- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Väg- och vattenbyggnadskonst /
7

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25 febr. 1928

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST

7

genomförts för banorna I—III sammanslagna samt för
bana IV.

Beräknad årskostnad för olika beläggningar, bana IV,
lim per m2. Antaganden beträffande livslängd som ovan.

Beläggning S:ma årskostnad.

!

1. Smågatsten................................................1,47—1,26

2. Vanlig makadam ........................6,06

3. Makadam med yttätning 7,55

4. Sandasfalt...........................................1,37—1,23

5. Betong ................................................................1,60—1,42

6a. Tjärbetong ................................................3,68

6b. Dammannbeläggning................5,38

En grafisk framställning av de beräknade
årskostnaderna är återgiven å fig. 7, under antagande av
den kortaste av de alternativa livslängderna. Som synes,
beräknas därvid sandasfalten i båda fallen ställa sig
billigast, under det att ordningsföljden mellan de båda
därnäst billiga beläggningarna som vid banor I—III är
betong och smågatsten, omkastats vid bana IV.

Vägkostnaden per å provvägen körd tonkm beräknas
under de gjorda alternativa antagandena rörande
livslängder att skola uppgå till

vid banor I—III (endast gummiringstrafik), för utförda
3 037 000 tonkm till resp. 0,61 och 0,64 pfennig per
tonkm och

vid bana IV (delvis järnringstrafik), för utförda 190 000
tonkm till resp. 5,7 och 5,9 pfennig per tonkm eller ca 9
gånger så mycket som vid enbart gummiringstrafik.

Provningskörning med blandad trafik (tredje körserien).

Fordon.

Den betydande skillnaden som visats mellan inverkan
av enbart gummiringstrafik, på banor I—II, och blandad
gummi- och järnringstrafik å bana IV, gav anledning att
söka utröna den blandade trafikens inverkan. Den
provningskörning, som erfordrades härför, verkställdes å bana
II, vilken grundligt iståndsatts efter föregående körning.

Fig. 7. Grafisk framställning av den beräknade årskostnaden
för olika beläggningar.

Körningen ägde rum under tiden 6 november—30
december 1926 och pågick i 45 kördagar med följande fordon:

1 st. lastbil, massiva gummiringar, bruttovikt 9,2 ton,
framhjuls- och bakhjulstryck vardera 2,3 ton.
körhastighet 20 km.

2 st. traktortåg om 3 enheter: traktor med gummiringar,
vikt 2,3—3,1 ton, fjädrad släpvagn med järnringar, vikt
7,0—5,5 ton, ofjädrad släpvagn med järnringar, vikt
3,6—4,2 ton, körhastighet 6 km. Ringbredden hos släp-

vagnarna utgjorde 8—11 cm och trycket per cm
ringbredd 100—160 kg.
3 st. hästfordon med ofjädrade vagnar med järnringar,
vagnvikten brutto 3,6—4,5 ton, ringbredd 6—10,5 cm,
tryck per cm ringbredd 100—150 kg, körhastighet 3,5
—4 km.

Omkörningar frånräknade (dessa ägde rum å de
angränsande banorna) uppgick trafiken till

på gummiringar ...... 43,100 ton per dag 960 ton

„ järnringar ......... 39 500 „ „ „ 880 „

Summa 82 600 ton 1 840 ton

Väderleken var under 3. körserien ovanligt regnig och
sålunda ogynnsam. Under tiden 6 november—30
december, 55 dagar, inträffade nederbörd, regn eller snö, under
28 dagar, med max. 10 mm per dag. Temperaturen höll
sig i medeltal vid +4°, max. +16° och min. —7°,
frost inträffade under 7 dagar.

Den blandade trafikens åverkan på beläggningarna.

Besiktningen efter avslutningen av den ovannämnda
blandade körningen gav vid handen följande:

1. Smågatsten. Inga skador, ehuru hjulspåren äro
djupare än före den blandade trafikens början. Den ojämna
gabbrostenen har blivit slätare.

2. Vanlig makadam (1 augusti 1926 ytbehandlad med
tjär-emulsion). Starkt skadad. Beläggningen är dock bättre än
makadam med yttätning, enär den använda
underhållsmetoden, påförande av makadam, visat sig lämplig för vanlig
makadam.

3. Makadam med yttätning. Beläggningen helt förstörd,
försök att förbättra den genom påförande av makadam hava
misslyckats.

4. Sandasfalt. Talrika småsår uppstodo i ytan, vilka
uppstått genom hästhovarnas angrepp och förvärrats av
järnringarna. Det övre lagret behöver förnyas.

5. Betong. Beläggningen har angripits av järnringarna
och dess yta är genomgående rå och ojämn. På sina ställen
är avnötningen så stor, att armeringsjärnen ligga strax

Fig. 8. Schmidts profilograf.

under ytan. I fogarna hava betongkanterna icke
avsplittrats och fogarnas fyllning med asfalt utgör tillräckligt
skydd för kanten.

6 a. Tjärbetong. I regel är det översta lagret i trasor
och även det näst översta har angripits. Särskilt dåliga
ställen ha i den utsträckning, väderleken medgivit, lagats
med Dammannmassa, vilken hållit sig bra.

6 b. Dammannbeläggning. I sin helhet dräglig.
Visserligen hava talrika potthål uppstått, men dessa hava
begränsad storlek. Förbättringar genom påförning av
Dammannmassa hava här som annorstädes stått sig bra.

BanorX-JU. Ovf/rin9 ctr samt Sie/- ö ka/vmass/vcj gcj/77m/r~/r?gGrrJ

— /4morfer/n<? Cs/ff/-c?r7 orro/-

vcr ar7fc7gen // KS /ö’r7<jc/J

, /?c7r?/c7 C5’A av an/cit^tyn/ngs-

Ce/nenfbefor-Kj
Smàcfo/s/er-i

kos/rrcrc/en J.
LSncfcrhàV/sAosfacrc/.

TJcrr-bcfong_

Dammonrrbc/ciggn.
Makadam m. yffåin.

&anoJ£T. Octs/fö^, b&s/àer/cJe o v frxjk/or+ / ræ/a 2 /nccf kaA^.

/rrass/Va resp.
jcrr-rrr/rH^c?r-fàksffcfc/c? s/ö/^ \sc7gm crr~. J.

AH/cj kos fno cj / r/’ks/r70fk per- m* vkJ e/7
/r-af/k av 7ÖOOOO /on per ör ock bana
för-banor I~JH och k/ÖOOOfon for bano-ÈT.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:55 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1928v/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free