Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
TEKNISK TIDSKRIFT
18 febR. 1928
skala, ehuru modeller i lämplig bris komma till 21/2—3
knops fart.
Under mitt snart fyraåriga arbete med och studium av
S-rotorn har den visat sig vara en "prime mover", vilken
allt som oftast uppenbarat bizarra och oväntade
egenskaper. Om ock dess praktiska utföringsformer måhända
ej komma att bliva så många som möjligheterna angiva,
är den dock i all sin enkelhet mångsidigare än någon
annan mig bekant primär-motor.1
i Författarens ombud i Sverige är maskinfirman Victor Berg,
Stockholm.
NÅGRA SPÖRSMÅL ANGÅENDE LASTNING OCH LOSSNING
AV FARTYG.1
Av civilingenjör WILHELM DAVIDSSON, Stockholm.
Anordningar för lastning och lossning av fartyg äro
stadda i snabb utveckling. Anledningarna härtill äro ej
svåra att finna. De kraftigaste drivfjädrarna till frarn-
Fig. 1. Den första elektriska portalkranen för reguljär drift. Rotterdam.
t Föredrag hållet vid Svenska teknologföreningens
avd. för Skeppsbyggnadskonst ordinarie höstmöte den
21 september 1927.
3000 kg
å ifrågavarande område är att det tunga
omlastnings-arbetet vid fartyg i hög grad är ägnat att överflyttas
från manuell till maskinell kraft. Från arbetarnas sida
möter denna strävan numera i stort sett förståelse.
Enär jag för blott två år sedan inför Svenska
hamnförbundet höll ett i tryck utkommet föredrag om "Nutida
omlastnings- och transportanordningar i hamnar"1 och
därvid sökte giva en översikt över olika förekommande
anordningar, beder jag att i dag få utvälja några
problem, som höra intimt tillsamman med själva
omlastningen av fartyg.
De första kajkranarna för elektrisk drift uppställdes i
Hamburg år 1890. Dessa voro försökskranar. År 1894
togs i Rotterdam den första permanenta anläggningen i
bruk. Bilden av dessa kranar (fig. 1) är av intresse
därför, att denna typ varit grundläggande för
kaj-kranarna och under c:a 20 års tid tämligen
allenahär-skande. i vissa fall hava dock s. k. löpvagnskranar
föredragits. Fördelen med de sistnämnda är att lasten
förflyttas i ett vertikalplan, varigenom i vissa fall
snabbare arbete ernås än vid svängkranar, där lasten rör sig
å buktiga ytor. Ett mycket uppmärksammat steg i
utvecklingen av kajkranarna var införandet av de
bekanta dubbelkranarna i Hamburg, vilkas utseende
framgår av fig. 2. Denna konstruktion är, som synes, en
kombination av de båda välbeprövade
lyftanordningarna svängkran och löpvagn. Enär var och en av dessa
åtskridandet äro de stora ekonomiska fördelar, som
avkortande av fartygens liggtid i hamnarna innebär. Det
är därvid så lyckligt, att såväl fartygsägarna som
hamnarna vinna på en snabb omlastning. Det för en viss
godsmängd erforderliga tonnaget kan nämligen hållas
lägre och totala kaj längden i hamnarna mindre,
i samma mån som lossningen och lastningen
sker snabbt. Även andra orsaker bidraga till
att hamnarna söka hålla hög standard ifråga om
maskinell utrustning. Hamnarna i städer äro
visserligen kommunala anstalter, och man skulle
måhända därför icke vänta, att
hamnmyndigheterna upplivades av konkurrens. Så är
emellertid faktiskt förhållandet, ty en viss tävlan
finnes mellan de olika hamnstäderna att draga
till sig största möjliga sjötrafik. i denna
tävlan stå sig de hamnar bäst, som hava
ändamålsenliga omlastningsanordningar. Jag beder
emellertid redan här få inflika den anmärkningen,
att värdesättning av ifrågavarande anordningar
ej bör ske efter anläggningarnas storlek, ty
den i ekonomiskt avseende bästa lösningen
är här, liksom på teknikens andra
områden, ej à priori att finna hos de största
anläggningarna. En annan anledning till utvecklingen
i I distribution hos A.-b. Henrik Lindståhl, Stockholm.
Dubbelkran. Hamburg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
