- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Väg- och vattenbyggnadskonst /
31

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

25 febr. 1928

VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST

31

1 första utbyggnaden ledes
huvudtrafiken från bron norr och österut
in i Fridhemsgatan, som har
tillräckligt god lutning. Det kan
tyckas, som om man borde gå från
bron rätt in i S:t Eriksgatan, men
denna har till sin nedre del för stark
lutning. Vid Fridhemsgatans södra
ändpunkt utgrenas en direkt
nedfart till Norr Mälarstrand. I första
utbygget gör således den trafikled,
som leder in mot staden, en kurva i
rät vinkel. Denna kurva har
kommit mycken oro åstad, emedan
ritningarna till slutligt utbygge icke
varit publicerade. I den mån
markerna omkring brohuvudet
exploateras för bebyggande, kommer
nämligen att vid brohuvudet uppstå en
stor trafikplats, från vilken trafiken
fördelas åt alla håll, t. e. direkt
fram till Drottningholmsvägen,
vidare norrut till bro över
Karlbergs-kanalen till Essingeöarna och
Bromma, Härvid anlägges även en ny
tillfart inåt stadens centrala delar,
som kommer att ligga högre än
tillfarten till Fridhemsgatan, varige^
nom trafiken in mot city får mindre
höjdskillnader att övervinna (so fig.

2 och 3). De viktigaste av dessa
strålgator från broplatsen få
plan-fria korsningar med övriga
trafikleder. Genom en sådan förbindelse
över Långholmen till Smedsudden
skulle man från vissa punkter på
Söder ha kortare väglängd till vissa
punkter å t. e. Norrmalm än över
Slussen. Detta åskådliggöres å
fig. 5.

För gatutrafiken vore det
givetvis till viss fördel, om en fast bro
hade kunnat läggas lägre än till den
fria höjd om 26 m, som hamnstyrelsen kräver. Men å andra
sidan är den av hamnstyrelsen begärda höjden
synnerligen gynnsam ur utseendesynpunkt, emedan den
stämmer väl överens med terrängens och bebyggelsens höjder
vid båda stränderna.

Det har under ärendets behandling framkommit
förslag om brons förläggning till annat ställe, nämligen till
läget Långholmsgatan direkt in i S:t Eriksgatan. Detta
förslag har förordats av gatukontoret. Det är i viss
mån fascinerande att se den räta linjen, som
Långholmsgatan bildar tillsammans med S:t Eriksgatan, som går
rätt genom Vasastaden och övre Norrmalm. Visserligen
går S:t Eriksgatan genom nu tätt bebyggda områden,
men redan nu och än mer framdeles är det även andra
områden, som man vill komma åt från den nya
trafikförbindelsen. Och i S:t Eriksgatans fortsättning ligger
— som jag förut framhållit — icke utvecklingsbara
områden. Förbindelsen är således för ensidigt inriktad
norrut, och S:t Eriksgatan med dess till stor del för
ringa bredd och många korsande tvärgator är ingen god
trafikled i modern bemärkelse. Dessutom skulle den
smala Hantverkaregatan tillföras ytterligare trafik, och
brons förbindelser med Norr Mälarstrand skulle bli
dåliga. Slutligen kan någon för trafiken fullgod och
monumental plats icke anordnas vid norra landfästet. När så
en järnvägsbro kommer till över Smedsudden, får man

L

m

[’ 7?





jTT



-

_______

Fig. 3. Förslag till stadsplan för del av stadsdelen Kungsholmen. (Rålambshov.)

två broar nära varandra över Riddarfjärden, vilket bleve
en anskrämlig syn. Smedsuddsbron däremot kommer
icke in i gammalt tätt bebyggt område eller i omoderna
trafikleder. Den kommer in på ännu obebyggt område,
där trafiksträckningarna från bron åt olika håll kan
ordnas fullt rationellt. Gatukontoret säger, att en bro i
S:t Eriksgatans längdriktning blir dyrare. Så vitt jag
kunnat döma, blir kostnaden för själva bron bortåt
dubbelt så hög som för Smedsuddsbron. Emot
gatukontorets bro kan även anföras, att den genom sin stora
längd blir ett alldeles för stort föremål i vår lilla terräng;
den skulle gå ur stadens skala.

.Jag nämnde nyss, att en järnvägsbro är att räkna med

i trakten. En sådan lägges lämpligast över Smedsudden.
Och om man verkligen har att räkna med en
järnvägsbro där, då är det uppenbarligen befängt att bygga en
bro över Mälaren på annat ställe. Vår förnämligaste
vattenyta inom staden få vi icke vandalisera genom att
över densamma dra två broar, när man kan samla de
två till en. Genom Smedsuddsbron är man i tillfälle att
göra en monumentalentré till Stockholm från Mälaren,
om man sammanslår gatubron och järnvägsbron med
varandra.

Nu säger gatukontoret, att det är så ovisst, om det
blir någon järnvägsbro, att man icke bör räkna med en
sådan. Är det ovisst, att det kommer en järnvägsbro till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:55 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1928v/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free