- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Väg- och vattenbyggnadskonst /
3

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25 febr. 1928

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST

3

(Enligt uppgifter lämnade till en svensk besökande
ingenjör hava sandasfalten och asfaltbetongen följande
sammansättningar:

Sandasfalt: 86 viktprocent grus och sand
5 „ filier
9 „ asfalt

Summa 100 „

Asfaltbetong: 35 viktprocent 30—40 mm makadam
35 „ 20—30 „
16 „ 5—20 „

8 „ sand (ingen filier)
6 „ asfalt

Summa 100



Vid denna och andra tjär- och asfaltbeläggningar
(tjärbetong och Dammannbeläggning) hava
materialprovningarna inskränkt sig till kontroll av den av
entreprenören uppgivna hårdheten hos asfalten och tjäran.

5. Betong (Portlandcementbetong), 180 m,
sidolut-ning 1 :100 (fig. 4).

Under betongsträckan har, som redan nämnts, det
under samtliga andra beläggningar ovanpå packstenen
utförda 6 cm tjocka makadammellanlagret utelämnats.
Istället har packstenen avjämnats med 1 cm tjockt lager
mycket fin makadam. Betongbeläggningen har utförts i

2 skikt, ett undre med 14 cm tjocklek, ökad till 20 à 25
cm längs vägkanterna, och ett övre med 6 cm tjocklek,
summa tjocklek 20 cm. En längsgående mittfog med not
och fjäder går genom båda skikten. Det undre skiktet
är försett med längsarmering av 4 st. 8 mm rund järn i
kanterna. Tvärfogar äro anordnade på alternativt 6, 8
och 10 m avstånd. På den ena hälften av sträckan stöta
fogarna stumt emot varandra, på den andra utfylldes de
med asfalt. Det övre betongskiktet, det egentliga
slitlagret, utfördes med en mitt i skiktet förlagd
korsarme-ring av 8 mm rundjärn, med 6 och 8 järn per m i vägens
resp. tvär- och längdled. Det övre skiktet anbragtes på
det undre innan cementet i det senare börjat binda.
Cementmängden utgjorde 250 och 350 kg per m3 färdig
betong i resp. det undre och övre skiktet. I det övre
skiktet utgjordes stenmaterialet av Wesersand (flodsand)
0—10 mm och diabasfinmakadam 10—25 mm. Betongen
skyddades under 28 dagars tid omsorgsfullt för
uttorkning genom täckning med sand och vattning.
Betongbeläggningens yta behandlades på tre fjärdedelar av
längden med strykning med resp. tjära, inertol och
vattenglas, återstoden behandlades ej alls.

Provning av betongkuber, gjutna från biandaren vid

3 tillfällen under arbetet, har vid 30—55 dagars ålder vid
förvaring i fuktig luft visat följande tryckhållfasthet i
genomsnitt:

undre lagret........... 327 kg/cm2

övre lagret ........... 192 „ 1

De låga siffrorna för det övre lagret utvisa, att
betongen i detta lager ej kan anses vara förstklassig.
Utförda avnötningsprov, jämförda med prov från andra
betongvägar, bestyrka denna uppfattning. Den ringa
hållfastheten torde bero på dels ogynnsam
styckestor-leksfördelning hos stenmaterialet, i det sanden varit för
fin, dels för stor vattentillsats (ur prof. Neumanns
redogörelse).

6. Tjärbetong, 180 m, dels egentlig tjärbetong, här
kallad tjärbetong (6 a), dels Dammannbeläggning (6 b).

6 a. Tjärbetong, 90 m, sidolutning 1:33, varm metod,
utlagd i 3 lager med olika styckestorlek hos stenmate-

1 Enligt de svenska normalbestämmelserna fordras för betong
med här förekommande cementhalt minst 220 kg/cm!
tryckhållfasthet.

rialet. Bottenlagret utgöres av makadam 10—50 mm,
mellanlagret av makadam 10—30 mm jämte grus och
sand 0—5 mm och ytlagret av sand och filier, allt blandat
varmt i maskin med bindemedlet. Detta utgöres för de
båda understa lagren av preparerad tjära (60 % hårt
beck och 40 % antracenolja) och för ytlagret av 75 %
preparerad tjära som förut och 25 % asfalt (mexphalt)
50/60°. Mellanlagret utlades strax efter bottenlagret.
Efter några dagars väntan vältades båda lagren på en
gång med en 12 tons vält till 4 cm sammanlagd tjocklek.
Ytlagret pålades därpå och vältades med lätt handvält,
varvid dess tjocklek efter sammanpressning blev 2 cm.
Hela beläggningens tjocklek blev sålunda inalles 6 cm.
Några månader efter provningskörningens början
ytbe-handlades beläggningen med preparerad tjära och
avgrusades.

6 b. Dammannbeläggning eller Essenbeläggning
(uppkallad efter uppfinnaren, gatuchefen i Essen Stadtbaurat
Dammann), 90 m, kall metod, sidolutning 1:33.
Huvudbeståndsdelen av beläggningen utgöres av makadam
30—50 mm, i huvudsak krossad av kalksten, med en
mindre del av gabbro. Bindemedlet, Dammannmassa,
utgöres av malen masugnsslagg, fabriksmässigt blandad
med ca 6 % tjära. Först utlades massan i kallt tillstånd,
därovanpå makadam, så massa, därovanpå makadam och
överst massa, tjocklek före vältning inalles 9 cm. Efter
vältning med ångvält, under utbredning av ytterligare
massa där så erfordrades, nedgick tjockleken till 6 cm.
Några månader efter trafikens början ytbehandlades
beläggningen med preparerad tjära, varpå utbreddes ca 1
cm massa, vilken vältades med handvält.

Provvägen blev färdig i slutet av juni 1925, med
undantag för den redan omnämnda tätningen eller
ytbehandlingen av den ena makadamsträckan och
Dam-mannsträckan. Dessa utfördes först i oktober 1925, sedan
beläggningarna genom trafiken blivit tillräckligt fasta.

Arbetet har utförts på entreprenad, varvid
underbyggnaden utförts av en entreprenör och beläggningarna av
olika firmor, specialister inom sina resp. fack.

Anläggningskostnad.

Anläggningskostnaden för de olika beläggningarna,
uppdelad på olika detaljer, framgår av nedanstående
tabell:

Anläggningskostnad i Rm per m? (1 Um — 0,88 — 0,89 kr.)

a b c d e f g

I

1. Smågatsten ............ 0,79 0,89 3,42 3,17 14,28 1,99 25,54

2. Makadam, vanlig.. 0,79 0,88 3,42 3,25 3,73 1,99 14,06

3. Makadam med yt-

tätning ...........".... 0,79 0,88 3,42 3,25 5,43 1,99 15,76

4. Sandasfalt ............ 0,79 0,88 3,42 3,17 8,85 1,99 19,10

5. Betong .................... 0,79 1,13 3,42 0,65 11,00 1,99 18,98

6a. Tjärbetong ............ 0,79 0,88 3,42 3,17 10,20 1,99 20,45

16b. Dammannbeläggn. 0,79, 0,88 3,42, 3,io 6,89 1,99 17,07

För hela provvägen uppgick anläggningskostnaden till
ca 220 000 Rm.

Provningskörning med uppdelad trafik. (Första och andra
körserien.)

översikt.

Provningen av vägen har tillgått på så sätt, att fordon
körts på densamma. Vägen var därvid uppdelad i 4

Jordarbeten
Kantsten
Packstenslager

Mellanlager av
makadam

Beläggning
Administration
Summa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:55 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1928v/0005.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free