- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Väg- och vattenbyggnadskonst /
5

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25 febr. 1928

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST

5

Bana Ringar Summa ton Medeltal ton per kördag
1 luft ............... 258 000 1 870
11 halvmassiva g- 261 000 1890
III massiva g.... 261 000 1890
IV gummi ....... 28 000 470
» jarn............... 20 000 460
Summa 828 000

Trafikmängden efter andra körseriens slut, dvs efter
avslutandet av den uppdelade körningen, framgår av
nedanstående.

Trafiken på banor I—III har som synes varit av
praktiskt taget samma storlek. Den gummiringade delen av
trafiken på bana IV härrör från både traktorer och
släpvagnar.

En jämförelse har gjorts mellan den ovannämnda
trafiken på provvägen och trafiken på en landsväg.
Härvid måste hänsyn tagas till, att på en landsväg, som i
regel har plats för 2 körfiler, är trafiken fördelad över
en jämförelsevis bred körbana, samt att vid möten och
omkörning en del av trafiken faller på banketterna
Kings körbanan (dessa äro på tyska huvudvägar i regel
ett par m breda). Trafiken på en bana på provvägen
anses därför motsvara en landsvägstrafik, som är
åtminstone 50 % större. Den nyssnämnda genomsnittliga
provvägstrafiken av 2 800 ton skulle sålunda motsvara
en landsvägstrafik av 2 800 X 1,5 X 365 eller ca 1 500 000
ton. En dylik trafik är 2,8 gånger större än trafiken på
den mest trafikerade landsvägen i fristaten Braunschweig
och nära 13 gånger medeltrafiken på landsvägarna i
denna stat. Vid en dylik jämförelse måste dock noga
beaktas, att hela trafiken på de banor vid provvägen,
med vilka jämförelse skett, banorna I—III, varit
motortrafik på gummiringar, under det trafiken på
Braunschweigs landsvägar till övervägande del består av
hästfordon med järnringar (1 oktober 1924—30 oktober
1925 i medeltal per dag 326 ton, varav 143 ton
motorfordon med gummiringar och 183 ton hästfordon med
järnringar).

Den uppdelade trafikens åverkan på beläggningarna.

Efter avslutningen av en var av de båda nyssnämnda
körserierna undergick pro wägen en noggrann
besiktning. Härvid gjordes följande iakttagelser vid
besiktningen efter den första körserien.

1. Smågatsten. Begynnande spårbildning på alla fyra
banorna, spåren äro 12—16, högst 20 mm djupa, underhållet
har bestått i fyllning av fogarna med sand.

2. Vanlig makadam. På banorna II—IV talrika, grunda
potthål. Vid ett tillfälle under ihållande fuktig väderlek
hade översta makadamlagret å samtliga banor börjat mista
sammanhållningen.

3. Makadam med yttätning. Bana I god, i banor II och
särskilt III uppstodo talrika sår i yttätningen och potthål
hava börjat uppstå, i bana 4 var yttätningen starkt skadad.

4. Sandasfalt. Banor I—III var i gott stånd och visade
sinsemellan ingen skillnad, i bana IV var på en yta av 1 m:

översta skiktet förstört, ytan i hjulspåren syntes lätt
angripen.

5. Betong. Banor I—III i gott stånd, på en ca 20 m
lång del av bana III, som ej ytbehandlats, finnas enstaka
avlagringar i ytan. Bana IV visar tydlig förslitning i
hjulspåren. Vid icke fyllda tvärfogar hava betongkanterna
splittrats, så att fogarna måst fyllas med asfalt. Ytsprickor
hava icke iakttagits.

6 a. Tjärbetong. Bana I i gott skick, i bana II och delvis
i bana III finnas talrika sår i ytan, sannolikt beroende pä
utförandefel. I bana IV förefinnas 2 st. 0,5 m breda tvärs
över banan gående såriga arealer.

6 b. Dammannbeläggning. Banor I—III i gott stånd.
I bana IV har på ca 46 m lång sträcka uppstått en skada
i hjulspåren, i det materialet i det översta lagret förlorat
sammanhållningen. Underlaget, som här utgjordes av fin
kalkstensmakadam, har delvis krossats, så att beläggningen
sannolikt måste förnyas över det skadade stället.

Vid bana I är skillnaden i slitage vid de olika
beläggningarna föga framträdande. På den vanliga
makadamen framträda dock hjulspåren, vilket ej är fallet på
de andra sträckorna.

Vid banorna II och III är skillnaden mellan de olika
beläggningarna också obetydlig, med undantag för
makadamen med och utan yttätning. Dessa senare
beläggningar kunde hållas i stånd endast genom ständigt
sorgfälligt underhåll.

Vid bana IV hade de till en början framförda
traktortågen med gummiringade släpvagnar och 6 km
hastighet ej orsakat skador å någondera beläggningen.
Däremot har den senare trafiken med järnringade släpvagnar
orsakat jämförelsevis stora skador.

Underhållets utförande var enklast vid makadamen
och smågatstenen. Vid bana IV kunde skadorna på de
andra beläggningarna icke repareras under vintern, utan
därmed måste anstå till lämplig årstid, varigenom
skadorna växte i omfattning.

Underhållskostnaderna per beläggning för samtliga
banor uppgingo under den första körserien till följande
avrundade värden, beräknade per sträcka om 180 m. Där
beläggningens längd, som för 6 a och 6 b blott utgör
90 m mot 180 m vid de övriga, har den bokförda siffran
dubblats.

1. Smågatsten............... 165 Rm

2. Makadam, vanlig ......... 1 340 „

3. Makadam med yttätning ... 400 „

4. Asfaltbetong ............. 165 „

5. Betong .................. 185 „

6a, Tjärbetong ............... 165 „

6b. Dammannbeläggning ...... 190 „

Underhållskostnaderna vid den uppdelade trafiken.

Vid bedömande av de olika beläggningarnas hållbarhet
måste ihågkommas, att samtliga beläggningar genom
fortlöpande underhåll ständigt bevarats i gott skick.
Ett så omsorgsfullt underhåll hade ej kunnat verkställas
på landsvägarna med där tillgänglig personal.
Underhållskostnaderna (dvs. kostnader för materialier och
arbetslöner, inberäknat den obetydliga
renhållningskostnaden) vid provvägen äro höga och kunna icke utan
vidare användas vid en jämförelse med förhållandena
på landsvägarna. För provvägens vidkommande ger
emellertid en jämförelse mellan underhållskostnaderna
för olika beläggningar och olika spår en god bild av
beläggningarnas inbördes värde ävensom av inverkan
av olika slags hjulringar.

Under 1 och 2 körserierna, omfattande sammanlagt
339 kördagar under tiden 18 augusti 1925—31 oktober
1926, hava underhållskostnaderna uppgått till följande
belopp:

Trafikmängd vid uppdelad provkörning.

Bana Ringar Summa ton Antal
kördagar Medeltal ton per kördag
I luft .......................... ..... 939 000 339 2 800
II halvmassiva g. .. ..... 942 000 339 2 800
III massiva g............... ..... 941000 339 2 800
IV halv. o. heim. g... ..... 148 000 222 670
» järnr. släpv........... .... 28 000 82 340

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:55 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1928v/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free