- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Väg- och vattenbyggnadskonst /
15

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25 febr. 1928

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST

15

olägenhet av systemet egen regi är, att det försvårar
vederbörande stats- eller kommunaladministrationers
smidiga anpassning efter det växlande behovet. Hänsynen till
den anställda personalen, som av tradition anser sig
kunna ställa större krav i detta avseende på stat eller
kommun än på den enskilda arbetsgivaren, och önskan
att i det allra längsta undvika att splittra en samlad
och väl samarbetad organisation föranleda lätt, att en
eljest väl motiverad inskränkning eller avveckling
försummas eller fördröjes.

Arbetsbristen inom det egna verket har i vissa fall
t. o. m. föranlett statliga administrationer att etablera
direkt konkurrens med den enskilda entreprenörkåren
för att finna sysselsättning för personal och
arbetsma-teriel. Oavsett den ringa utsikten till framgång för
sådan statlig entreprenadverksamhet synes den knappast
fullt förenlig med lojalitetens bud.

Det skulle föra för långt att här gå närmare in på
allt, som skulle kunna anföras till förmån för
entrepre-nadsystemet. För övrigt tror jag vi nu ha kommit så långt,
att entreprenadsystemets principiella företräden ganska
allmänt erkännas. Ytterligare en synpunkt skulle jag dock
vilja framhålla, då den först i våra dagar fått någon
aktualitet och därför hittills icke tillräckligt beaktats.

Ledsamt nog går det i vår tid politik i allt mellan
himmel och jord. Statens och kommunernas tekniska
administrationer utgöra därvidlag intet undantag. De äro
utsatta för partipolitisk påtryckning,och detta kan icke
undgå att inverka på och begränsa deras handlingsfrihet vid
ordnandet av förhållandet mellan resp.
administrationsorgan och deras arbetare. Med nu rådande politiska
konjunkturer och konjunkturutsikter måste man räkna med
att det politiska inflytandet kan komma att frampressa
arbetsvillkor för de stats- och kommunalanställda arbetarna,
som stå i dålig överensstämmelse med det allmänna
ekonomiska läget och som för näringslivet kunna bli högst
besvärande. Om detta antagande har fog för sig, så borde
slutsatsen bli, att statens och kommunernas arbeten i
egen regi borde — ju för desto hellre — i möjligaste
mån inskränkas. Jag är beredd på den invändningen,
att erfarenheterna hittills icke tala för att
entreprenörerna skulle ha bättre förutsättningar än stats- och
kommunalorganen för att sköta lönepolitiken på ett
rationellt sätt. En sådan invändning har onekligen ett
visst berättigande. Men jag vill då också fästa
uppmärksamheten på det förhållandet, att när
entreprenörkåren under de senare åren icke kunnat åstadkomma
rimliga avtal med sina arbetare, så beror detta i hög
grad just på den omständigheten, att entreprenörerna
icke kontrollera och behärska arbetsmarknaden på sitt
område i den omfattning, som skulle fordras för att
kunna med framgång försvara en sund lönepolitik. När
t. e. entreprenörkåren befinner sig i öppen konflikt med
sina arbetare, har den för närvarande ingen möjlighet
att genomföra en effektiv lock-out. Statens arbeten
hållas i gång, likaså kommunernas; t. o. m. de enskilda
industriföretagen söka ofta i oförklarlig brist på
förståelse för byggnadsverksamhetens svårigheter hålla sina
byggen i gång. Dessa senare beakta inte tillräckligt
betydelsen av de abnormt uppdrivna arbetslönerna i
byggnadsfacket, vilka givetvis inficera arbetsmarknaden
i sin helhet. Förr eller senare bör man väl dock kunna
räkna med att landets arbetsgivareorganisation skall
kunna tillförsäkra den organiserade
byggnadsverksamheten det stöd den är i behov av för att uppnå
anständiga uppgörelser med sina arbetare. Detta skulle då
väsentligt underlättas, om den verksamhet, som hittills
av stat och kommuner bedrivits i egen regi, komme
under den organiserade entreprenörkårens kontroll.

Det utvecklingsstadium entreprenadväsendet hos oss
nått fram till kan — såsom jag redan antytt — knappast
anses motsvara landets allmänna kulturnivå, särskilt sett
mot bakgrunden av den förnämliga plats Sverige intar
på olika områden av teknisk kultur. Entreprenörernas
trånga och karga existenvillkor ha tyvärr icke medgivit
dem att upparbeta sina resp. företag till den ekonomiska
styrka och den tekniska fulländning, som låta
entreprenadsystemets företräden komma till sin fulla rätt.
Gränsen för de ekonomiska och tekniska risker
entreprenörerna kunna åtaga sig ligger lägre än vad som vore
önskvärt. Den begränsade och ojämna arbetstillgången
har försvårat en rationell specialisering, och av samma
orsaker har det varit nödvändigt att begränsa
anskaffandet av sådan dyrbarare arbetsmateriel, som kräver en
förhållandevis stor och jämn marknad för att kunna
amorteras inom skälig tid.

Det återstår att undersöka vad som kan och bör göras
för att avhjälpa befintliga brister.

Enligt mitt förmenande bör man då först och främst
beakta betydelsen av en ökad marknad för
entreprenörkåren. Det skulle sålunda innebära en ovärderlig fördel,
om entreprenadmarknaden kunde tillföras den
övervägande delen av den marknad, som hittills varit
reserverad för systemet egen regi.

Redan med den nu tillgängliga marknaden skulle dock
en viss konsolidering av entreprenörkårens företag vara
möjlig, om man kunde åstadkomma en ändring i det
beklagliga förhållandet, att entreprenörernas
arbetsprestationer genomgående underbetalas. Att så verkligen är
förhållandet tror jag kan vitsordas icke endast av hela
den på denna punkt sannolikt för en gångs skull eniga
entreprenörkåren utan tillika av vem som helst, som
genom sin verksamhet kommit att få någon inblick i
förhållandena.

Ansvaret härför faller naturligtvis i första hand på
entreprenörkåren själv, som också borde nedlägga all
möjlig energi på att åstadkomma den behövliga
rättelsen. Detta borde icke ligga utom möjligheternas gräns,
ifall entreprenörerna någon gång kunde besluta sig för
att övergiva den dåraktiga metoden att söka konkurrera
ihjäl varandra och i stället gå fram på en samlad front.
Inom praktiskt taget alla andra områden av merkantil
eller tekniskt-merkantil verksamhet har behovet av
yrkesorganisation för bevakandet av de ekonomiska
intressena givit sig till känna och erkänts och
respekterats även på konsumentsidan i den mån det
organiserade samarbetet icke urartat till uppenbara missbruk.
För min del är jag böjd att tro, att även ett målmedvetet
ekonomiskt samarbete mellan entreprenörerna i
allmän-skulle mötas med förståelse.

Det ligger i sakens natur, att möjligheterna och
utsikterna för ett sådant samarbete varit föremål
för’intresserade diskussioner och upprepade försök inom
entreprenörkåren. När resultatet hittills varit negativt, har nog
detta till stor del sin orsak däri, att min optimistiska tro
på allmänhetens förståelse för en sådan strävan emot
samarbete i allmänhet saknats. Det har framhållits, att
den energi, som vanligen på beställaresidan utvecklas för
att skärpa och stimulera konkurrensen utöver alla
för-raiftiga gränser, knappast berättigar till förhoppningen,
att ett systematiskt samarbete mellan entreprenörerna
skulle kunna påräkna lojal förståelse.

Utom detta entreprenörkårens primära behov — en
prisnivå, som står i rimligt förhållande till yrkets risker
— finnas många andra önskemål, vilkas fyllande skulle
vara ägnat att skapa en sundare atmosfär i
entreprenadväsendet. Jag skall inskränka mig till att beröra endast
ett fåtal av de mest behjärtansvärda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:55 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1928v/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free