- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Skeppsbyggnadskonst /
37

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

TekniskTidskrift

utgiven av svenska teknologföreningen

SKEPPSBYGGNADSKONST 6

Redaktör: NILS J. LJUNGZELL

INNEHALL: Några spörsmål angående lastning och lossning av fartyg, av civilingenjör Wilhelm Davidsson. — Varv
och verkstäder. — Litteratur.

Fig. 6. Vipparmskran av Mohr & Federhoifs typ. Fig. 7. Vipparmskran av DEMAGts typ.

NÅGRA SPÖRSMÅL ANGÅENDE LASTNING OCH LOSSNING

AV FARTYG.

Av civilingenjör WILHELM DAVIDSSON, Stockholm.

(Forts. fr. sid. 36.)

Fördelarna med vipparmskranarna kunna i anslutning
härtill sammanfattas i följande punkter:

1) Svängradien kan väljas stor. Därigenom når
kranen långt in på kajen, varigenom det manuella arbetet å
kajen minskas. Vid vanlig svängkran är, som förut
antytts, radien begränsad, enär vid stor radie kranarmen
ej svänger fritt.

2) Två kranar kunna utan svårighet arbeta i en och
samma fartygslucka.

3) Järnvägsvagn kan till hela sin längd lossas eller
lastas med vipparmskran utan att vare sig vagn eller
krän behöver förflyttas.

4) Godtycklig punkt i lastrummet under lucköppning
kan nås utan kranförflyttning.

Vid jämförelse mellan vipparmskranar och vanliga
svängkranar måste givetvis hänsyn tagas även till
anläggningskostnaden. Denna är högre för
vipparmskranar än för vanliga svängkranar. Huruvida de ovan an-

Bland mängden av vipparmskonstruktioner må här
ytterligare endast två visas, vilka till yttre skepnad i
särskilt hög grad skilja sig från de vanliga
svängkra-narna.

I fig. 6, visande Mohr & Federhoffs utförande, är
kranarmen upphängd i länken 1 och stöder med sin nedre
ände 2 genom hjul mot vertikala gejder. Änden 2 kan
medelst ett maskineri höjas och sänkas, varvid
kran-armen ned- resp. uppfälles. Länkens längd och
angreppspunkt å kranarmen äro så sinnrikt valda, att
såväl tyngdpunkten hos kranarmen som ock lasten rör sig
horisontalt, då kranarmen ned- eller uppfälles.
Vipp-armsmaskineriet har följaktligen blott att övervinna
friktionskrafterna vid axeltappar och hjul.

En annan vipparmskonstruktion, som på endast några
få år vunnit insteg på ganska många platser, visar fig. 7.
Denna typ utföres av Demag, Duisburg. Kranarmen är
här uppdelad i tre länkar, vars vridningspunkter äro så

givna fördelarna med vipparmskranarna motsvara deras
högre anläggningskostnad är ett spörsmål, som ej kan
generellt besvaras utan måste avgöras från fall till fall.

Principen för de flesta vipparmskranarnas
konstruktion är, att energiåtgången vid kranarmens utfällning och
indragning skall vara så liten som möjligt. Till ernående
av detta mål bör lasten vid stillastående lyftmaskineri
röra sig horisontalt, då kranarmen upp- eller nedfällas, och
kranarmens lägeenergi bör icke ändras under rörelsen.

belägna, att då övre länken ned- eller uppfälles, föres
lasten horisontalt. Kranarmen är utbalanserad medelst en
motvikt. Även vid denna krän har således
vippmaskineriet blott att övervinna friktionskrafter. En annan
egenhet har denna vipparmskonstruktion, nämligen att även
linskivan 1 vid kranarmens upp- och nedfällning rör sig
horisontalt. Vid såväl denna krän som kranen i fig. 6
kommer icke kranarmen av sig själv i rörelse, om det
organ, som driver densamma, skulle brista.

16 JUNI
1928

ÅRGÅNG

58

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:08:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1928s/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free