Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
TEKNISK TIDSKRIFT
18 febR. 1928
kranarna. Systemet framgår av fig. 15.
Dessa fartyg framkommo vid en
tidpunkt, år 1910, då
lossningsanordningar för malm ännu icke funnos
i t. o. m. en så stor hamn som
Rotterdam. Desamma betecknade därför
ett mycket stort framsteg, i det att
det förut nödvändiga, tunga
skyff-lingsarbetet vid fyllandet av skoporna
bortföll, vilket betydde mycket stor
inskränkning i det manuella arbetet. Att
denna skeppstyp ej senare utförts,
beror till stor del därpå, att sådana
hamnar, där malmen införes, utrustats med
grip skopekranar för malmen.
På grund av att vinschar sålunda ej
finna användning för
massgodsomlast-ning, kan vinschutrustningen på fartyg,
som byggas för enbart massgods, i
väsentlig grad inskränkas.
Enär jag genom frågan om
vinscharna i någon mån har kommit in på
fartygens anordning, må det tillåtas mig att erinra om
den stora betydelse fartygsrummens och skeppsluckornas
konstruktion och placering har på omlastningsarbetet.
Ett generellt önskemål är, att godset bekvämt kan
lastas och lossas till resp. från alla punkter i lastrummet.
Detta önskemål är emellertid ofta blott delvis uppfyllt.
Bredden på skeppsluckorna är i allmänhet tillräcklig,
ii;en så ej med längden. Det är sålunda ej ovanligt, att
avstånd från tvärskeppsskott till närmaste luckkant
uppgår till 8—9 meter, och i sämsta fall kan ännu större
del av lastrummet ligga under däck. Det gods, som
ligger mellan skottet och luckan, måste till största delen
för hand lämpas fram till luckkanten. Såsom exempel
på vad lämpning av godset har för betydelse i
ekonomiskt avseende kan nämnas, att personalkostnaden vid
lossning av stenkol ur ett omodernt fartyg, där mycken
lf.mpning förekommer, kan bliva ända till 150 % större
än vid ett ändamålsenligt utfört fartyg. Bilderna 16
och 17 visa lastrummen i tvenne, i berörda avseende
ning eller lastning på fartygets båda sidor, vilket ej kan
utföras med två enkla vinschar. En svårighet vid
dub-bel-vinsch är att åstadkomma tillräckligt enkel och säker
manövrering. Inövad personal för vinscharnas skötsel
kan nämligen ej påräknas. För ett objektivt bedömande
av vilketdera systemet som är bäst, vinschar för enkel
eller sammansatt rörelse, måste jämförande prov
företagas i avseende å manöverduglighet och
omlastnings-mängd per timme. Några siffror i den vägen föreligga
icke, så vitt jag har mig bekant.
Omlastning av massgods kan ej rationellt ske medelst
skeppsvinschar, ty dylikt arbete utföres numera med
hjälp av gripskopor och dessa tarva i regel speciella
maskinerier. Visserligen äro tvenne fartyg för malm
utförda, nämligen "Vollrath Tham" och "Sir Ernest
Cassel", vilka äro utrustade med lyftanordningar å
däcket, som ombesörja lossningen. För malmen äro
behållare anordnade i fartyget, ur vilka malmen vid
lossningen rinner ned i skopor, som upphissas med däcks-
Fig. 15. Malmfartyg med däckssvängkranar för lossning.
Fig. 16. För lossningen hindrande förband i ett lastrum.
Fig. 17 Ur lossningssynpunkt ganska lämpligt lastrum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
