Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25 febr. 1928
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
9
Den framrinnande vattenmängden förutsattes vara
Q m3/sek., varav fàs
Q = A ■ v m3/sek.
Insattes detta uttryck i den första ekvationen erhålles
H = B + a -
2gA
eller efter omtransformation
Q
V>
en viss energihöjd fastställa det vattendjup i tvärsnittet, vid
vilket vattenmängden är störst.
Utgående från formeln
Q=A
1>)
erhålles efter kvadrering och derivering, att Q har sitt
största värde om
A
Ta
J) = H
o .
~3 1)
Denna formel, som helt naturligt kan tillämpas å vilken
tvärsektion som helst av ett vattendrag, visar, att i
föreliggande fall avrinningen genom det av tröskeln inkräktade
tvärsnittet för en viss energihöjd är beroende av tvärsnittets
våta yta och energilinjens höjd ovan den fria vattenytan.
Vid strömmande vatten är som bekant energilinjens
höjdläge bestämt av förhållandena såväl ovan som nedom
tröskeln eller förträngningen.
Om nu ifrågavarande sektion skall vara en s. k.
avrinningen bestämmande sektion, måste avrinningen genom
sektionen vara endast beroende av förhållandena uppströms om
tröskeln och sålunda oberoende av förhållandena nedströms
om densamma. Ty vore avrinningen i ett dylikt fall även
beroende av förhållandena nedströms om tröskeln, så skulle
man ju kunna anse vilken som helst av ett vattendrags
tvärsektioner såsom en "avrinningen bestämmande" sektion.
Vid en avrinningen bestämmande sektion är sålunda
energilinjens höjd uteslutande bestämd av förhållandena ovan
förträngningen, i detta fall ovan tröskeln.
Men om en sektion bestämmer avrinningen genom ett
vattendrag, måste av naturliga skäl avrinningen genom
sektionen vara den största möjliga under förhandenvarande
omständigheter. Vid angivandet av det hydromekaniska
villkoret för att ett visst tvärsnitt av en viss form skall
vara bestämmande för avrinningen, har man endast att för
eller om
V I
I)
En geometrisk analys av nämnaren ger, att —- överens
dl)
stämmer med det våta tvärsnittets ytbredd. Betecknas
denna med B0, kan den sista formeln skrivas
V;
a Bo
Sammanfattning.
En förträngning av ett vattendrags våta sektion genom en
tröskel å bottnen, genom bropelare eller landfästen m. m. är
bestämmande för avrinningen genom vattendraget endast i
det fall, att medelhastigheten i det inkräktade tvärsnittet
överensstämmer med det värde, formeln
a
B0
ger. Här beteckna
A tvärsnittets våta yta.
Bo „ ytbredd.
g jordaccelerationen.
a en koefficient, vars värde ligger mellan 1,1—1,0.
-V17
r a
INTERNATIONELLA SJÖFARTSKONGRESSEN I KAIRO 1926.
Den 14: de sjöfartskongressen ägde rum i Kairo i
december 1926. 28 nationer voro representerade och antalet
deltagare uppgick till cirka 400. ’Sveriges officiella
representanter voro generaldirektörerna Hansen och Hägg*; allt
som allt deltogo från Sverige fem herrar och två damer
samt därutöver svenska ministern i Kairo, H. Bildt. De
stora länderna, särskilt medelhavsländerna voro mycket
starkt representerade.
Kongressens program började i Alexandria med
mottagning av stadens myndigheter, varefter hamnen och staden
samt hydrobiologiska institutet och grekisk-romerska
museet besågos den 7 och 8 december. Sistnämnda dag
reste deltagarna till Kairo, där kongressföreningens
permanenta kommitté nästa morgon höll sammanträde. Efter
kongressens officiella öppnande av konung Fuad av
Egypten vidtogo förhandlingarna, som pågingo till den 14
december omväxlande med besök vid tekniska anläggningar,
vetenskapliga institutioner, museer och fornminnen. Efter
kongressen voro utfärder anordnade till regleringsdammen vid
Assuan vid övre Nilen, till Luxor och Konungarnas dal, till
Ismailia och via Suez-kanalen till Port-Said, där det hela
avslutades den 22 december med invigningen av en ny stad,
Port Fuad, mitt emot Port-Said, tvärs över kanalen.
Kongressen, vars president var konseljpresidenten Ziwer
Pascha, uppdelades för sitt arbete i likhet med föregående
kongresser i två sektioner, en för inre sjöfart med Ismail
Sirky Pascha som ordförande och en för havssjöfart med
direktören vid Suez-bolaget M. Quellennec som
ordförande. Den förra sektionen hade att behandla fyra frågor
och meddelanden om framsteg ifråga om dammkonstruktio-
1 Samtidigt med kongressen pågingo även förhandlingar om
vissa fyrfrågor i anslutning till det arbete, som utföres av den
Nationernas förbunds kommitté för fyrbelysning och utprickning,
som sommaren 1926 sammanträdde i Stockholm; vid dessa
förhandlingar höll generaldirektör Hägg ett föredrag.
ner, inre vattenvägars tekniska och kommersiella
verkningssätt, anordning av hamnar vid inre vattenvägar samt om
åtgärder för att reducera den tid dylika vattenvägar äro
stängda av is, och den andra sektionen fem frågor och
meddelanden om kajer med stort djup samt pirer och vågbrytare
vid kuster utan tidvatten, fiskehamnar, stora havskanaler,
upplag för flytande bränsle samt sugmudderverk i öppen sjö.
Sammanlagt ha icke mindre än 74 rapporter och
meddelanden avgivits av rapportörer från 20 olika nationer.
Av svenska rapporter förelågo: Om dammkonstruktioner av
överingenjör A. Ekwall, som därvid särskilt behandlat
multipelvalvdammen i Suorva; om svenska hamnar vid inre
vattenvägar av kapten L. Lawski; om djupkajer och deras
kostnad av hamnöveringenjör K. Pettersson, kapten
Gunnar Ekwall och hamndirektör G. Edlund, vilka redogjort
för kajer i resp. Göteborg och Hälsingborg, Stockholms
frihamn samt Malmö, Karlshamn och Landskrona; om
fiskehamnar av överste O. Z. Ekdahl och hamnöveringenjör K.
Pettersson, vilka redogjort för svenska statens
fiskehamnsbyggnader resp. Göteborgs fiskehamn samt om lossning och
lagring av flytande bränsle av civilingenjör G. von Feilitzen.
Nedan återgivas kongressens resolutioner i koncentrerad
form, varvid endast medtagits sådana saker, som kunna hava
tillämpning på svenska förhållanden. Resolutionerna i fråga
om stora havskanaler och om sugmuddring i hög sjö
(Havssjöfart 3 och 5) ha sålunda utelämnats.
Inre sjöfart.
1. Framsteg ifråga om studiet och konstruktionen av
dammar, anordnande av vattenintag och därtill anslutna
sjöfartsanordningar.
Beträffande rörliga dammar visar anordningen av de tre
typerna: valsdammar, sektorluckor och Stoneyluckor en
utveckling, som är intressant med hänsyn till tendensen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
