Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
därpå sänka sig startsliderna s ned mot startnocken
na, så att styrcylindern t0 resp. tu för övre resp.
undre startventilen (v0, vu) erhåller tryckluft. Sedan
huvudavstängningsventilen A öppnats, kan startluften
från startluftkärlen / genom ledningen l inströmma i
startventilen v0, vu, och maskinen går runt. Föres
manöverarmen H vidare in i läget II, så urkopplas en
styrslid s och inkopplas i stället den tillhörande
bränslepumpen: maskinen går då delvis med startluft och
delvis med bränsle. När huvudspaken sedan föres vidare
luften inkommer genom ledningen ls i det undre
ringformiga rummet rx och från detta in i de till
startventilerna förande styrluftledningarna lH (heldragna pilar),
i’är startnocken na lyfter sliden s. Då däremot rullen
rullar på nockens grundcirkel, så förbinder den vänstra
övre slidmusslan ledningen lu med den till ljuddämparen
gående ledningen ld och luften strömmar tillbaka ur lu
och bort genom ld (streckade pilar). Styrluften öppnar
och stänger alltså startventilen alldeles som om den
manövrerades mekaniskt av nocken na. Under startningen
Fig. 25. Gångsättningsslid. Fig. 27. Dubbelverkande tvåtaktmotor, system AEG-Hesselman. 6 000 ahk, 120 v/min.
22 TEKNISK TIDSKRIFT 18 febR. 1928
av startsliden s (fig. 24)
resp. urkoppling av
denna slid och inkoppling
av bränslepumpen b.
Därutöver behöver man
endast förskjuta den
korta nockaxeln n så.
att nockarna för
framåtgång resp. backgång
komma i ingrepp med
motsvarande startslider
s eller bränslepumpar b.
Vid den dubbelverkande
kompressorlösa
tvåtakt-maskinen av
AEG-Hes-selmans konstruktion är
det så anordnat, att
nockaxeln n befinner sig
i sitt mittläge vid stopp,
såsom visas i fig. 24. I
detta läge äro såväl
startsliden s som
bränslepumpen b
urkoppla-de. Då maskinen skall
startas från stoppläget, föres huvudmanöverspaken H in
i det första läget I för framåtgång (till höger) eller för
backgång (till vänster). Härigenom föres slidstången
—i—s2 ur sitt
mittelläge och tryckluft
inkommer genom röret a
(vid gång framåt) över
tryckluftkolven p, så att
kolvstången p—k—z—q
rör sig nedåt.
Samtidigt förskjuter sig
nockaxeln ?! in i sitt
vänstra ytterläge och
in i läget 111 avstänges startluften helt och hållet och
samtliga cylindrar erhålla bränsle.
Hastigheten hos kolvstången p—k—z—q regleras, som
brukligt är, genom en bromskolv q, som rör sig i en
olje-fylld cylinder. Yid behov kan maskinen även omkastas
för hand med oljepumpen h, sedan en trevägskran hy
omkopplats.
Den nu beskrivna omkastningen är så till vida
Fig. 26. Gångsättningsventil.
enklare än vid maskiner med tryckluftsinsprutning, att
här start- och omkastningsmekanismen påverkas
genom en enda spak H, medan man annars måste hava en
styrning för startningen och dessutom en från denna
skild omkastningsmaskin. Maskinens kraftutveckling
regleras på känt sätt med en hävarm, vilken inverkar på
bränsleleveransens avbrytande genom ett tidigare eller
senare upplyftande av bränslepumpens sugventil. Yid
flercylindriga maskiner anordnas startventiler vu endast
på den undre cylindersidan, varemot den övre endast har
en bränsleventil och en. säkerhetsventil.
Fig. 25 visar en startslid, ritad i större skala. Tryck-
Fig. 24. Schema för gångsättnings- och
omkastningsanordningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
