag har. låtit formlerna stå kvar i
oförändrat skick, då homogena formler enligt min åsikt ur
vetenskaplig synpunkt äro att föredraga. Vid praktiska
beräkningar fasthåller jag ingalunda vid de homogena
enheterna, utan räknar i stället:
G............................ton/tim.,
f ............................ dm2,
po och A p ............kg/cm2.
Sedan konstanterna utbrutits erhålles då följande:
Gappr = 15,94 ■ fi ■ f- \J A Jjv0 = 1 594 ■!!■†■
(i uppsatsen står tyvärr^ i stället för v0)
resp.
G = 1594:-kl/i-a-fi-f-\JAp ■ p0jBT0.
15 sept. 1928
För flänsmätning med tryckuttag enligt Brandis är mitt
beräkningssätt utan vidare användbart, varvid två vägar
stå till buds. Antingen begagnas den av ingenjör Härlin
angivna kurvan i Teknisk tidskrift Mekanik av 17 sèpt. 1927,
s. 116, vilken visar sambandet mellan "Odqvist-trycket" och
"Brandis-trycket", eller också användes den i Odqvist’s
originalarbete angivna apparatkonstanten s. Formlerna förbliva
oförändrade utom hj fi = l/V 1 — >»2 !>-’1 ß 2lk vilken ersättes
av k’Ip = 1/v/l — (1~— e) :~»i2 M2 ß Detta uttryck er-
hålles ur min kurva 4 genom att insätta (1—e) ■ m2//2 i
stället för m2 uF. Värdet av s är emellertid osäkert.
Mitt beräkningssätt har den otvivelaktiga fördelen att på
ett synnerligen överskådligt sätt visa inflytandet av varje
särskild korrektion, vilket är av betydelse särskilt för den
som har att övervaka och kontrollera av annan person
utförda beräkningar.
I ett provrum är det dessutom oftast möjligt att välja
jämförelsevis stora ångrör, så att avflänsningsförhållandet
blir relativt litet. Är nu också Aplp0 liten, vilket är regeln
vid mätningar i högtrycksledningar, så räknas Gappr ==
= 1 594 • fi0 ■ f ■ \! à p ■ polBTo och det är sedan en ganska
enkel sak att med hjälp av kurvor 2—5 bilda sig ett
omdöme om det genom approximationen begångna felet.
Jag vill visst icke påstå att mitt beräkningssätt är det
lämpligaste under alla förhållanden, det får praktiken
avgöra i varje särskilt fall, ty jag är fullt medveten om att
min metod är långt ifrån idealet. Avsikten med min
uppsats var icke att "konkurrera ut" andra metoder, jag avsåg
att draga mitt strå till stacken i det gemensamma arbetet
för att göra flänsmätningen till en praktiskt användbar
mätmetod i teknikens tjänst. Kan framtiden bringa oss en
metod som är ännu bättre än de hittills bekanta, skall det
endast glädja mig. A. Meldahl.
LITTERATUR
Insänd litteratur.
Sundby, G., Prøver med modellturbiner for
Munkfoss—Sol-bergfossanlegget. 80 sid. med 61 fig. Trondhjem, F. Bruns
bokhandel, 1928.
Thaulow, E., Maskinarbejde, Grundlag for Forelæsnlnger
på den Polytekniske Læreanstalt. Första delen. 455 sid.
med 413 fig. Köpenhamn, G. E. G Gad, 1928.
Klaiber, Erich, och Lippart Walter, Die elektrische
Ausrüstung des Kraftfahrzeuges. Teil I: Zündung. 252 sid.
med 157 fig. Berlin, M. Krayn, 192«. Pris häft. M. 14: —.
Ehlers, Curt, Schmiermittel und ihre richtige Verwendung.
112 sid. med 4 fig. Leipzig, Otto Spamer, 1928. Pris
häft. M. 8: —.
Cammerer, J. S., Der Wärme-und Kälteschutz in der
Industrie. 276 sid. med 94 fig. Berlin, Julius Springer,
1928. Pris bund. M. 21: 50.
Wärme- und Kälteverluste isolierter Rohrleitungen und
Wände, tabellarisk sammanställning utgiven av Gründweig
& Hartmann G. M. B. H„ Ludwigshafen/Rh. 269 sid.
Berlin, Julius Springer, 1928. Pris bund. M. 16:—.
RÄTTELSE OCH TILLÄGG
Härmed korrigeras ett tillfälligt fel i min uppsats "Några
synpunkter vid val av aggregat för kraftverk", som inflöt i
Mekanik nr 10. Raderna 9—5 nedifrån i vänstra spalten à
sid. 132 böra ha följande lydelse:
"Utökningen av de angivna gränseffekterna kan givetvis
ernås på bekostnad av avloppsförlusten; så utökas t. e.
S3 5
gränseffekten 1,22 X —L=cxj 1,21 gånger vid en avlopps-
84,5
förlust av 3 "/o, i följd av \/1,5 (= 1,22) gånger större
ångmängd, som kan passera genom turbinen".
Samtidigt vill jag påpeka att enligt resultat från nyare
prov böra i fig. 1 och 2 kurvorna för Ljungströmsturbiner
ligga 1,0—1,5 % högre och kurvorna för
aktions-reaktions-turbiner ligga 0,5—1,0 % lägre än som angivits i
ifrågavarande figurer. N. Popoff.
TEKNISK TIDSKRIFT
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
