Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
TEKNISK TIDSKRIFT
18 febR. 1928
Fig. 12. Jagaren "Ehrensköld" i Malmö hamn.
Propellrarna liade ursprungligen följande
konstruk-tionsdata:
Diameter .............. = 2,6 m.
Stigning .............. =3 m.
Projicierad area ....... = 3,978 m2.
Projicierad area
........ = 75 %.
Diskarea
Som synes är förhållandet mellan projicierad area och
diskarea mycket stort. Anledningen till detta var
naturligtvis för att minska faran för kavitation vid högre
farter. Av "Nordenskjölds" första provturer visade det
sig, att propellern låg cirka 12 slag under det
beräknade varvantalet, 450 slag vid 35 knop, samt att den
hade 448 slag vid 35,8 knop. Slagantalskurvan efter
Götaverkens provturer lät påskina, att kavitationsfaran
ej skulle bliva farlig vid 35—36 knop. För att höja
ekonomien å turbinmaskineriet särskilt vid lägre fart
beslöts å Kockums varv att för "Ehrensköld’1 höja
varvantalet till det för turbinerna beräknade, 450 slag. Då
stigningen ej kunde ändras, voro de enda vägar att gå,
endera att minska på bladarean radiellt, eller ock att
minska på diametern. Det förra sättet var, efter vad
beräkningarna gåvo vid handen, osäkert så till vida, att
maq måste taga bort ett stort stycke, om man skulle
erhålla det önskade varvantalet, och då vore eventuellt
faran för kavitation för handen. Det andra sättet
tenderade enligt beräkningarna att giva någon tiondels
procent lägre verkningsgrad å propellern men någon
procent högre å maskinen. Därför valdes det senare
sättet. Firman Denny i England, som konstruerat
propellrarna, föreslog att minska diametern med 140 mm.
Detta ansågs vara för mycket utan 100 mm avtogos men
så, att samma proportion mellan projicierad area och
diskarea bibehölls. Vid 35 knop erhölls då ett
varvantal av 452 slag. Tyvärr kunde ej någon
invändnings-fri jämförelse under provturen göras, då å
"Nordenskjöld" torsionsindikatorn visade osäkra värden, som
betydligt avveko från värdena å "Ehrensköld".
Emellertid har senare en efterberäkning av värdena gjorts,
varvid visat sig att propellerverkningsgraderna för båda
fartygen i de högre farterna äro ungefär desamma.
De prov, som utfördes, voro:
1) Reglerings- och kapacitetsprov för att utröna pro-
pellrarnas karakteristiska kurvor vid 10, 15, 20, 25, 30
och 33 knop samt vid högsta fart.
2) Ett uthållighetsprov om 8 timmar med 30 knop.
3) Ett fullkraftsprov vid högsta fart under 4 timmar.
4) Ekonomiprov för utrönande av oljeåtgången vid
20 knop (ej utfört å "Ehrensköld").
5) Manöverprov, girprov, backprov, osv.
Provturerna utfördes å distansen vid Hven, varest
djupet är ungefär 40 m.
Som av kurvbladet för "Ehrensköld" framgår är
slag-kurvan tämligen rak. Kröken vid 32—33 knop synes
härröra från kombinationen mellan fart och djup. För
övrigt kröker kurvan uppåt vid högre fart och det vill
synas som en obetydlig kavitation börjar vid 33 knop
och är rätt så märkbar vid 37 knop. Man ser detta
också å skenbara slipen, som hastigt ökar från 18,7 %
vid 33,6 till 21 % vid 37 knop (fig. 11).
Vid 4-timmarsprovet gjorde "Ehrensköld" i medeltal
475 slag, vilket efter interpolering å kurvan svarade mot
en fart av 36,65 knop. När distansen passerades å
hemvägen, var farten 36,85 knop. Högsta fart på mätt
distans blev 36,99 knop. Tidvis voro fartygen uppe å
37,7 knop.
Efter vad torsionsin dikatorn visade å "Ehrensköld"
utvecklades vid 35 knop 22 750 och vid 37 knop 26 400
hästkrafter. Det på förhand beräknade
hästkraftsbeloppet var vid 35 knop 24 000.
Den propulsiva verkningsgraden synes ha nått sitt
maximum vid 26 knop, nämligen 62,2 %, och sjunker
till 55,8 % vid 35 knop och 55 % vid 37 knop.
Slagantalet är å "Ehrensköld" naturligtvis större än å
"Nordenskjöld". Vid 35 knop är det respektive 452 och 438
och vid 20 knop 241 och 235.
Vid ekonomiprovet, som utfördes med "Nordenskjöld",
användes två pannor med vardera åtta mindre brännare.
Följande hjälpmaskiner voro i gång: en fläkt, en
spolpump, två cirkulationspumpar, en kolvmatarepump, en
elektr. generator, en luftsugare, en elektromotordriven
kondensatpump och en oljepump. Provets varaktighet
var 6 timmar. Blästertrycket var i början 16 men
minskades senare till 10 mm. Resultatet blev, efter
korrigering av fart, deplacement och oljans värmevärde,
1 656 kg per timme. Vid senare gjord förbättring å
förvärmare och ledningen av avloppsångan finnes
anledning att förmoda att denna åtgång av olja betydligt kan
nedbringas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
