Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
TEKNISK TIDSKRIFT
18 febR. 1928
[ M/S "Hilda Knudsen", 13 000 tdw taukskepp, sjösattes den 25 febr. 1928 vid
Nakskov Skibsværit. Huvuddata (Nr 32) se Skeppsb. febr. häfte sid. 16.
T. Schwarz: "Die Lukenverschüsse und die Sicherheit der
Schiffe";
F. Sass: "Doppeltwirkende kompressorlose Zweitakt-Diesel-
motoren für Schiffsantrieb" ;
H. Schönian: "Die modernen technischen Einrichtungen im
Schiffsküchen" ;
P. Jaeger: "Fortschritte der Anstrichtechnik".
Vidare finnas nedanstående tre artiklar införda:
U. Knoop: "Der Betrieb kleinerer und mittlerer Werften";
M. Eule: "Der Benson-Dampfprozess im Schiffsbetrieb" ;
F. W. Schulze zur Marbke: "Die Junkers-Werke in Dessau".
Världens tonnageproduktion år 1927. Enligt Lloyd’s
Registers statistik sjösattes under fjolåret ett totalt
handelstonnage av:
802 fartyg om 2 SS5 679 bruttoregisterton, fördelade på,
480 ångare „ 1 375 828 „ (60,2 %),
254 motorfartyg „ 863 697 „ (37,8 %),
68 segelskepp och
pråmar „ 46 157 „ ( 2,0 %).
Året dessförinnan, 1926, var produktionen:
600 fartyg om 1 674 977 brt, en ovanligt låg siffra. Fjolårets
sjösatta tonnage närmar sig mera den normala. Tonnaget
fördelar sig med avseende på de olika länderna på följande
sätt (siffrorna inom parentes äro motsvarande för år 1926):
Storbritannien och
Irland ................371 (197) fartyg om 1 225 873 (639 568) brt,
Tyskland ................105 ( 60) „ „ 289 622 (180 548) „,
Förenta staterna.. 66 ( 78) „ .. 179 218 (150 613) „,
Holland ..................68 ( 47) „ „ 119 790 ( 93 671) „,
Italien ....................25 ( 27) „ ,. 101 076 (220 021) „ ,
Danmark ................20 ( 25) „ „ 72 038 ( 72 108) „,
Sverige ....................18 ( 14) „ „ 67 361 ( 53 518) „,
Frankrike ..............22 ( 34) „ „ 44 335 (121 342) „,
Ryssland ................18 ( 6) „ „ 43 917 ( 16 520) „ ,
Japan ......................19 ( 26) „ „ 42 359 ( 52 405) „,
Danzig ....................8 ( —) fartyg om 30 910 ( — ) brt,
Brittiska
Besittningar ... 29 ( 42) „ „ 30 250 ( 33 678) „,
Spanien ..................5(6) „ „ 22 899 ( 25 671) „,
Norge ......................12 ( 25) „ „ 5 363 ( 9 237) „,
Belgien ....................8(8) „ „ 4 693 ( 3 627) „,
Uruguay ................5 (—) „ „ 3 000 ( — ) „,
Kina ........................3(3) „ „ 2 975 ( 2 150) „,
Som synes, var den brittiska anparten av
totaltonnaget icke mindre än 55 %. Tyskland har också gått
vackert framåt och uppvisar mer än 109 000 ton större
produktion än året förut. I Italien och Frankrike
bar skeppsbyggnadsverksamheten väsentligt minskats.
35 knops atlantångare — ett djärvt amerikanskt projekt.
Transoceanic Corporation of the
United S t a t e s, ett i Delaware nyregistrerat bolag med
50 millioner dollars kapital, har i början av detta år inför
Shipping Board framlagt ett preliminärt förslag att bygga
sex fartyg om vardera 35 000 tons deplacement, vilka skulle
kunna tillryggalägga vägen mellan New York och Europa
på fyra dygn. Priset för varje fartyg beräknas till 21
millioner dollars; således erfordras för alla sex icke mindre än
126 millioner dollars (ca. 470 millioner kronor). För att
kunna realisera projektet begär bolaget ett statslån å 94%
millioner dollars, som skulle amorteras under 20 år, vidare
vissa fördelar ifråga om postbefordran och försäkring av
skeppen. Förslaget har föregåtts av omfattande
undersökningar och är givetvis baserat på idén att tillförsäkra
Förenta staterna en ledande ställning inom trafiken mellan
Nordamerika och Europa, vilken ju hittills dominerats av
europeiska rederier. Det uppgives bl. a., att av samtliga
1. klass passagerare, som passera Atlanten, icke mindre än
tre fjärdedelar skulle vara medborgare i U. S. A., vilket
förhållande skulle motivera behovet av snabbare befordran, än
som för närvarande är möjligt.
Att utredningarna om såväl fartyg som företagets drift
i övrigt varit nog så omfattande samt att projektet tas nog
så allvarligt i Förenta staterna förstås bäst av att fyra olika
kommittéer med mycket representativa medlemmar varit i
arbete, nämligen: en Committee for the Design of the
Ships, som bestått av professor H. C. Sadler,
skeppskonstruktörerna E. H. Rigg och Theodore E. Ferris samt
doktor Elmer A. Sperrt; en Committee ön Marine Engineering
and Propulsion, bestående av president John F. Metten,
överingenjörerna M. W. Torbet och J. A. Burkhardt,
vicepresident S. W. Wakeman, president Homer Ferguson jämte
vicepresident C. W. Middleton; en Committee ön Operation
med vicepresidenterna J. Howland Gardner, T. W.
Ross-bottom och Oakley Wood som medlemmar; en Committee
ön the Economics bestående av professorerna Simon
Lit-man och G. G. Huebuer, trafikdirektör Addison G. Foster
och sekreterare J. E. Slater. De båda förstnämnda
tekniska kommitterade hava dessutom konsulterat sir
Charles Parsons och herr E. H. B. Anderson vid Parsons
Marine Steam Turbine Co. samt direktörerna Blanche och
Kallings vid Burmeister. & Wain.
Beträffande de projekterade skeppen hava följande
uppgifter publicerats i den amerikanska fackpressen.
Huvuddimensioner: 900’ längd, 90’ bredd, 69’ djup samt 45’
fribord förut. Propellermaskiner: 4 Parsons utväxlade
ångturbiner, utvecklande 16-0 OOO ahk vid 35 knop och 136 000
ahk vid 33 knop. Pannor: 16 oljeeldade Yarrow-pannor för
400 lbs/D" ångtryck och 252° Fahrenheit överhettning —
14 av pannorna skulle behövas vid full kraftutveckling,
medan 2 vara i reserv. Inredningen skulle utföras för 1 464
personer, varav 800 passagerare. Skeppen skulle byggas
som hjälpkryssare, så att de kunde ombordtaga 100
flygmaskiner i krigstid samt 24 flygmaskiner i fredstid för
passageraretransport nära kontinenterna. 90 000 kbf utrymme
skulle disponeras för posttransport och 125 000 kbf för
expressgods.
Svenska teknologföreningens avdelning för
Skeppsbyggnadskonst kommer att hålla sitt ordinarie vårmöte i
Stockholm (teknologföreningens lokal) onsdagen den 23 maj.
Dagen förut har Sveriges allmänna
sjöfartsförening sitt årsmöte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
