- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1928. Väg- och vattenbyggnadskonst /
40

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•40

TEKNISK TIDSKRIFT

25 febr. 1928

byggnaden för densamma med en vikt av cirka 77 ton
inklusive järnbock och lager har tillverkats, levererats
och uppsatts av J. C. Peterséns mek. verkstads a.-b. i
Trälleborg till ett pris av 479 kronor per ton exklusive
ovannämnda fraktkostnader, vilka även här bestritts
av statens järnvägar.

Kostnaderna, uppgående till 205 119 kronor, fördela
sig sålunda:

Kronor:

Provisoriska anordningar under byggnadstiden:

Viadukt .................... 48 886: —

Spårförbindelse ............. 3 866:— 52 752: —

Permanenta anläggningar:
Landfästen och pelargrund ... 74 934: —
Järnöverbyggnad inkl. brobana
och slutmålning .......... 40 040: —

Transp. 114 974:— 52 752: —

Kronor.

Transp. 114 974:— 52 752: —
Ställningar för
järnöverbyggnaden .................... 8 070:—

Höjning av balanslinjen...... 23197: —

Diverse arbeten ............ 6126:— 152 367: —

Summa kronor 205 119: —

Samtliga järnöverbyggnader äro beräknade enligt
gällande statliga normalbestämmelser för belastnings-

system typ B med 18 tons lokomotivaxeltryck och en
största hastighet av 100 km i timmen.

Beräkningar och ritningar till ovan omhandlade tre
brobyggnader hava upprättats av järnvägsstyrelsens
banbyrås broavdelning.

ENTREPRENADVÄSENDET.

(Forts. fr. sid. 19.)

Diskussion.

Hr Wretlind konstaterade, att båda föredragshållarna på
ett vackert och fullständigt sätt belyst frågan om det
nutida entreprenadväsendet i Sverige. Vad som återstode att
diskutera vore sålunda de positiva och praktiska åtgärder,
som borde vidtagas för att avhjälpa bristerna.

Speciellt gällde detta vägväsendet, åt vilket först under
de senaste åren mera kvalificerade entreprenörer börjat
ägna sig. Tidigare hade vägarbetena krävt mindre belopp
och därför i regel utförts av bondbyggmästare, ofta under
i hög grad Grönköpingsmässiga former. Efter
automobil-skatt.emedlens tillkomst hade rörelsen blivit livligare och
skalan större, vilket skapat behov av en högre lyftning inom
vägbyggnadsfacket.

Avdelningen borde nu söka få till stånd en modernisering
av de synnerligen otidsenliga allmänna bestämmelser, som
ännu tillämpas för entreprenader inom vägbyggnadsområdet.
För närvarande finnas 377 tämligen allenarådande
vägsty-relser, och dessas mer eller mindre sakkunniga
kontrollanter får stundom betalas av vägentreprenörerna själva, vilka
i vissa landsdelar betraktas såsom mycket tvivelaktiga
element. Oaktat programmen utarbetas av
högskoleingenjörer, förekomma bestämmelser om att det åligger
entreprenören att utan särskild ersättning utföra alla trummor,
som kontrollanten kan komma att finna erforderliga. I
U. S. A. däremot baseras alla vägentreprenader på exakta
massberäkningar och priser och fullständiga ritningar,
vilket möjliggör billiga anbud och dock skälig vinst.

Hr Nils Fröman lyckönskade styrelsen till att åter ha
tagit upp frågan om entreprenad väsendet; det vore viktigt,
att den omhändertoges av en organisation sådan som
Teknologföreningen. Inom denna har sedan närmare 25 år
tillbaka åtskilligt arbete nedlagts på berörda fråga, och det
vore skäl i att vid ett nytt utredningsarbete se till om icke
tidigare uppslag borde fullföljas.

Vanföreställningen att ett arbetes utlämnande på
entreprenad ovillkorligen medför risk för oskäliga pålägg måste
bortarbetas. Rätt ordnad är entreprenaden den bästa
organisationsformen för arbetet. Bl. a. tvingar
entreprenadsystemet till grundligare utredningar före ett arbetes
påbörjande och bereder i övrigt alltid möjligheter för
ekonomiska synpunkters beaktande. Såväl staten som
kommunerna borde därför använda sig av entreprenader i större
utsträckning än f. n.

Entreprenörerna böra emellertid icke helt skjuta ansvaret
ifrån sig beträffande bristerna i vårt lands
entreprenadförhållanden utan själva genom sin organisation arbeta för
deras avhjälpande. Men givetvis bör Teknologföreningen

kunna erbjuda större möjligheter att i vissa avseenden
framarbeta resultat.

Frågan bör inom denna förening behandlas av
representanter från båda lägren, ej såsom motställda parter utan
som samarbetande. Icke minst de nuvarande sociala
förhållandena understryka frågans betydelse, ty dessa göra
det allt mer olämpligt för stat och kommun att utföra
arbeten i egen regi.

Hr R. Blomqvist erinrade om att föreningen tidigare
sysslat med frågor rörande allmänna entreprenadkontrakt
o. d. och trodde icke, att den vägen skulle föra mycket
längre, samt meddelade, att en entreprenörförening nu vore
under bildande. Med hänsyn till vägentreprenadernas
speciella utveckling borde emellertid en kommitté inom
avdelningen tillsättas för att åstadkomma en förbättring på detta
särskilda område. Entreprenadväsendet i övrigt berodde i
hög grad på de personliga kvalifikationerna. Såväl stora
som små entreprenörer hade i vissa fall gjort
entreprenadväsendet skada.

Hr H. Kreüger ville gentemot de båda inledarna
framhålla, att entreprenörernas höga administrationskostnader
nog i viss mån berodde på entreprenörerna själva och på
den oriktiga organisationen av deras kontor, som borde
inriktas mera på beräkning av massor och kostnader och
mindre på uppgörande av detaljerade gratisförslag.

Hr Hellstedt ansåg, att det icke ankomme så mycket på
kontrakten men att en omläggning av uppfattningen vore
påkallad. Ett entreprenadkontrakt bör vara en
överenskommelse mellan två jämnställda parter. Hur skulle det
exempelvis vara att av byggherren kräva borgen för
entreprenadsummans erläggande eller för risken i händelse av
byggherrens död eller konkurs! Om föreningens alla medlemmar
försökte verka för parternas likställighet, skulle alla
svårigheter lösa sig själva.

Hr Lübeck erinrade om att han tidigare sökt väcka
intresse för denna fråga genom en riksdagsmotion angående
utvecklingen av ett sunt entreprenadväsen i den anda, som
den förste föredragshållaren förordat. Men motionen
möttes då ej av några starkare sympatier i riksdagen, närmast
kanske beroende på den missaktning, som entreprenörer på
vissa håll ådragit sig genom sina krav på ersättning av
kristidsförluster. Från statligt och kommunalt håll ansåg
man sig böra misstro entreprenadsystemet på grund av
osäkerheten rörande de "fixa" kostnaderna, vilka ofta, med
orätt, betecknas som systemets väsentliga fördel. Nu kunde
man dock spåra en större enighet i uppskattningen av
entreprenadsystemet.

Det vore en riktig tanke att inom entreprenadväsendet
söka vinna den ekonomiska skolning av unga väg- och
vattenbyggare, som det är svårt att finna på andra håll. Det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 16:09:55 2021 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/tektid/1928v/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free