Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
TEKNISK TIDSKRIFT
18 febR. 1928
kommerskollegium att för visst fall inskränka de
farvatten, som de olika farterna eljest omfatta. Detta
stadgande synes hava blivit i viss mån missuppfattat
och det kan därför vara av intresse att erfara, att
detsamma tillkommit i syfte att bereda kommerskollegium
tillfälle att beträffande klassat fartyg i kust- eller
vidsträcktare fart, för vilket av klassen fastställd
fartbegränsning ej sammanfaller med gränserna för något
av byggnadsförordningens fartbegrepp, åstadkomma
överensstämmelse med klassens fartbestämning och den
fart, efter vilken fartyget vid tillsyn skall bedömas.
Vikten härav framstår med tydlighet, när man erinrar
sig, att den ökade giltigheten av klassbestämmelserna
begränsats genom tillägget "för den fart, vari fartyget
är avsett att nyttjas". Därjämte må framhållas, att man
vid tillskapandet av ifrågavarande stadgande jämväl
tagit hänsyn till genomförandet av det vid olika
tillfällen framförda förslaget om särskilda bevis om fartygs
sjövärdighet med hänsyn till den fart, vari detsamma
nyttjas, s. k. "fartcertifikat".
Bland definitionerna i byggnadsförordningen äro flera
nyheter tillfinnandes, bland vilka främst
uppmärksammas definitionerna på olika slag av fartyg.
Definitionen å maskindrivet fartyg har ändrats, varjämte
definitioner å ång-, motor- och segelfartyg, segelfartyg med
hjälpmaskin samt pråmfartyg hava införts. Samtliga
dessa nyheter hava sin huvudsakliga grund däri, att det
befunnits nödvändigt att särskilja segelfartyg med
hjälpmaskin från maskindrivna fartyg, dit desamma med förut
gällande definition på maskindrivet fartyg varit att
räkna, vilket emellertid visat sig medföra en alltför
sträng behandling av ifrågavarande fartyg. Vid
revisionen har man utgått från att ett segelfartyg med
hjälpmaskin i allt väsentligt borde betraktas såsom ett
segelfartyg. Den omständigheten, att ett dylikt fartyg
försetts med hjälpmaskin, har ansetts endast i vissa
avseenden vara ägnad att påkalla särskilda bestämmelser.
Maskindrivet fartyg definieras såsom ett fartyg, som
är försett med maskineri såsom enda eller huvudsakligt
framdrivningsmedel. Som en motsvarighet till och ett
förtydligande av uttrycket "huvudsakligt
framdrivningsmedel" i denna definition, har i definitionen å segelfartyg
med hjälpmaskin angivits den maskinstyrka, som
hjälpmaskinen må hava, för att fartyget skall få räknas
såsom segelfartyg med hjälpmaskin och icke såsom
maskindrivet fartyg. Därest starkare maskin insättes,
torde anledningen därtill i allmänhet vara den, att
fartyget då är avsett àtt användas såsom maskindrivet
fartyg och att ur frakthänsyn och andra ekonomiska
hänsyn så betraktas, i vilket fall det jämväl bör fylla de
särskilda anspråk i fråga om sjösäkerheten, som i fråga
om maskindrivet fartyg ansetts påkallade.
Bland definitionerna har vidare införts en sådan å
fiske- och fångstfartyg, utsägande att fiske- och
fångstfartyg betraktas såsom sådant, allenast då det nyttjas
för sitt särskilda ändamål. Anledningen härtill är den,
att, då denna kategori av fartyg, såsom förut
framhållits, vid revisionen ansetts böra i synnerligen stor
omfattning beredas lättnader, det framstått såsom
nödvändigt att draga försorg om att de särskilda förmåner,
som ansetts kunna beredas fiskerinäringen med hänsyn
till dess särartade förhållanden, icke skola komma att
av fiskefartygens ägare utnyttjas i illojal konkurrens
med annan sjöfart. Man har därvid haft för ögonen det
icke ovanliga förhållandet, att fiskefartyg under viss
del av året insättes i fraktfart, i vilket fall
anledningarna till särskilt hänsynstagande till fiskerinäringen
givetvis icke längre föreligga eller böra få tillerkännas
avgörande betydelse.
I det föregående har jag redogjort för de mera
allmänna frågor, som sammanhänga med den nya
byggnadsförordningen och byggnadsreglementet. Att
närmare ingå på de olika detalj bestämmelserna skulle föra
för långt. Det må vara tillfyllest med några exempel å
stadganden, som innehålla skärpningar samt ett
omnämnande av de principer, som kommit till synes i
kom-merskollegii dispenssystem ävensom ett påpekande av
de mera betydande lättnader, som på skilda punkter
åstadkommits.
En skärpning, som på sina håll väckt bekymmer, är
föreskriften om att å fartyg i kust- eller vidsträcktare
fart livbåt under dävertar skall kunna på en gång
frigöras från båttaljornas nedre block, vilket inses
förutsätta särskild anordning, såsom t. e. Mills patent. Från
denna föreskrift, vilken gäller alla fartyg, äger
kommerskollegium ej meddela undantag. Befinnes
föreskriften ifråga icke vara iakttagen, kan fartyget icke
införas i fartygsregistret och ej heller förses med
passagerarfartygscertifikat, med mindre dispens meddelats av
kungl. maj:t. Beträffande denna fråga har
kommerskollegium intagit den ställning, att kollegium vid
dispensansökning tillstyrkt anstånd tillsvidare intill dess
fartyget nästa gång skall undergå fullständig förnyad
sjövärdighetsbesiktning, resp. förnyad periodisk
klassbesiktning. Detta förfarande innebär i själva verket en
utsträckning av övergångstiden för bestämmelsens
ikraftträdande, vilket härigenom kommer att ske så
småningom under en tid av flera år. Detta är helt visst en
mycket lycklig lösning.
Liknande förfarande har förekommit beträffande
till-lämpning av stadgandena om fartygs förseende med
visst antal flyttbara eldsläckningsapparater av viss
beskaffenhet, vilket på sina håll ansetts medföra olägligt
stora engångskostnader. Kommerskollegium, har
tillstyrkt eftergift tillsvidare till nästa fullständiga
sjövärdighetsbesiktning resp. klassbesiktning, dock med det
villkor, att i stället för eldsläckningsapparaterna finnas
motsvarande antal pytssprutor. För sådant pråmfartyg,
som skall vara försett med eldsläckningsapparat, har på
kollegii tillstyrkan i stället medgivits användning
tillsvidare av pytsspruta under vissa villkor.
I fråga om det för säkerheten viktiga stadgandet i
byggnadsreglementet om 15 cm minimihöjd över
vattenlinjen för öppning i fartygssidan, liar
kommerskollegium lämnat dispens beträffande fartyg i inre fart, dock
under villkor, att stormlucka finnes och att denna är
tillskruvad, så snart sidoventilen kommer närmare den
verkliga vattenlinjen än 15 cm.
I fråga om anskaffande av slangkopplingar till
brand-pump av bajonettyp eller liknande typ utan
gängför-skruvning har kommerskollegium medgivit anstånd till
dess att kopplingarna förnyas.
Liknande medgivande har under vissa villkor lämnats
i fråga om luftlådor till livbåtar, som numera skola vara
av koppar, men tidigare i viss utsträckning tillverkats
av galvaniserat järn eller trä.
Dessa exempel torde visa, att tillämpningen av de nya
lovfattningarna är tillrättalagd på ett smidigt och
reson-ligt sätt. För övrigt må här ånyo erinras om, att en av
anledningarna till att de flesta detaljbestämmelserna
överförts från byggnadsförordningen till
byggnadsreglementet varit den, att dessa bestämmelser därigenom
kommit under kommerskollegii dispensrätt, vilket
underlättar dispensförfarandet och möjliggör en lättare
anpassning efter teknikens utveckling och tidens krav.
I detta sammanhang må det tillåtas mig en liten
excurs. Det har vid skilda tillfällen klagats rätt
högljutt över vissa, som man menat, oresonliga föreskrif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
