Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18 febr. 1928 SKEPPSBYGGNADSKONST 43
Fig. 22. Stenkolslastning. Grimsby.
vi faar et ideelt lasterum med samme höide fra
dobbelt-bund til dæk overalt, altsaa ideelt at stue last i.
Istedet-for den vanlige korte bro paa quarterdækkerne anordner
vi et dækshus, der er meget enklere at bygge og lettere
at indrede end broen. Yi faar et gjennemgaaende dæk
mening skriver den uvilje, som delvis findes mot
baate med maskineriet agter sig fra, at
lösningen av trimspörsmaalet for månge av de baater,
som er bygget med maskineriet agter, ikke har
været heldig."
Hittills nämnda omlastningsanordningar äro
intermittent arbetande. Själva arbetsrörelserna
utgöra vardera blott en liten del av varje
arbetsperiod, och fastgörande eller gripande av lasten
och dess lösgörande från kranen tager relativt lång
tid i anspråk. För att trots de upprepade
igångsättningarna och avstanningarna av mestadels
stora massor likväl erforderlig omlastningsmängd
skall kunna medhinnas pr timme, måste lyftkraften
och arbetshastigheterna väljas stora med ty
åtföljande hög energiförbrukning under rörelsernas
utförande.
En betydligt fördelaktigare belastning å
kraftnätet vinnes med kontinuerligt arbetande
transportanordningar, vid vilka materialet förflyttas i
en jämn ström. Därvid erfordras intet uppehåll
för på- och avlastning relativt transportanordningen.
Omlastningsmängden är i huvudsak bestämd av
matningen och transporthastigheten och därför mindre
beroende av manuellt åtgörande än vid omlastning med
kranar o. d.
istedetfor en trappe op til broen
og en trappe ned i brönden. Av
hensyn til utseendet er springet
bi-beholdt i skandseklædningen. Hvad
lastelukernes placering angaar, saa
er disse anbragt med indbyrdes like
avstand. De er alle 4 av samme
störrelse, og er avstanden fra
lukekarm til skibsside, skud og
midt-punkt mellem lukerne overalt ca. 8
fot engelsk, hvilket er betingelsen
for at opnaa den lave trimmingsats,
som anerkjendte "easytrimmere"
op-naar i England.
Den store vanskelighet med
konstruktionen av baater med
maskineriet agter er selvfölgelig den
varie-rende trim under de forskellige
forholde, baaten befinder sig, naar den er baliastet,
lästet og med varierende bunkers. Det blir jo da
konstruktörens sak at löse disse vanskeligheter ved
rigtig formgivning av baaten og rigtig placering av
maskineri, bunkers og sandballasttanker. Efter vor
Fig 2;1. Stenkolslastning. Baltimore.
Fig. 24. Självlossande fartyg.
För massgods hava de kontinuerligt arbetande
transportanordningarna funnit en i vissa fall stor
användning. Sedan lång tid tillbaka användas skopelevatorer
för spannmålslossning (vilka dock numera ofta få vika för
pneumatiska transportörer). I nyare tid användes
kontinuerliga transportanordningar i vissa fall för lastning av
fartyg. Sålunda har man bl. a. i England och Amerika
i åtskilliga fall ersatt kajvagntippare med andra
anordningar, i vilka kontinuerligt arbetande
transportanordningar ingå såsom huvudsaklig del. Ett ganska typiskt
exempel å dylikt arrangement utgör en anläggning i
Grimsby, England (fig. 22). Stenkolen transporteras
utefter kajen å en Marcus-transportör b. Från denna
matas stenkolen ned till länkbandtransportören c, som är
monterad i den utefter kajen förflyttbara portalen a.
Från c nedföras stenkolen genom en särskild
sänkanord-ning d, varigenom stenkolen ej falla fritt utan skonas
mot stybbning. Kapaciteten hos en dylik
lastningsanordning är ej mindre än 1 000—1 200 ton pr timme.
Ett annat belysande exempel är den stora
anläggningen vid Curtis Bay, Baltimore, där piren är
fullständigt upptagen av remtransportörer, som transportera
stenkol ut till fartygen (fig. 23).
Energiförbrukningen vid dylika anordningar blir
betydligt mindre än då järnvägsvagn hissas högt upp i en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
