Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
TEKNISK TIDSKRIFT
18 febR. 1928
svängarmen vid dessa kranar är horisontell — antingen
banan bygges högre eller kranen göres hög och tung.
Vid högbananläggningar förekomma oftast markspår
under högbanan, så att materialet på dessa kan föras ut till
den del av bädden, där det skall placeras. Då
emellertid vid materialets lyftning medelst kranen dennas
hiss-linor måste stickas snett in under högbanan, måste
härvid tidsödande och besvärlig avbärning av materialet
företagas, så att detta icke kommer i svängningar. Vid
Blohm&Voss högbananläggning har denna sak
undvikits genom följande utförande av kranbanan. Kranens
båda spår äro placerade på s. a. s. var sin högbana.
Dessa äro endast på ett fåtal ställen utefter banans längd
förenade med varandra genom tvärförband. Härigenom
är utrymmet mellan spåren fritt, och kranen kan
obehindrat lyfta materialet direkt från markspåret upp
mellan högbanespåren och svänga ut det över bädden.
Utrymmet under högbanan kan härvid även användas
såsom en oftast mycket värdefull upplagringsplats för
färdigt byggnadsmaterial.
Markkranarna hava den fördelen framför
högbankra-nar, att de kunna byggas med större lyftförmåga. De
fordra i gengäld stor spårvidd och bliva mycket tunga
till sin konstruktion. Det senare har mindre betydelsev
emedan transporterna utefter bäddarna alltid kan ske på
lätta vagnar, löpande på spår, utlagda mellan
kranspåren. Fig. 1 visar de vid Furness Shipyard,
Middlesbrough, använda krantypen. Mellan varje bädd löpa
två dylika kranar — en större och en mindre — med
följande data:
Större kranen Mindre kranen
Minimira die...... 27 fot 27 fot
Maximiradie ..... 75 „ 75 „
Spårvidd ........ 25 „ 25 „
. . , \21!i t. 240’/min. 21!? t. 240’/min.
Hisshastighet.....| 6 t 1007min. 4 t. iso’/min.
Löphastighet .... 70’/min. lOO’/min.
Svänghastighet ... 3/« varv/min. 1 varv/min.
Mellan kranarnas spår löpa två par skenor med normal
spårvidd.
Över bäddarna byggda överbyggnader, avsedda för
traverser, förekomma vid flera av de större varven.
Swan, Hunter & Wigham Richardson vid
Tyne samt Blohm & Voss, Hamburg, vilka äro de av
de besökta varven, som kunna bygga de största fartygen,
hava sålunda försett sina bäddar med nyssnämnda
transportanordningar. Fördelen med dessa är, att bädden
kan överfaras av flera stycken lätta, snabbt förflyttbara
traverser. Detta är också nödvändigt, i det att
marktransport av materialet utefter bäddarna här icke låter
sig fördelaktigt anordnas. Det vid Stettiner V u
1-c a n använda utförandet med endast två traverser över
varje bädd är alltså alldeles felaktigt. Vid Swan,
Hunter & Wigham Richardson finnas fem
traverser över varje bädd. Den mittersta lyfter 3 tons, de
närmast denna liggande vardera 5 tons och de båda
yttersta vardera 3 tons. Traverserna hava alla samma
spårvidd, och kunna de för lyftande av tyngre föremål
sammanföras på ett eller på två bredvid varandra
liggande spår. Detta sker medelst en vid bäddens överkant
tvärskepps löpande travers. Vid Blohm&Voss har
den sistnämnda traversen dessutom utrustats med en
hissanordning, så att bäddtraverserna vid behov kunna
firas ned till marken i och för översyn och reparation.
Vid många mindre och medelstora engelska varv sker
arbetet på bäddarna fortfarande med tillhjälp av
mastkranar. Detta är en anordning, som säkerligen även
torde få kvarstå, då utrymmet mellan bäddarna är allt
för knappt för uppbyggandet av andra
transportanordningar. Den av de förutnämnda, moderna
anordningarna, som skulle kunna komma ifråga vid modernisering
av dessa varv, är traverser över bäddarna, men denna
anordning ställer sig säkert alldeles för dyr för de
omtalade varven. En fördel med mastkranar utöver den,
att de fordra liten plats, är att de kunna tillverkas av
varven själva. Fig. 2 visar en med hydraulisk kraft
arbetande, nykonstruerad mastkran från Thompson
Fig. 1.
& Sons varv i Sunderland. Arbetscylindern är fäst
vid masten och hisslinan är lagd över två par block, det
ena paret fäst vid arbetscylinderns botten, det andra på
den massiva kolvens fria ände.
Plåtars manövrering vid saxar och stansmaskiner.
Manövreringen av större plåtar vid saxar och
stansmaskiner har inom skeppsbyggeriet alltid varit en sak,
som kostat mycket och dyrbar arbetskraft.
Konstruktioner av olika rullbord, vagnar m. m. för uppbärandet
av plåten hava ju länge funnits, ehuru de dock fordrat
minst två à tre man för att tillfredsställande kunna
handhavas. Under de senare åren hava två
vagnkonstruktioner framkommit, vilka snabbt och bekvämt kunna
manövreras av en enda arbetare.
Den ena av dessa vagnar, kallad "Curchin-Endert
One-man Hand-operated Plate Punching Table" är, såsom
namnet angiver, avsedd att begagnas vid stansning av
plåt. Den finnes numera vid de flesta holländska och
vid ett flertal engelska varv. Konstruktionen framgår
av fig. 3. Vagnen utgöres av en prof il järnsram A,
vilken är försedd med på räls B löpande hjul för den
transversala rörelsen, dvs. rörelse in mot stansgapet.
Förmedelst ratten C och den i ritningen angivna
skruvväxeln kan "axeln för transversal rörelse" vridas. Denna
rörelse överföres till vagnen genom de fyra
länkrörelserna D. För uppbärande av plåten samt för
åstadkommandet av den longitudinella rörelsen är vagnen försedd
med ett större antal rullar E, vilka i grupper om tre
stycken sitta fästade på transversella axlar, som äro
lagrade på överkant av vagnsramen. Dessa rullars
översta punkt ligga i samma plan som stansdynans
överkant. De på vardera sidan om stansmaskinen närmast
liggande tre grupperna av rullar äro sinsemellan
förbundna medelst en kedjetransmission. Axeln F till de
närmast höger om stansmaskinen liggande rullarna är
1
Fig. 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
