Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
TEKNISK TIDSKRIFT
18 febR. 1928
mm
motsvarande vridningsmoment för S-rotorn i en av sina
senare former. Summorna förhålla sig som följer:
Tvåvingad S-rotor utan mellanöppning 260
„ „ med „ 860
18-vingad Athlet-vindturbin 840
4-vingad La Cour-kvarn 102
S-rotorn tål således vad vridniiigsmomentets storlek
beträffar gott en jämförelse med den utvecklade
stål-vindmotorn, och även om värdet på vingarnas ryggsida
är mindre, motväges detta därav, att rotorn, som arbetar
med en roterande vertikal kraftaxel, ej t. e. vid
pump-anläggningar besväras av den tunga pumpstången,
vilken vid varje slag måste upplyftas och i svag vind
förhindrar igångsättning. Direkta jämförande försök
hava även visat, att rotorn i praktiken drar i gång
lättare än vindturbinen.
Härtill några ord om S-rotorns praktiska tillämpning.
Som vindmotor för drivande av pumpar, mindre
vind-elektricitetsverk etc. lämpar sig S-rotorn väl. En mängd
anläggningar av detta slag äro redan i bruk sedan ett
par år och tillverkas numera även fabriksmässigt
utomlands. Konstruktionens stora enkelhet, endast två
självsmörjande kullager och en axel, gentemot den vanliga
vindmotorns tiotal lager, kugghjul, hävstänger,
spänn-fjädrar etc. är ett stort pius. Vingformen är i sig själv
så motståndskraftig, att den utan vidare kan upptaga
stormtryck, varför endast en kraftig broms och
låsanordning är nödig för avställning. Stjärten faller även bort,
då rotorn direkt kan utnyttja alla vindkast, från vilket
håll de än må komma. Regleringen av
omloppshastigheten sker genom en senare uppfinning, bestående av två
klaffar, vilka vid ett givet omloppstal öppna sig från
vingytan och förorsaka en partiell omsvängning av
strömningsförloppet inuti rotorn, varigenom vid stark
vind hastigheten hålles inom givna gränser. En fördel
som ännu må framhållas är, att flera kraftstorlekar
Fig. 8. Tre S-rotor er, uppmoterade i ett gemensamt torn.
Fig. 9. S-rotor som skeppsventilator.
kunna erhållas med en enda rotorstorlek genom att
inmontera en eller flere enheter i ett prismatiskt torn (fig.
8), alla arbetande på samma vertikala axel.
S-rotor-pumpen torde knappast vara av större
betydelse för sjöfarten, då segelskeppen, på vilken
vind-motorer tidigare rätt allmänt användes för länsning,
hålla på att försvinna från haven, men där en sådan
användning kan komma ifråga, torde rotorn väl kunna
apteras för detta ändamål. Det finnes dock andra
möjligheter för S-rotorns användning om skeppsbord, inom
industrien etc., och då dessa möjligheter redan blivit
praktiskt utnyttjade skall jag utförligare behandla dessa.
Redan vid ett tidigt skede av S-rotorns utveckling
hade jag klart för mig att densamma genom sin ringa
storlek och stora effekt borde kunna användas bl. a, för
ventilationsändamål. Anton Flettner, med vilken jag
samarbetat sedan 1925, intresserade sig särskilt för detta
specialområde, och på min inrådan påbörjades hösten
1925 vid hans vindkanalanläggning i Berlin en serie
försök, avsedda att utröna S-rotorns möjligheter på
ventilationsteknikens område. De modeller, som först kommo
till avprovning och jämförelse med sughuvar av vanlig
typ, bestodo av en liten S-rotor, som drev en i
ventilatorns sughals belägen propeller, alltså samma anordning
som vid elektriska ventilatorer, förutom att
elektro-motorn i detta fall ersattes med en S-rotor. Redan dessa
första försök gåvo rätt tillfredsställande resultat, i det
att effekten var betydligt bättre än med någon sughuv,
varförutom rotorventilatorn även utvecklade ett
utåtriktat tryck, vilket ingen sughuv kan åstadkomma.
Jag ansåg dock, att resultaten kunde förbättras mycket
genom att ersätta propellern med en
centrifugalventi-lator, och diverse prov med denna typ utfördes vid mitt
laboratorium på våren 1926. Dessa försök fortsattes
sedermera vid det flettnerska laboratoriet och resulterade
i den s. k. Flettner-sugaren, vilken redan i tusental
kommit till användning. Förutom att rotor-ventilatorn i sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
