- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Väg- och vattenbyggnadskonst /
12

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•12

TEKNISK TIDSKRIFT

25 febr. 1928

lingen på sitt område, knappast kunna undvara. Dessutom
utger sjöfartskongressföreningen numera halvårsbulletiner,
som innehålla korta uppsatser över utförda arbeten eller
utredningar, och även andra värdefulla publikationer; allt som
allt trycksaker och förmåner, som mer än väl torde
kompensera den ganska obetydliga medlemsavgiften.

Lars Lawski.

NOTISER

Svenska teknologföreningens avdelning för Väg- och
vattenbyggnadskonst höll den 16 december julsammanträde
å föreningens lokal under ordförandeskap av professor
WoLMAii Fellenius. Sedan protokoll från föregående
sammanträde justerats, invaldes i avdelningen civilingenjör
Ragnar Oscab Abrahmsén.

Härefter höll direktör G. A. Granström föredrag om "En
vattenverksbyggnad i Dalälven i slutet av förra
århundradet." Sedan talaren inledningsvis erinrat om de hästvindar,
"stånggångar" m. m., som tidigare använts för driften vid
Norbergs gruvor, och om de enstaka lokomobiler och fasta
ångmaskiner, som först i slutet av 1880-talet kommit till
användning, skildrades huru det genom borrmaskindriftens
och anrikningsverkens tillkomst stegrade kraftbehovet samt
kännedomen om de i utlandet utförda elektriska
kraftöverföringsanläggningarna väckte tanken på att för gruvdriften
i Norberg förvärva och utbygga ett vattenfall i Dalälven och
därifrån överföra elektrisk kraft till Norberg. Efter 7 års
undersökningar och förhandlingar bildades i aug. 1896
Norbergs elektriska aktiebolag för uppförande av en
vattenkraftanläggning i Avesta Lillfors. Byggnadsarbetena, som

i huvudsak endast kunde försiggå under
lågvattenperioderna, utfördes åren 1898—1900.

Med tillhjälp av inemot ett 40-tal skioptikonbilder från
byggnadstiden skildrade talaren härefter de svårigheter,
som man vid arbetenas utförande hade att övervinna, och
de missöden i form av dammbrott m. m., som därunder
inträffade, samt de olika anordningar, med vilka man slutligen
lyckades överkomma svårigheterna och fullborda arbetena.
Till sist lämnades en kort redogörelse för det färdiga
kraftverket och dess maskinella utrustning. Anläggningen, som
under år 1900 delvis kunde tagas i bruk, hade vid bolagets
bildande — för uttagande av cirka 600 hkr — beräknats
draga en total kostnad, inklusive kraftledningar till
Norberg och diverse motorer där, av 355 000 kronor. På grund
av anläggningens senare utökning för inemot 2 000 hkr
och med anledning av de svåra vattenförhållandena under
byggnadstiden och ökade dammkostnader samt opåräknade
ersättningar hade emellertid anläggningskostnaderna i
slutet av år 1899 stigit till över 600 000 kr. och vid slutet av
år 1902, då redan vissa utvidgningar skett, till närmare 1
mill. kr. Arbetena hade hela tiden letts av direktör
Granström själv med ingenjör G. Berggren som platschef.

Efter föredraget framförde ordföranden avdelningens
tack till föredragshållaren för hans intressanta redogörelse
för dessa arbeten, som i vissa avseenden kunde betraktas
som pioniärarbeten i vårt land.

Efter föredraget följde gemensam supé och traditionellt
julsamkväm med julklappsutdelning, bordsvisor m. m.,
varunder särskilt den avgående ordföranden blev föremål för
hjärtlig hyllning. G. R—t.

Tekniska samfundet i Göteborg, avdelningen för
väg-öch vattenbyggnadskonst, sammanträdde den 28 nov.
å Palace hotell under ordförandeskap av hamndirektör
Gotth. Dieden. Till sammanträdet hade landshövding
von Sydow mottagit inbjudan; han hälsades välkommen
av ordföranden, som bl. a. framhöll den stora betydelsen
av landshövding von Sydows arbete i egenskap av
ordförande för de i vägväsendets organisationsfråga
tillkallade sakkunniga. Vid val av styrelse för år 1928
ut-sågos: till ordförande professor Sven Hultin, till vice
ordförande kapten N. A. Svensson och till sekreterare förste
byråingenjör Y. Simonsson. Härefter behandlades
sakkunnigas förslag till ändrad organisation av väg- och
vattenbyggnadsväsendet. Sekreteraren redogjorde först för
nuvarande organisation och dess brister, 1925 års förslag och

samfundets yttrande däröver, samt det nu framlagda
förslaget. Efter en kortare diskussion, i vilken yttrade sig
ordföranden, kapten Sillén, major Sprinchorn,
landshövding von Sydow och hamnöveringenjör K. E. Petterson,
beslöt avdelningen enhälligt att antaga det av avdelningens
styrelse utarbetade yttrandet. I detta framhålles bl. a., att
det framlagda förslaget synes vara väl ägnat att läggas till
grund för vägväsendets omorganisation samt att ytterligare
centralisering ej synes vara önskvärd eller påkallad; de
erinringar, som göras mot förslaget, avse huvudsakligen
två punkter: dels ökning av lönen för väginspektörerna
med hänsyn till tjänsternas rekrytering ur
vägingenjörer-nas led, och i samband härmed höjning av lönen för
byråchefen i vägbyrån (event. införande av titeln överingenjör),
dels en mildring av övergångsbestämmelserna för att i högre
grad tillgodose de nuvarande distriktstjänstemännens villkor
vid den nya organisationens införande: i fråga om
vägingen-jörernas ställnings ansluter sig avdelningen, dock utan att
göra något särskilt uttalande, till de sakkunnigas majoritet.

Vid sammanträdet hölls vidare föredrag av arbetschefen
kapten P. G. Blidberg "Om trafikräkningar". Efter att ha
påpekat det sent vaknade intresset för statistik över
trafiken å gator och vägar redogjorde talaren för
trafikräkningsfrågans allmänna läge och dess behandling vid
vägkongressen i Milano; sedan visades bilder från
räkningarnas praktiska utförande, utseendet av använda blanketter,
primärmaterialets vidare bearbetning samt grafiska
framställningar av trafikens variation efter dygnets timmar,
veckans dagar och årets månader. Vidare påvisades de
praktiska resultaten av trafikräkningarna för valet av
väg-beläggningsmaterial, breddning och omläggning av
trafikleder, trafikrestriktioner etc., samt huru man genom
trafikräkningar även kunde beräkna förlusterna genom olämpliga
trafikanordningar, och alltså på grundval härav åstadkomma
förbättringar. Talaren visade, huru de på trafikräkningar
nedlagda kostnaderna vore försvinnande mot de vinster, som
kunde göras, och hoppades, att detta skulle komma att ingå
i allmänna medvetandet, så att nuvarande njugghet vid
beviljandet av anslag till trafikräkningar skulle övervinnas.

Härefter lämnades ordet till arbetschefen ingenjör Helge
Arnell för ett föredrag om "Asfaltbetongarbeten i
Göteborg". Först beskrevos ingående materialier, deras
egenskaper, proportioner etc. Talaren visade därefter med
ljusbilder den av Göteborgs stad under året inköpta
asfalt-betongmaskinen och redogjorde för arbetssättet: sand och
makadam värmdes till 200° i en oljeeldad roterande
trumma, sorterades och blandades med likaledes uppvärmd
asfalt i vägda mängder; massan utkördes sedan varm i
lastbilar, utbreddes och vältades. Efter denna metod hade
under året utförts över 9 000 m2, bl. a. Stora Nygatan, delar
av Engelbrekts- och Aschebergsgatorna etc. Kostnaden hade
uppgått till kr. 7: 70 pr m2 utom förarbeten (rivning av
gata etc.) samt utom amortering av maskinen, vilken
sistnämnda post dock endast uppginge till ett par tiotal öre
pr m2. Metoden hade utfallit till belåtenhet och torde i
framtiden visa sig värdefull bl. a. däri, att genom den
jämna ytan byggnaderna omkring skonas för skakningar.

Med hänsyn till den långt framskridna tiden måste det
sista på programmet upptagna ärendet, meddelande
angående "Bergslagsbanans bro vid Trollhättan" av förste
byrå-ingenjören Y. Simonsson, uppskjutas till senare. Sedan
ordföranden avtackat diskussionsinledare och
föredragshållare, samlades man till gemensam supé. S. Htn.

Kurs för stadsmätningsmän. Under det gångna året har
en orienterande kurs för stadsmätningsmän på enskilt
initiativ varit anordnad i Stockholm med ändamål att
meddela i fastighetsbildningslagen, förutom examenskompetens,
föreskriven praktisk duglighet i ägomätning.
Undervisningen, som bedrivits dels genom föreläsningar i hithörande
författningar och tekniska ämnen dels genom
tillämpningsövningar, har handhafts av mätningsmännen S. Bergström,
Å. Carlquist och B. Söderborg, byråchefen G. Palm och
kaptenen v. v. k. A. Virgin. Kursdeltagarna, 14 ingenjörer,
hava även beretts tillfälle att studera vissa av
stadsingen-jörskontorets arbeten. En ny kurs planeras i medio av
februari d. å. med ingenjör S. Bergström, Krukmakaregatan
50, som ledare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:55 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1928v/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free